...garvade så rått och hjärtligt som när jag läste om Ranelid.
Tack, Fredrik.
Ska bli intressant att se vad han svarar med.
Henrik
Svar: Hans fru lär riva bort sidor med otrevligt innehåll innan Björn får tidningen. Tror inte han läser blogg heller. Så det är lugnt.
***
apropå din ranelidkrönika: Kälkborgerligt,
småborgerligt.. Så många handfasta skällsord har jag nog bara läst i Proletären förr.. ;)
Som Göran Greider skrev om Guillous Tjuvarnas marknad: "Nog med hat för att driva en halv arbetarrörelse". Du får väl driva den andra halvan då.
Många knutna nävar-hälsningar
Mikael
Svar: Greider! Satan vad bra han är. Den smarta nya vänstern. Love it.
***
Jag orkar inte mer. Jag gör därför ett sista desperat försök. Jag tittade på baseball igår och i en reklampaus spelades en rap-låt som innehöll sampling av Nazareths "Hair of the dog". Vet du vem artisten är?
mvh
Hans
Svar: Nix. Nån annan?
***
Hej Fredrik!
Du måste använda galltvål på rödvinsfläcken! Jag fick rödvin på min nya top men fläcken gick helt bort när jag gnuggat på galltvål före maskintvätten. Testa! You´re in for a treat!
Ha det!
Marit
Svar: Galltvål!
***
Seriöst Fredrik, din blogg skulle lika gärna kunna vara en fjortis krypin på lunarstorm. Det enda som fattas är ju lite småsöta poserbilder på dig själv, iklädd ett tajt vitt linne, Björn Borg-kallingar, lite vax i håret samt alltiop fotat med en halvkass webcam. Fixa! ;)
Mvh Jonas
Svar: *Kjamis*
***
I vilken butik köper du Lucky Strikesnus?
Har inte sett det i Göteborg än...
MVH Stefan
Svar: Min kompis Johan sägedr att den bara finns i Söderhallarna, Stockholm.
***
Hej!
Nu när Linda har svarat får du visa att du törs. Gillade det du skrev om Persbrandt.
MVH
Anna
Svar: Fast hon svarade ju vaniljglass på nästan alla frågor. Så I don't think so.
***
http://music.yahoo.com/read/news/12061712
/M
Svar: Tack. Jackson Browne återupprättad? Hm, kanske.
***
En fotograf som bloggar, vem kunde ana? http://pontushook.blogspot.com/
Blogga lugnt,
Pontus
Svar: Sweet.
***
Tjena Fredrik
Sitter så här på morgonkvisten och läser din blogg. Många bitar att dra på smilbandet åt, något som behövs så här. Detta är ingen snyfthistoria, utan bara en liten överblick på mitt liv just nu. Mina föräldrar blev hemlösa i början av året pga missplacerade pengar och en vräkning. Tråkiga var väl att jag sa upp min lägenhet i hopp om att kunna hjälpa dem ekonomiskt (jag är 20 år) vilket tyvärr var förgäves. Nu bor dem utanför stan i en 1a i väntan på ett hus de ska få hyra den
1a September, medans jag drar runt på gatorna i Halmstad och sover hos en ny kompis varje natt. Min familj tror att jag har det bra, då jag inte vill oroa dem eller belasta dem genom att tränga in mig där de bor nu (jag får verkligen inte plats). Det är en tung situation som jag hoppas kommer lösa sig snart, men jag ville bara slänga iväg ett par ord och ge tummen upp till din blogg som jag tycker mycket om att läsa. Du verkar vara en världsvan kille, något som jag själv hoppas få bli någon dag. Får väl hoppas att tillfället bjuds (och plånboken tillåter).
Ha en fin dag idag
Fred,
A i Halmstad
Svar: Åh fy fan. Vet inte vad jag ska säga. Jag vill gråta. Hoppas att du får rätsida på allt.
***
hej
de bloggar som du rekomenderat har varit av mycket god kvalitet,men nu är det min tur att rekomendera en bloggare till dig
http://larstomlov.webblogg.se/
underbart skön kille.
lycka till i framtiden
ps/ har inte du enbok på G ? /ds
Svar: Kanske en bok på G.
***
Du Fredrik, jag tycker du är rätt jobbig nu för tiden, men en gång tyckte jag att du var bäst. Du skrev en gång en sjukt bra krönika, här är den: http://www.aftonbladet.se/puls/0101/26/kronika.html
Jag har den inramad. Den är gulnad och skrynklig i min ram men den hänger alltid uppe för den är nåt av det finaste som skrivits. Det är så lätt att glömma, Fredrik.
It's all about the ride.
Ha det gött.
/Anno
Svar: Åh. Jag minns det. Sånt skriver man när det är lågtryck, som en besvärjelse.

Alla filmer borde handla om små buttra dvärgar.
"The station agent" är en rikigt bra film, en sån jag blir lycklig av. Så mycket hjärta, så mycket mild lycka.
Alla filmer borde utspela sig i New Jersey och handla om små buttra dvärgar som ser ut som Russell Crowe, levnadsglada latinosnubbar som säljer kaffe med mjölk och sexiga konstnärinnor med livssorg.
Det var det det för i kväll.
Virts

Det är svart i rutan. Error 031270. Och UPC:s kundtjänst har stängt eftersom det är helg. STÄNGT. This is a thirld world country. För felanmälan - tryck stjärna. "För att logga in på din brevlåda". Vadå för brevlåda? Det är digitalteven som inte får någon signal. Inte brevlådan. "Gäller det digitalteve ber vi dig återkomma när kontoret är öppet". Jaha. Men det är ju NU jag vill kolla på tv. Inte på måndag morgon. Tack för ditt samtal. As. Och om 45 minuter börjar "Lenny" med Dustin Hoffman på C Moore Film. Så vanvettigt stinkande UPC digital är. Det. Går. Inte. Att. Ringa. Kundtjänst. Man tror inte att det är sant. Vilka ska man byta till?
Fredrik

Testa the bloggshizzle.
Hifnizzle.
Fred

"Jag har inte slagit Peter Sellers, jag har aldrig slagit någon - utom mina barn".
Britt Ekland i tidningen Stureplan.
Jamendåså.
Fredrik

Tror fasen att Sofi Fahrman är min nya kultidol. Och Anna Ekelund också, på ett annat sätt.
Virren

Nu mailar orolig vän och säger "mycket ångest och självutlämnande desperation nu min vän på bloggen". Va? Är det så det framstår? Hm, ja kanske. Kanske är det när jag är glad är det lättare att visa deppet? Måste jag börja använda keffa smileys?
Nämen alltså jag mår riktigt, riktigt bra. Jag är glad. Jag lovar. Mitt enda problem är var jag ska käka snart - och att få till de där hultsfreds-cd:skivorna, som kommer att hårdgranskas av Håkan, Jonna och Marky på väg ner mot Hultan på onsdag. Ska hälla i dem öl redan innan Södertälje.
Virren

Hade en toppenkväll i går. Gjorde inget som jag bör ha ångest för. Vilket är bra för mitt liv. Men dåligt för bloggen.
Eftersom jag har dåligt minne brukar jag göra anteckningar i min mobil. Saker som jag sedan kan ha nytta av, skriva om, fixa till, förbättre, ja ni fattar. Tack vare T9 ordlista är det rent av ibland begripligt.
Men i dag kör vi mina sms till mig själv rakt ut bara. Ord för ord. Exakt. Straight outta "utkast" i Sony Ericsson K700i. Sjukt skämmigt.

1. Treveckorsförhållanden är vanliga. Tydligen. Jag som knappt ens stannar i 2 minuter. Måste börja vårda mig. Plus Laura. Skriv om Laura. Hemlig kärlek.
2. Människor som man avskytt men som man reviderat. Tågluffarroman. och hans värdelösa recensioner. Värdelös. Han fjäskar sig fram. Eller blivit bättre.
3. Har fått för mig att jag gillar brunetter. Tror inte att det stämmer. Inte nu i solen. Sommarblondiner heta. Som att det spelar nån soll. men råttfärgat hår är chanslöst. Som mitt.
4. Killar gick och piskade mig med sin penis. Jag hade inte ens hår. Jag kunde ta streck i gympa för att slippa. Det var fruktansvärt. Vi ritade penis. Män och penis. Skam. Svara linda. Smirnoff ice är det nya bag in box. (Bag in box är över). Hur ska jag fira midsommar? Beskriv ångest.
5. Bajsa är det nya kräka, säger Q.
6. Hänger med väninnor. Dumt. Borde skaffa ligg. har för många väninnor.
7. Trummor. Gatan. Gården. Tobias och Sara förlovar sig.
8. Beställde in 30 sushi. Som att ha tandläkarskräck och glömma borsta tänderna. Samt: fasta. Fasta 70-talets atkins. ALLA går och kräks efter maten. Större än man tror.
9. Titel: förvirrad äldre pojke som älskar rock söker .
10. The feeling is right i annan version. Doris Duke.
11. Värsta tomrummet. Möt mig på andra sidan.
12. Säga upp mig och berätta om det på bloggen.
13. Tyresökillar. Tribal, linne, sprethår.
14. Jag ser aldrig kvinnor som offer. I min värld är det de som bestämmer. Om man ska få bli ihop, om jag ska få ligga, om jag ska bli olyckligt kär.
15. Jag minns när varje toalett betydde ångest. Speglar.
16. Tjejgäng svenniga med underbara tjejer om jag pratar med dem. men det gör jag ej. Och inte dem med mig. För jag är för ful. Eleler för känd. Eller för full.
17. 7 days too long en vacker tjej är helt kär i en vacker kille stan glöder jag älskar den anders säger Alla försöker vara plura jag e blyg i hörn unga vackra underbara ove. Crash. Gurra. Alla älskar dansar glada lyckliga
18. bestäm. Det är vad kvinnor vill ha
19. Att bli uppraggad. Inte säga ligga. Men jag vågar inte.
20. och slutligen undrar jag varför sjukt sova tjej löner från säger VISST ÄR DET DU SOM SKRIVER OM MUSIK och pusssar min kind och sedan bara går? Alltså, hennes blomniga kjol. och dj spelade for a pair of brown eyes med pogues.
21. Farsan är numera håkan. Lärare e polare. Att se farsan med polare. Då blir han håkan.
22. Tog ett äpple för att få röka. Rökte när jag ringde. Mandarin.
23. Djingis kahn tjejgäng vild och galen partykväll tysk.
24. Aschberg. Tandläkarbranschen. Min kompis 100 papp.
25. Reklamare eller vad de är med svarta kavajer, för v-ringad tröja, för designade brillor, silverringar trasiga tröjor oansade skägg.

INGA FLER MEDDELANDEN
Puh.
Fredrik

Här händer något igen. Yngwie Malmsteen tas på stort, största, allvar. Med all rätt. Det är ju själva fan att det ska behöva ske på kultursidor och inte på nöjessidor, i en magisk artikel av Leo Lagercranz, och 18 år för sent. Men det sker. Det är vackert.
Virts

Something is happening
but you don't know what it is,
do you, Johan Croneman?
Linda, och dröm-Linna, startar något mycket intressant här. Jag vet inte om jag vågar. Eller jag vet att jag vågar. Jag gör det redan. I små skärvor av krossade glaspärlor. Så mycket skam som ska sköljas upp på land. Så mycket hjärta som ska ut till beskådan. Så mycket tomhet och ytlighet. Det låter sig inte göras enkelt. Det tar tid.
De andra bloggarna är sällan i närheten av att vara privata, orden lägger ridåer. Jag minns ett lysande inlägg av Per Svenssons om hans brist på sanna vänner. Det var fantastiskt. Han borde fått fem plus bara för det.
Vad skulle Linda avslöja för något? Hur djupt vill hon gå? Hur långt ner i skiten? Menar hon verkligen vad hon säger? Jag undrar det. Berätta Linda.
Och enkätform? Det är banalt. En själs plåga går inte att summera i en enkät. Inte min.
Jag kommer att avslöja allt, förr eller senare. Det är därför jag bloggar. Och för att få ligga.
Fredrik

"Brilliant mistake" med Elvis Costello är dagens låt!
Virren

Jag är hembjuden till Pål & Jessika & Isa på borstj klockan 18, måste skynda mig. Det ska bli hurtrevligtsomhelst.
Jag älskar Jessika, hon är the tops, klokast och finast i vårt universum. Lite neurotisk. Eller väldigt neurotisk. På ett väldigt roligt sätt. Egentligen tror jag att Jessika egentligen är helt oneurotisk. Jessika är min bästisväninna. Hon vet allt om mig, allt fint, allt fult också. Allt. Jag är så stolt över henne. Hon är så briljant och så mänsklig. Så duktig på allt och världens bästa vän. Vi ses alldeles för sällan numera. Hon messar och säger: "Fredrik! Jag läser om ditt liv på din blogg! Ska vi ha det så?". Nej, så ska vi förstås inte ha det. Verkligen inte. Jessika är småbarnsmamma. Och Pål jobbar massa just nu. Det blir för lite tid över för dig och mig Jessika. Du prioriterar min guddotter! Du är vuxen nu. Men du älskar mig också. Om en sån som du älskar mig så måste det betyda att jag är bra. Och snart ses vi, det ska bli toppen, jag skyndar mig till Birkastan nu men jag kommer att bli lite sen. Borstj!
Fredrik

Fly mig en städerska. Gärna en helt outbildad svart polack som jobbar för 50 spänn i timmen som erbjuder sexuella tjänster också. I dont give a damn. Eller en helvit som registerar allt till skatteverket och tar 200 kronor i timmen och som absolut inte erbjuder sexuella tjänster. I don't give a damn. Jag vill bara slippa vika tvätt. Hatar skiten.
Virr

"And now you're gone it's like an echo in my head
And I remember every world you said"

"But you never were, and you never will be mine
No, you never were, and you never will be mine "

Lyssnar på pianoversionen. Jag ryser i hjärtat. Hon sjunger fantastiskt. Men hjärnan kan inte sluta fundera på om hon tar i för mycket. Bara aningen för mycket. Skörare har nog aldrig en svensk sångerska sjungit. Hon gråter nästan. Hon gråter. Samtidigt ser jag studion framför mig. Med en skäggig Klas Åhlund i båset. Och vad jag vet har Robyn varit lycklig med sin kille i massa år. Gör det sången mer falsk? Givetvis inte. Det handlar om konst, gestaltning, att fånga olyckan, the broken heart.
Ändå. Det blir ett visst trovärdighetsproblem. När Jackson Browne gråter i sång vet vi att han slagit Daryl Hannah. Det gör Jackson sånger starkare. Han är dokumenterat trasig. Robyn tar nästan i för mycket. Samtidigt måste hon ta i.
Jag kan inte bestämma mig.
Jag borde lita på hjärtat.
Jag ryser i hjärtat.
Fredrik

Jag har varit alldeles för glad på sistone. Det blir mycket mer patetiska texter när jag är olycklig. Patetisk är bäst.
Patetiskt är så vackert.
Ska göra nåt riktigt dumt i kväll som ger mig ångest så att jag kan vara patetisk sen.
Fredrik

Eller stopp här nu. Var det Mattias Göransson som skrev "Relationslexikon"? Det var det va? Ja. Den läste jag ju. Som en dröm-kul!
Fred

"Kilimangiro" med Babyshambles är dagens låt!
("Love anyway" med Mike Scott kom jättenära).
Fredrik

Nu har vårt utmärkta Sportbladet gjort en djupdykning i Mats Hård, den hemliga sportbloggaren. Finns ingen länk (köp tidningen! jag har skrivit i den!). Reportern David Tanentsapf (vilket namn!) frågar Erik Niva, Robert Laul, Simon Bank, Lars Nylin, Jonathan Jeppsson och Peter Wennman om de är skyldiga. Det är de inte, säger de.
En verklig förolämpning mot Lasse Nylin. Han skriver inte alls på det där lökviset. Inte Peter heller. Och med det menar jag inte att resten gör det heller. Men övriga har ibland stilistiksjukan.
Det är mycket stilistik i sportens värld. Eller ska vi säga "stilistik". Det ser ut som stil. Men det finns inget där. Det saknas undertext. Det enda som finns är exakt det som står. Det är text som runk. Därför är Mats Hård så gravt osexig. Isbergstekniken utan berg. Det blir bara is. Is är gott. Antagligen är det meningen. Det är det som är parodin. Eller så saknas förmågan. Vad vet man. Om nåt. Men man vänjer sig.
För övrigt anser jag att Simon Bank är bäst.
Fredrik
Ps. Jag har förresten redan avslöjat att Mattias Göransson är Mats Hård. Mattias Göransson har jag inte läst nåt av. Han lär vara jätteduktig. Jag vet bara att han var ihop med Lundells fd tjej, hon som blev poet, en gång och i Café grät ut över att Uffe snodde henne. Ds.

Götfläcken nästan helt borta. Ajax är skiten!
Virt

Underlig greja: I går skrev jag nostalgiskt om Fridhems folkhögskola, och vem dök inte upp på Rockbaren i natt om inte självaste sweet Svante Lodén.
Har inte sett honom på åratal. Han gick i musikklassen, vi var korridorbuddies. Har skrivit om honom en gång för länge sedan. En härlig man.
Fredrik

I don't believe in Grumme tvättsåpa. Den röda fläcken i göten gick inte bort på mina nya, helt perfekta vita byxor.
Grummemessåpa är inte tillräckligt hårt. Inte tillräckligt miljöfarligt.
Giftigt ska det vara. Giftigt så att alla träd dör.
Testar med Ajax nu, men jag är rädd att det är för sent.
Look out for a röd fläck i göten.
Virr

Och nu visar det sig att Lili, som åt samma mat som Emelie, också blev, erm, SJUK. Hm.
/f

Uh. Nu mår jag inte helt friskt. Uh.
I går: middag på Annakahn med the girls. Det är underbart att äta middag med the girls. Man får lära sig massa ord som inte går att skriva här.
Sedan: Operabaren. Kändes lugnt och gubbfint. Därpå: Berns. Därpå: sugen på att gå hem. Klockan var knappt 01.
Jag säger hej då, hej då och börjar gå ut.
Exakt precis då blir Emelie som spelar skivor i Rockbaren SJUK. Tom Pylen frågar om jag kan rycka in. Jag rycker in. Och står där och spelar på Emelies skivor till klockan 4 och dricker Ramlösa.
Vet ni hur svårt det är att spela med någon annans skivor? Och i en hårdrocksbar ungefärligen? Med en massa gäster som frågar efter helt konstiga slowtempolåtar?
Det är svårt.
Jag ber bland annat om ursäkt för "Barbie girl"…

Virren

Nu går Jonna, Marky, jag och alla andra som hänkar ner och dricker en näve fredagseftermiddagsöl. Och det hade säkert blivit cigg om det inte regnat som ett surt as därute.
Puss
Fredrik

Extra extra read all about it! Här kommer en krönika i limited edition. Bara på bloggen! Indie-krönikan! Den skulle publicerats i morgon i tidningen, men jag skriver en annan, istället.

Björn Ranelid är en absurd gammal fåntratt.
Han ser sig själv som godhetens apostel, samtidigt som han spyr på arbetarklassen.
Inte ett nobelt beteende av en tantsnuskförfattare som vill vara fin.

Björn Ranelid dyrkas av sexualfrustrerade medelklasstanter och lär vara fantastisk på att läsa högt.
Jag läste en bok av honom en gång. För tre, fyra år sedan. Den var okej. Sinnliga ord gled fram som smör i en teflonpanna. Kälkborgerligt, fiiint, trevligt i sidenskjorta och Troppan-bränna.
Det är jättelätt att göra sig lustig över Ranelid. Öppet mål. Han är pompös och självgod. Men vill nog väl. Så jag har aldrig velat.
Men nu har Ranelids godhetskåtma slagit slint. Att göra fascistiska klassindelningar och slå neråt mot arbetarklassen är osexigt även bland skrivarstekare.

"Magnus Hedman och Magdalena Graaf är två av alla dessa människor som tar för givet att deras namn och personer är av vikt och betydelse för allmänheten. Media borde tysta ned alla deras försök att synas och höras och förpassa dem till platsen där de hör hemma, nämligen bland parasiterna som livnär sig på dumheten, den andliga fattigdomen och bottenlösa enfalden", skriver Ranelid i Dagens Arbete:

Blodiga ord från en självutnämnd så fin och god människa. En författare som bor i självaste folkförkämpen August Strindbergs gamla lägenhet på Hornsgatspuckeln.
Det är därmed på sin plats att meddela herr Ranelid att det inte finns någon avsevärd skillnad på honom och Maggan Graaf.
Bägge är bimbokändisar. Ranelid är inte bättre för att han har akademiska poäng, kan stava och bär linne. Han skriver böcker med stor text för lärarinnor som grillar nåt lite tjusigare än fläskkarré och som vill vila hjärnan med något trivialt i de fina björkträmöblerna.
Det är allt. Tantsnusk är inget samhällsbärande yrke. Ranelid är småborgarkulturens Arne Anka, till typen född i ett feodalt 1800-tal och fullproppad med skånsk fläskkorv.

Det är nåt otäckt med den där proppmätta generationen kulturborgare. De är små män. Stora män behöver inte spy på underklassen. Det är inte nobelt. Det borde en fin människa veta.
Fredrik Virtanen

Anna Ternheim covrar Fleetwood Macs "Little lies", Bowies "China girl", Eurythmics "When tomorrow comes", Waits "Anywhere I lay my head" på en ny EP. Och BD:s "Shoreline" förstås.

Får mig att minnas att jag ju spelat i rockband två gånger. En kort period i högstadiet när jag falsettylade i ett trashmetallband med Mika Savimääki! Sjukt. Vi gjorde Batthory- och Metallica-covers.
Oh those memories comes back to haunt me, they haunt me like a curse.
Vi kom aldrig ur replokalen.

Sedan: på Fridhems Folkhögskola i Svalöv 1991-92. Malmö-My Fridh på sång, Katrineholm-Micke Karlsson på trummor och Skåne-Jonas Andersson på bas. Och Motala-Fredrik på gitarr, som jag just lärt mig spela. Vi var skrivarkursbandet och deltog i skolans rocktävling med just "When tomorrow comes".
En snygg musikertjej vann med en schlagerparodi som var grym. Den gick såhär:
"Man kan inte både ha och äta kakan, mamma sa att det är bäst att aldrig smaka".

Men jag stod där på scen och spelade ringaracka i G-dur, tror jag, på en svart elplanka jag lånat av min korridorgranne John som jag alltid fick dra ur sängen på morgnarna.
Det var absurdt: Jazzfunkgitarristeleverna kollade in hur jag spelade, precis som de brukade kolla in varandra på scen. Granskande. Gitarrunkande. Steve Lukather-tokiga. Innan de märkte att jag bara kunde tre ackord.
Jag hade glömt det. Tack, Anna.
Virts

Detta skrev jag här på bloggen klockan 16:49:43 i går:

"Marky Larsson meddelar, med darr i stämman, att Björn Solfors meddelar följande:
Nästa år kommer en ny Springsteen-skiva med E Street Band. Och en sista turné med E Street Band. Och när Springsteen säger sista så blir det sista.
Inga mer Detroitmedleyn alltså. Ingen mer Tenth Avenue Freeze out.
Smart av Bossen att sluta i tid och inte göra en Stones.
Virre"

Jag, en korkad man, fattade inte att det var ett världsscoop av Aftonbladet. Så jag fick ta bort den illa kvickt - efter nån timme - innan konkurrenterna såg det. Och ingen verkar ha sett den för Aftonbladet är ensam på scoopet i dag. Så går det när man inte läser Virta-blogg noga!
Fredrik

1, 7 miljoner svenskar kan ha könsherpes, läste jag i Metro på väg hit. Men så många av 80 procent av dem (oss?) vet inte om det.
- Det är världens orättvisaste sjukdom. Visa får svåra besvär och så har vi hela skalan till dem som inte har några symptom alls, säger Christina Bryhmer, gynekolog vid Huddinge sjukhus, till Metro.
Hm. "Världens orättvisaste sjukdom".
Här gissar jag att till exempel en sådär 30 miljoner afrikaner har små invändningar.
Virr

Angående USA och popkulturikoner. En kille i blommiga kläder jag slog mig i slang med på Pet Sounds Bar (älskar stället, verkligen älskar - men kag känner inte en enda röv som trivs på de där barstolarna) berättade följande historia:
Under brinnande World War II ville Naziryskarna köpa Coca-Cola av USA.
USA:s regering sa nej.
Istället fixade och trixade Coca-Cola så att de fick göra en ny dryck: Fanta. Som de sålde till Ze Nazis.
Jag har hört den förr. Men är den sann? (Jo, jag vet att jag är murvel och ska ta reda på sånt men jag har inte tiiiiiiid, dock tror jag att en mer korrekt skildring finns här).
Virt
Ps. Inom parentes sagt förstår man ju att Coca-Cola-supportade trupper slå Fanta-supportade trupper. Fanta smakar fläsk. Ds.

Hej!
Du verkar ha fått höra en mildare och tråkigare variant av ett översättningsskämtet jag gillar att utsätta mina vänner för.
Snö-kissa-stol-tio ska det ju vara.
Inte så roligt att skriva i en blogg dock, utan mera kul att be nån säga det, och sedan skratta elakt åt dom när dom uprepar "snoppistjärten" för sig själva utan att fatta vad dom säger.
/Häpp!
David Karlsson
Svar: Fniss!

Lucky Strike-dosan är sensationellt cool industridesign. "An american original" står det. Från ett land där man inte vet vad snus är. Kul.
"It's toasted" står det under loggan.
Hela USA finns i den designen. Lucky Strike är Vietnamkriget och Andra världskriget och män med gevär som dör i onödan eller för friheten. Som Zippo-tändare. Ruskigt hipp. Jag är kär i Lucky Strike-snus.
Fredrik

Stone Island-brallorna från Nitty Gritty sitter perfekt! Perfekt säger jag. Jag är lycklig.
Däremot: Carhartt-jackan tappade två knappar redan i går. Det är inte okej. Carhartt är egentligen inte helt okej. Men den var perfekt slappsnygg, kamouflade på Södermalm, så skitsamma med märket egentligen.
Och när jag var hos skräddar Jakob på Renis förut så syddde han fast alla framknappar med en rasande yrkesskicklighet.
- Maskinsytt, fnös Jakob, som kom till Sverige 1974.
Jag gissade tre gånger var han kom ifrån - Israel, Polen och nåt mer - men det var inte rätt. Ska gissa mer nästa gång. Jakob är toppen.
Han sa att han var hos tandläkaren för ett tag sedan.
- 1400 tog de betalt! För att bara kolla. Man vågar inte gå till tandläkaren. Ruinerad!
Mer om jäkla tandläkare senare.
Jakob sprang ut på gatan eftersom lapplisor trålade.
Jag bör hinna dit före 18 för att hämta ena kavajen.
Virre

"If I ever feel better" med Phoenix är dagens låt!
Fredrik

Några snabba nojjor bara:
Att jag ska få för mig att hoppa från balkonger och andra höga ställen med för låga räcken.
Att svara i telefon när det är hemligt nummer.
Att svara i telefon.
Att lyssna på telefonsvararmeddelanden (skicka MESS för bövelen.)
Att jag ska dö av hjärtattack eller cancer.
Att gå förbi folk som sitter still som jag inte känner.
Att jag ska leva samma enfaldigt lätta liv när jag är 40.
Att det vetenskapligt ska bevisas och publiceras på stora tavlor över hela stan att jag är oduglig.
Fredrik

Kom äntligen ihåg att lämna in kavajen på kem. Och sköna skräddarsnubben ska sy upp den andra kavjens för långa ärmar också. Klart i morgon. Måste komma ihåg att hämta på förmiddagen. Annars måste jag ha militärjacka hela helgen.
Jaja.

Frågan nu: ska jag öla med the girls nu? Vad ska jag annars göra? Är det nåt på tv? Jag har jobbat duktigt, till sist, och inte bara blajbabbelbloggat.
Ölar jag med the girls är ju risken stor att jag även röker med the girls. Denna rökterror! Med öl räcker inte snus för en weakling.
Är det varmt ute? Det är kallt härinne, ett nytt fläktsystem. Är det varmt ute? Ska jag öla med the girls? Ska jag öla med någon annan? Ska jag hyra film? Ska jag fixa med Hultsfreds-cd-skivorna? Jag är nervös för hur de ska tas emot av Jonna, Håkan och Marky i bilen ner på onsdag. Ska jag öla? Ska jag laga mat hemma? Kolla på skiten på tv? Eller läsa Hemingwaynovellerna?
Jag har mer beslutsångest än min första kärlek.
Tror jag går förbi Pet Sounds Bar på väg hem.
Sen får vi se.
Fredrik

Ps. Linda är en stor kvinna. Hon svarar på min recension om getingskribenternas klenbegåvningar som bloggare på ett najs och artigt sätt. Jag får fyra getingar! Jag är helglad. Även om jag förstås just nu drömmer om en femma. (Och jag måste erkänna att jag förut i dag bookmarkade min första och enda enda blogg: Lindas. Jag är hooked on ränndreta & sweet Linda - hilfe! Spärra in mig! Hon är ett sött sött gift!) Ds.

Översätt följande ord till svenska:
Köp. (Buy).
Hav. (Sea).
Stol. (Chair)
10. (Ten).
Och sedan säger du den meningen på engelska. Vad blir det?
Fniss.
Virr

*Courtesy of Martin Söderström och Linda Hjertén.

Här är en blogg - Konsten att förlora - som sportmediafolk tycker är hysteriskt bra. Folk säger Erik Niva eller Simon Bank, men mina källor uppger att pseudonymen "Mats Hård" är Mattias Göransson.
Virta

Vilken hopplös figur Magnus Hedman är. Så bedrövligt goody-2-shoes. En präktighetslambada. Killen som alltid säger så himla himla duktiga saker. Grrr.
Och nu har han lyckats få tillbaka Marängen också.
- Vi dejtar och är fortfarande kära, säger Graaf till FHM.
Varför basunerade de ut att de gjorde slut då?
Har den bedrövlige prettohatten Björn Ranelid alltså rätt? Hemska tanke.

Ranelid skrev i Dagens Arbete följande: "Magnus Hedman och Magdalena Graaf är två av alla dessa människor som tar för givet att deras namn och personer är av vikt och betydelse för allmänheten. Media borde tysta ned alla deras försök att synas och höras och förpassa dem till platsen där de hör hemma, nämligen bland parasiterna som livnär sig på dumheten, den andliga fattigdomen och bottenlösa enfalden".

Visst är det superroligt? Har någon någonsin märkt någon större skillnad mellan, säg, Fadde och Björn Ranelid?
De är exakt samma människor. Ja bortsett från att Ranelid kan stava och använder läppglans.
Virtanen

Toni Holgersson! Minns ni honom? Han lever! Och i det här fallet fanns det verkligen en risk för att han kunde varit död. Toni har inte haft ett lätt liv.
Sweet baby Jensa P kommer över med en ny cd-singel. "Den jag en gång var". Skitsnyggt omslag. Toni med rakad skalle ser ut att drunkna. Det låter ledset och vackert och det är en bön om nåt annat. Han låter skör, mycket skör. Lasse Englund spelar Lucina Williams-gitarr såklart. Det är bra. Hoppas han får gig på Visfestivalen i Västervik sommar.

Andraspåret: "Som en syster" av Ulf Lundell. Magnus Johansson har också gjort en cover av den. Fantastisk låt, alltid.
Som eldar i det gula gräset sönderbränt av 70-talets solsken.
Virre

Jag älskar cd-singeln. Som koncept alltså. Kan inte riktigt förklara. Känns bara så satans coolt. Kanske för att den är död. Cd-singeln är den nya vinyl-singeln i mp3-tider.
Ja, jag ska sluta babbla nu.
Fredrik
Ps. Dagens cd-singel är popkrispiga "Walking with a ghost" med Tegan and Sara. Ds.
Ps2. R. Kellys cd-singel "Playa's only" är inte lika grym som R. Kelly kan vara. För mycket hiphop.
Ps3. Cd-singeln "Cater 2 U" med Destiny's Child är…tja, en Destiny's Child-ballad...bra men zzzz plastgråt. Ds3.
Ps4. NU ska jag sluta babbla. Ds4.

Skivor jag inte tror nåt på kan ibland vara en gladchock. Som svenska Gimmicks platta "Move to the bossa groove".
Jag räknar slappt och iskallt med att den ska vara fånig och lågbudget. Ett svenskt brazilian sound-band liksom, kom igen! Och med ett sånt namn! Gimmicks! Och det är det väl ibland, lite lökigt.
Men också: helkompetent, välproducerad, svängigt coolt som Al Jarreau i latinofasen. Soft paraplydrinkpop med svallvågor i skuggan av ett sommarhav.
Jag kommer nog inte att lyssna på den igen. Eller kanske den vaniljsexiga versionen av Abbas "Dancing queen". Men ändå. Man blir glad av att förvånas, att kväsa sina fåniga förutfattningar, att sätta fördomarna på skam, etc etc etc etc.
The soft rock shit!
Fredrik

Jösses, Croneman i DN igen. Nu måste jag säga en sak: snart blir jag arg på ricko!
Den löjliga prettohatten och konservatismen och det stora allvaret som Cronan lagt sig till med i detta som borde vara en skojdebatt är en, underhållande, sak. Men att ljuga är oförlåtligt.
Jag upprepar som en mycket löjlig papegoja: Jag har ALDRIG påstått att jag inte läste din första artikel, kära Cronemannen. Jag skrev att jag "fick reda på" artikeln av en DN-läsande kompis eftersom jag läser Svenskan. Sedan berättar jag om att jag inte hittar en länk. Därpå, därför, berättar jag vad Cronan skriver i DN. DET FRAMGÅR TYDLIGT HÄR ATT JAG LÄSTE DN-ARTIKELN innan jag skrev om den. Varför påstår Croneman motsatsen om och om igen? I en publikation med 100 000-tals fler läsare än denna blogg.
Frilansskribenter är tammefan livsfarliga. Livsfarliga, säger jag.

Och, grrrr, nu ÄR jag nästan arg på riktigt - för att jag tvingades slösa tid med detta blaj. Jösses. En debatt om nåt så trivialt som bloggande förs med med en svansföring som gällde det svält eller hiv. Det är galnare än Schappi das kleine krokodil.
Men man räknar ju med att DN inte ljuger åtminstone, eller hur?
Tur att Magic Numbers finns. Vilket band!
Fredrik

Vilken fest! Hinner knappt efterlysa den infantilt glada bebiskultmiffodängan "Schnappi" i remixversioner innan Lee Raita kastar sig på postlådan och langar över en cd. Vilken fest! 8 versioner Schni-schna-schnappi! "Mit videos"! Jag döööööööör. Det är ju helt sinnesjukt sjukt.
1. Original mix.
2. Kroko Italo Mix.
3. Nil Party Mix.
4. Kairo Pop Mix.
5. Kleiner Schapper Mix.
6. Original Schnappi beat Mix.
7. Santa Schnappi X-Mas Mix.
8. Original Schnappi Karaoke Mix.

Kroko Italo Mix är, vilket man förstås hör av namnet, den snabbaste versionen av Schnappi. Das. Kleine. Krokodil.
Nil Party-mixen är lite turkigare, men heller inte 100.
Jag vill ha en riktigt läskigt solstekt ecstacyindränkt Ibizapizzamix!

/Schni-schna-schnappi

Måste göra nåt åt min shoppingångest.
Ni vet allt är fult och passar inte. Expediterna är livsfarliga. Provrummet är för ljust. Fetman är för stor. Leverfläckarna skiner äckligt. Alla andra är snygga och flinar. Små små stänk av panikma.
Som regel blir det inga kläder.
Förutom då ibland och då shoppar jag som en tokig! Som en riktig, certifierad bindgalen bananasdåre. Allt på en gång, kollar inte ens prislappen, provar knappt, bara köper köper konsumerar köper. Bulimishopping. För att bli av med det.
Jag vågar inte berätta hur mycket jag spenderade på Nitty Gritty i går under en 30-minuters shoppingspree. Men mer än en normal barnfamiljs matmånadsbudget. Och det har jag inte råd med längre. Har ingen USA-korrelön numer. Men vilka fina kläder! Superfina! Underbara!
Hoppas att de passar. Om de passar ska jag gå på dejt med nån.
Fredrik

Hur stort som helst!
Virt

Lunchen på Blues slutade, mycket underligt, med att jag och Karin bröt arm.
Karin var precis så seg som Jonna misstänkte.
Jag borde förstås kommit ihåg min uppfostran och förlorat. Men boys will be boys, eller nåt?
Karin åt Västerbottenpaj ("god"), Jonna åt chili con carne ("för lite kött") och jag ugnstekt falukorv med poatismos (sådär).
70 kronor är för dyrt för lunch. Jonna tyckte att 50 kr är lagom. Jag sa 60. Karin kom inte med ett förslag i den frågan.
Fredrik

Expressen och Kvällsposten har börjat blogga också!
Den är riktig jäkla skit faktiskt.
Här har vi människor med, i varierande grad, skrivförmåga som inte bjuckar på sig själva. Renpolerade tråkmånsar utan öppet själsliv i seglarskor och oladdad Macintosh. Som använder skrivandet för att finta.
Finns det inget mer där? Är de fega? Eller bara så här jäkla tråkiga? Jag är rädd för det.
Fasen jag älskar skribenter, skribenter är det bästa jag vet, jag är skribentgroupie, jag vill veta ALLT om dem! Men det får jag inte. Inte dessa trista rackare inte.

Här får ni en sammanfattning av vad de skriver och ett Virren-betyg:

PM Nilsson: Tunga moln över Marieberg, svag vind.
(PM:s betyg: +++)
Per Svensson: Men, som Carina Söderman från Bonniers säger under lunchen, syrenerna håller sig länge i år.
(Svenssons betyg: +)
Linda Skugge: Ränndreta, ränndreta, ränndreta.
(Skugges betyg: +++)
Lars Lindström: Jag tittar upp från min tidning och undrar varför.
(Lindströms betyg: +).
Olof Lundh: Förbundet hade i går bara sålt 13 500 biljetter.
(Lundhs betyg: ++)
Cecilia Hagen: Carolina Krook kan säkert vara ett ampert fruntimmer.
(Hagens betyg: +)
Ebba von Sydow: Lika supergott som vanligt!
(Sydows betyg: +)
Anders Nunstedt: Hoppsan. Bloggen råkade visst ta en 48-timmars semester.
(Nunstedts betyg: ++)
Peter J Olsson: Resultatet underbygger tidigare års rapporter.
(Olssons betyg: zzz)
Maria Rydhagen: Krister-domen överklagas!
(Rydhagens betyg: zzz)

Det vi väntar på nu är att Bengt Ohlsson på DN börjar blogga.
Han skulle kunna konkurrera i tristess.
Virren

"Kalla mig cepe, kalla mig bög".
Jonna och jag diggar svenska bandet Vapnet just precis nu.
"Kalla mig" är rätt fantastisk. Jag tycker att den låter som Crosby, Stills, Nash & Young och Eagles.
Jonna gillar inte de liknelserna.
- Då låter det sämre än vad det är, säger hon, och drar till med Belle & Sebastian.
- Vassa texter fast sockersöt pop.
Sant, sant, sant.
"Min dagbok den blev stulen dom skrattar åt mig nu
Internet gör mig känd, de laddar ner mig bit för bit".
Den handlar om att få sina innersta, fula tankar utlagda på internet.
En komplex sång.
- Strindberg, säger Jonna.
Very good gummisnodd.
Fredrik

"I wanna go home" med Sator är dagens låt!
Virts

Lucky Strikes snusdosa är verkligen cool. På minussidan: snuset är rinnigt och lite för starkt. Kanske vore det bästa att hälla över General white portion-snuset i Lucky Strike-snusdosan? Lite som att labla om H&M-kläder med Prada. Eller där överdrev jag verkligen. Men som princip.

Och General är inte perfekt heller. Snus är inte cigg, helt enkelt. Men inte lika deadly.
Fred

Här lämnar vi över till bloggens tredje gästskribent: Daniel, 18, hipster från Kärrtorp, som älskar The Magic Numbers jättemycket och som tar studenten nu och som ger en skakande skildring i hur det är att vara stockholmskid i juni 2005.
Här får Daniel ordet:

Studenten en underbar tradition med glada ungdomar gladare föräldrar och nervösa morföräldrar.
Som alla andra svenska högtider så har alkohol den största rollen i dramat.

Jag var tvungen att sätta klockan på väckning tidigare än någonsin för att gå upp ta mig till skolan och börja dricka champagne och efter champagnen bär det upp till skolmatsalen där mattanterna gör deras bästa för att föda 150 packade ungdomar men maten hänvisas ändå som fyllekäk. Fyllekäk? Klockan är 12? I skolan?

Fyllekäket är slut och en eller två timmars pina med tal från lärare priser stipendier men snacket i matsalen handlar mest om att man vill komma ut till sin öl eller sprit eller sitt knark eller vad annat vi ungdomar håller på med nu för tiden.
Sen smäller det utspring och den här bilden är så komisk att jag sakta gick efter och sög in komedin i situationen: 150 aspackade ungdomar springer rätt in i famnarna på 400 asnyktra föräldrar och syskon och morföräldrar och husdjur.
Denna handling hade varit självmord vilken lördag som helst för de flesta ungdomar, hur liberala föräldrar man än har, men vafan, det är ju studenten…flög genom 400 skallar inom loppet av 8 sekunder.
Nu dagens höjdpunt: flaket. Kadaverkeffa Gyllene Tider kommer att eka i innerstan i 2 veckor. Alla skriker och kastar saker och sjunger med och vinkar och pekar finger och självklart så krökar vi på fortfarande lika hårt och tuttar visas och studentluncher kommer upp och flaket
åker runt runt i innerstan.
Till slut är färden slut och alla beger sig hem till mottagningar och även här flödar ölen och vinet och man bjuds på lite till "fyllekäk". Hela släkten ser att man är karatefull och ännu en gång kommer tanken: men vafan, det är ju studenten.

Daniel, student, 18

Kolla in den sinnesjukt überlama & roliga beslutsångest. Sån har vi ju allihop.
Och i en helt annan, mindre subtil, skola (film).
I övrigt: äntligen sol.
Virren

"Such great heights" med The Postal Service är dagens mp3!
Virt

Oops, hon såpababen som jag trodde var nån annan var i själva verket Jenny Ulving, ser jag på vimmel i tidningen Stureplan. Och sweet Karin på Aftonbladet gav filmen två plus som jag gissade. Det är nog korrekt.

Sedan: till alla arga köttmailare. Nej, jag tycker förstås inte att affärerna ska påstå att det är svenskt kött när det inte är det. Det sa jag aldrig heller. Ju.
Fredrik

Jag blev glatt överraskad. Efter allt jag läst i amerikansk press räknade jag med att den skulle vara helfiasko. (Visste ni tex. att Nicole Kidman var klar för Angelinas roll innan hon sa nej?).
Men den var tres konstig. Inte på ett märkvärdigt sätt men konstig för att ha blockbusterambitioner. En blandning av svart komedi och actionrulle. Som om Danny DeVito regisserade ihop med John Woo. Totalt orealistisk men med två heta charmiga babes i rollerna. En popcornfilm med äventyrliga ambitioner.
Jag gissar att den kommer att få tvåplusbetyg. Jag skulle nog ge den tre.
Sedan är ju frågan om man vill SE Angelina Jolie och Brad Pitt få till det sexhett på duken. Det är liksom too good to inte bli bitter. Min kompis ville verkligen inte det. Han blev sotis liksom resten av världen, antagligen.
Men det var fine with me. I liked it.
Gick inte på vimmelfesten på Lidingöbro värdshus efter visningen men noterade på Rigoletto att Lars Leijonborg satt bredvid en postsnygg såpaskådis från 90-talet som jag inte minns namnet på, typ Josefin Bornebush?
Och rara Gry Forsell frågade när jag skulle ge ut en diktsamling (?). Och Farmen-Adde hade ett stort afro.
Och Daniel Nyhlén var som vanligast den snyggaste vimmelreportern.
Fredrik

Nähäni sweet bloggisar.
Nu måste jag dra. På vimmelbio, "Mrs & Mrs Smith" på Rigoletto.
Take care så länge.
Fredrik

Man måste bara älska en sån dåre som Russel Crowe, alltså.
Våra egna dårskaper kommer liksom i relation.
Fredrik

Zlatan har en hemlig kärlek. 12 år äldre, tufft.
Och så är det dags för mig att börja länka till lite andra bloggare:
Här är en sköning som heter Acke.
Och här är Diagnos featuring en Björn af Kleen.
Fredrik

I går var jag på en magnifikt trevlig födesedagsfecke i ett superfint jättehus i en helmysig närförort hos en toppenfamilj. Pastasalladen var magnifiko och den grillade tjockkorven också. The old folks blandades med the young folks.
Det är ett sånt liv man ska ha.
Ett liv med uteveranda, grill och familj.
Undrar var man hittar det? Inte på Riche va?
OSA
Fredrik

Visst, det är inte bra att affärerna påstår att det är svenskt kött när de inte är det.
Men, hallå hallå hallå i buskarna: det verkliga problemet är att att svenskarna nödvändigtvis måste äta just "svenskt kött".
Är vi ett naziland trots allt? Varför skulle "svenskt kött" vara bättre än, låt säga, "tyskt kött"?
Skumt.
Virto

Jonna:
- Vet du vad den absolut hetaste färgen för killar är i sommar?
Jag:
- Njaeee.
- Rosa! Det står här på Harvey Nichols hemsida. Och jag ska "tänka garden party".
Sedan enas vi om att göra nån nytta istället för att sitta här och fnissa.
Virre

Ja, det händer att jag röker. Jag liksom feströker. Men bara litelitegrann.
Nej, det är inte bra. Ja, jag är en idiot.
Sedan har jag blivit en mycket irriterande typ av människa, en typ av människa som borde vara förbjuden att vistas bland andra människor: feströkaren som viggar cigg av riktiga rökare.
Gud vad jag borde skämmas.
Virren

"Gospel time" med Beenie Man är dagens mp3!
Virre

Det var visst fler nazister. I Rålis säkert 1000. DN skrev 700.
/V
Svar: Ok.
***
reflektion kolon:
jag är övertygad om att fler skulle läsa Lena Mellin och Helle Klein om dom bytte glasögon. ännu fler om dom fixade frissen. dom måste ju inte se ut som skolkuratorer.
/M
Svar: Sant. Men det vore ju fånigt om de bar Elton John-brillor också. Eller, Elton John-brillor är väl förresten skolkuratorbriller?
***
Men hördu Fredrik. Nazister finns, nazister demonstrerar för sina fruktansvärda åsikter. Nazister kräver sin rätt till yttrandefrihet, trots att budskapet de vill sprida är grovt människorättskränkade. Att i det läget klanka på kidsen som börjat få sina första politiska åsikter och vill visa att de bryr sig känns rätt onödigt. Såklart att de inte är pålästa och att kravallromantik i kombination med alkohol drar till sig sådana som kanske gör mer skada än nytta, men Fredrik de är ju bara barn. Låt dem hållas.
Gläds åt att de hellre gör detta än att de sitter och fikar på Lisa på torget och snackar Balenciagaväskor. Kanske kommer någon av dem en dag bli en viktig politisk agitatör, kanske skribent på Aftonbaldet och kanske får du en dag en 30-åring i palestinasjal på arbetsintervju och tycker "fan vad coolt". Vi har alla varit unga och arga, unna dem sin tid. Förr eller senare blir de också bitterfittor men jag tycker det är bra att de går där i sina maskeringar. Jag vill veta att kidsen inte är helt blasé. Det är ett friskhetstecken, om än ett lätt provocerande sådant.
Puss och kram
Szofia (som är 22 år, in case att jag lät som 43)
Svar: Jag låter dem hållas.
***
Är det inte så att The Sabrinas låter som en blandning av KLF och U 96?
MVH: Micke Jansson
Svar: Definitivt en KLF-sampling.
***
Rökförbudet...Det ni håller på med e fan i mig hets mot folkgrupp....vilket e straffbart!
Svar: Välkommen in i matchen.
***
-Nu har jag "favoritat" dig... När i hela universum trodde man det skulle hända? Inte detta ljusår i alla fall. Nu är det gjort och inte vet jag vad det beror på. Eller jo, det vet jag. Jag är så himlans trött på att jobba mig igenom A sida för att gå till blogg och sedan vidare till dig. -Fy-fy-fy! Du är nästan på gränsen till bra, fy 17 va´jobbigt.
Go´kväll
Tvåbarnsmamma-by-the-sea
Svar: Mr Bookmark, jag gillar det.
***
Hej.
Jag ville bara säga att du är en loser. Märkte direkt att du aldrig skulle klara av att sluta röka. Inte ens när du ber hela sverige om hjälp.
Inte så vänliga hälsningar
Anders.
Svar: Even the losers get lucky sometimes.
***
hysteriskt roligt att Traste Lindéns kvintett: Sv flaggans dag är dagens låt. Jag har nämligen gått och småsjungit hela dagen: "Det är svenska flaggans dag, och den eeenda som sjunger det är jag" Hmm, feststämningen vill inte infinna sig riktigt i ett grått och kallt malmö.
Trodde jag var den enda i hela världen som kom ihåg den låten. Eller åtminstone ville erkänna det. "...fick en hundring utav mamma för att jag inte skulle
stanna.."
/M
Svar: Lala-lalala-la-la.
***
Till dig, så som du är:
"Jag slits mellan den jag är och vad dom har mej till
Du ser nog att jag rör min mun men aldrig vad jag vill
Vad jag vill vet jag bäst men i en värld där tomma tunnor skramlar mest"
- Ola Magnell
Svar: Jackson Browne gjorde det ännu bättre.
/f
***
Tjenare Virre! Såg att någon hade den eminenta smaken att berömma Mr. Bonds
"This Little Girl" - skönt att se att det finns människor i världen med musiksmak. Den låten, och i princip hela Dedication-plattan samt den efterföljande "On The Line" skrevs för övrigt av Mr. Bruce Springsteen himself. Och nu har jag hört rykten att The Boss har jobbat på lite nya
låtar till Bonds nya skiva, stämmer detta? //19 bast med musiksmak..:

Svar: Oj! Det vore nåt det.
***
Ang "Miss Ohio's Nameless" med Why?
Hey, jag var ju tvungen att lyssna och ge dej
texten. Lite sluddrigt ar det ju allt anda!

"So the kids on the internet says that you're
a big noise
You make the message boy top-ten
A thousand bucks to sing your verse in chorus
until their alcohol's all gone
(?) were to clean thorns off the roses
from the florist on Green Mart(?)
Maybe they'll say that you're big noice voice was golden
when you're at the funeral home
Will they remember more than embers?
But I guess that we won't know.
Will they remember it was more than embers?
And you were so excited . .."
osv, men jag tycker nog inte det var en sarkilt bra lat. Lite val likt "Day One" i bade musik och
fejkad amerikansk R-accent.
Ha de gott,
Hans
Svar: Tack. Hm. Embers? Är inte det glödande kol? Jag blir inte helt klok på detta. Men visst är det väl en fyrpluslåt?

Tydligen finns det nassar ändå. En "liten, liten grupp" syntes nära Stadshuset förut i dag, meddelas det via mail.
Fredrik

Johan och jag fikade på Riddarholmen. Kallt när solen var i moln. Nån galning har gett tillåtelse att placera ett stort, fult flytotyg för utsikten mot Stadshuset.

Men vi blir snart uppiggade av Aftonbladets kultursida som påminner oss om Marlon Brandos fantastiska kommentar till Monica Zetterlund på Blue Note i Paris nån gång på 60-talet:
- Får jag kalla dig Sven? sa Marlon till Z.
May I call you Sven?
May I call you Sven?
May I call you Sven?
Det kan inte bli bättre.
Ofattbart bra.
Fredrik

Hinner inte ner till Gamla Stan förrän jag inser att här firas ingen nationaldag.
Här passar små larviga AFA-personer på att utöva livsstil och drar i demonstrationståg i svarta kläder och kravallmask.
Strax bakom kommer en glad 15-årig helt vanlig kommunistflicka utan mask.
Om jag var killarna i mask skulle jag känna mig präktigt fånig i den situationen.

Finns väl inga nassar att bekämpa ens. Nassar måste vara sveriges största minoritet.
Men utan fiender finns ingen kamp och utan kamp finns ingen livsstil och inga bärs och hångel i Vitan efteråt.
Så walk on, kids, walk on.
Skräm upp familjesvennarna med läskiga bader-meinhof-masker.
Det är svenska flaggans dag och den enda som sjunger det är jag.
Virr

"Svenska flaggans dag" med Traste Lindéns Kvintett är dagens låt!

Fredrik

"Nip/Tuc" är grymt. Och på SVT söndagar nu går avsnitt som jag inte sett däröver. Feast.

Doktor Troy sålde sig till den gamla skatan, fru Grubman. Om han inte legat med henne hade hon stämt firman eftersom Sean lämnat en skalpell i hennes mage.
Doktor Troy strippade till sina tangakallingar. Sedan började hon gråta.
Hon ville bara vara vacker och sedd. Eller åtminstone åtrådd.
Doktor Troy behövde, vad man vet, inte ligga med henne till sist. Firman slapp stämningen ändå men måste skönhetsoperera Grubman pro bono för all framtid. Men Troy tänkte ligga. Han tänkte prostituera sig för firmans framtid.
Rätt beslut. Vad skulle han annars gjort?

Nip/Tuc är lätt genial. Som en avancerad såpopera som inte undvikar moraliska bakvatten. Det finns inga helarena människor, inte ens Sean. Samtidigt är inte doktor Troy en total antihjälte. Bara komplex och lite lös i konturerna. Och med älskarinnor över hela South beach.

Människor är komplexa numera på tv. Som James Spader i sista säsongen av "Advokaterna" (och delvis i mer humoristiska fortsättningen "Boston legal"). Han är den största idolen. Men doktor Troy är tvåa. Den där till synes onda snubben i "Lost" är inte ens i närheten.

Fredrik