Jävla bra skådespeleri i regissören Staffan Roos uppsättning av Lars Noréns Endagsvarelser på Dramaten. Allihopa var bra. Det är sällan det är så. Kanske blev jag allra mest förtjust i Peter Engman. Jag har aldrig noterat honom förut. Snygg också.
Leif Zern skrev en utsökt recension i DN i dag. Leif Zern är ett bad ass.
Jag är inte helt säker på vad pjäsen handlade om - kanske om förlorade ideal, perversioner och mänsklig förvirring - men den kändes typisk för Noréns tidigare dramer. Det börjar. Det går en kväll. Det slutar. Och antagligen börjar det om igen för vi är ju bara människor och vi sitter fast.
Inte en mindblowing upplevelse, men Norén är kung dramatik av en anledning. Se den gärna.

Och så fick jag tillfälle att chitchatta en smula med olika delar av kultureliten: Carl Johan De Geer, Maria Schottenius, Rebecka Hemse, Cecilia Hagen, Kjell Alinge, Olle Wästberg…det var nog alla. Nej Claes Wahlin också! Och på lite håll såg jag Horace Engdahl och Ebba Witt-Brattström. Horace! HORACE! Han är the man. Han bar svart manchesterkavaj och är rätt stilig faktiskt. Han ser inte speciellt mycket ut som den där figuren i Asterix jag brukar tänka på.
Därefter käkade jag och min goda teaterpartner Jessika på Teatergrillen och dit rullade diverse helpackade expressenmedarbetare senare. De hade varit på Lars Lindströms 50-årsfest.
Så var det med det.