Åh jag blir galen! Skrev nyss ett jättelångt blogg som bara försvann. Well, Sonic Youth var givetvis väldigt New York-coola och hade en makalös rundgång. Men det var Kent som ägde. Magiskt faktiskt. Så här tyckte den store Håkan Steen och så här såg han ut när han skrev texten i stressen i natt.
Håkanskriver stressat.

Sedan lufsade (eller snarare kanske snurrade) jag och Stefan runt området och hamnade på ett rejv där dj:n inte, tydligen, ville ha dans för han visade stumfilmer med Buster Keaton!
Vi hade vaga planer på att besöka träskfinnarna men vågade inte. Tydligen är bara finnar välkomna och jag är inte säker på att jag hade kvalificerat mig. Och jag bär aldrig kniv.
Stefan på rummet sen.

Roskilde blev tyvärr kort. Är redan på Kastrup på väg till London. Missade allt det göttigaste men hey, det var nice och dammigt en stund. Ska äta bearnaisesås nu på det där biffhuset som finns här nånstans vill jag minnas och sedan måste jag jobba som en galning. Vädret är mycket fint.
Virts

"How ya muttafuckers doing?"
Velvet Revolver är exakt som vi tror. Glam och sleaze och halvbra. Andå roligare än trötta sugiga Flogging Molly, som ett B-Pogues med Rancid-röv. Riktig festivalsvennefolkrock.
Jag börjar blir rädd för att musiken håller på att avlida.
Jo, jag hajjar att Mylo finns, att The Go! team finns, och Kano, och Khonnor, och, eh, Futureheads…men det är inte på ricko. De är inte på ricko. Det är punkigt rockigt festivalkommersiellt men inte hjärta hjärta hjärta. Det är hooligans on E. Jag börjar bli rädd att musiken, festivalmusken, håller på att avlida. För det är inget vidare program här i år.
Fast stopp, vi ska väl inte klaga just nu, solen skiner ännu on the good soil of Denmark och det är väl bara ett sånt år. Ett sånt år då alla överblivna hårdrockakter råkar turnera och då blir det så här.
Det finns The Magic Numbers. De är inte här men så länge ett The Magic Numbers finns är allt okej. Då är inte all festivalrock strax-under-RixFm-hitlistan.
Och solen skiner, jag lyckades få till en datauppkoppling igen och sju minuter att skriva detta mellan konsterterna och Velvet Revolver spelar sleazerock och undrar how we muttafuckas are doing. Och i det finska tältet sitter träskfinnarna och träskfinnarna lämnar aldrig, aldrig, sitt tält. Det är så de firar festival.
Snart kanske det är dags för en gammeldansk? Eller nej, Sonic Youth först. Nu.
Virren
Ps. Och just nu kom Nisse Hansson på DN förbi, med ett starkare bockskägg än någonsin. Ds.

Alla här heter Mads, bär militärpiratbyxor, äckliga linnen och strandtofflor. Det är inte klokt så fulhippie alla är i Roskilde. Jag glömmer alltid bort det. Men det är rart. Det är en verkligen Madsenfestival.
Nåväl, på väg hit stannade vi som vanligt till och smällde i oss en fläsksvål på Kafé Sorgenfri (Dan Hylander döpte en skiva efter det härligt gubbiga murkstället) och fläsksvål må - på ren och skär danska - låta vidrigt men tror mig, it is not. En gratinerad delikatess.
Danskarna här är helt galna i gula pengar och det är såna vi betalar med. Vet inte vad de betyder men det känns rimligt till priset. Biltvätt heter som bekant bilvask och kökken är nåt som betyder nåt annat. Flöng är en by 8 kilometer bort. Solen skiner, det är torrt och helfint men fuktigt i tälten.
Danmark är inte riktigt längre det där vi tror: mjukt, mukt på ytan med med ett mycket smutsigt och hårt kallt inre. De försöker rensa upp i allmänhet. Christianias Pusher street är igenbommad, Istedgade har blivit Times Square-uppfinad och Rosildefestivalen säger att hasch är såväl olagligt som farligt och de som vill ta med sig hund får betala 600 DRK (någor jag uppskattar eftersom hundar är bedrövliga farliga djur, speciellt i händerna på danska festivalpundare). Men allt det där kan ändå inte dölja det svarta inre som danskarna har bakom det röda gemytet.
Man får röka överallt här. Det gör jag.
Det är trevligt att vara här i den dammiga solen, ett grötigt grungefunkrapband som heter Ikscheltaschel spelar alldeles bredvid och det luktar korv och Tuborg Sort Guld.
Jag skriver så här mycket för jag misstänker att det blir omöjligt att få en uppkoppling ingen, bluetoothen bara vägrar koppla, danskvävlar, som Erst-Hugo uttryckte saken.
Ska snart se Flogging Molly och batterierna börjar ta slut.
The be good Tanyas måste också ses. Och Sonic Youth, Le Tigre, Mastodon och kanske Timbuktu av patriotiska skäl. Och givetvis Armand Van Helden en kortis.
Men ingenting lär bli lika bra som Neil Young 2001 här på Orangea scenen. Den bästa konsert jag sett. Rent emormt. Ren, ren, ren, ren magi. Tore S Börjessom blev helt tokig, jag och Kleman också. Några dagar senare, en sämre konsert i Globen, satte Håkan Steen 5 plus. Men det vara inte som på Orangea. Kent spelar där i kväll, de toppar kvällen på största scenen, det är imponerande.
När Roskilde inte är hemvist för cirka 107 000 personer (70 000 besökare i dag tydligen) är det Danmarks köttcentrum. Det är roligt.
Nu är det dags att kolla in Roskilde utanför backstageområdet.
Hej då dagboken. För nu. Hej Flogging Molly. Och candy floss, massa candy floss.
Virren

Vi satt på planet. Fick gå ut igen. Nåt är trubbel. Detta kan vara mitt sista meddelande. Det trevliga: tillbaka i loungen dök Kent-Markus och V2-Camilla upp. Mustis var smal och fin. "Atkins", sa han. Alltid varit en soft snubbe den mannen.
Och så här ser Stefan ut just nu. Och vårt sällskap Josefin som korrekt säger "du verkar ju mycket mer sympatisk när du bloggar än på riktigt". Och så jag just NU när jag bloggar detta på Arlandra terminal 5.

/Virren

Packade i en STOR väska i går. Vill packa i en mindre för att slippa checka in väskan på flygen. Men det är svårt att få plats med skor i den lilla väskan. Roskilde och London är två vitt skilda platser, två vitt skilda garderober. Och nu ringde Stefan och sa att det ska bli regn i morgon. Stora väskan alltså. Jahapp.
Nu drar jag.
Virren

Skrev just färdigt min feministkrönika (Aftonbladet i morgon). Har ännu inte lyckats bestämma mig för när jag ska flyga till London och Live 8 från Köpenhamn. Jag och bestämma mig alltså. Det är inte lätt. Nåja. Roskilde i morgon. Med Stefan. Ska bli kul. Kommer blogga såfort jag kommer åt. Ska inte fastna i nåt galet haschmoln. Jag har aldrig gillat hasch. Blir helt bängig av skiten. Ångest i magen.
Nu är jag trött. Lång dag, mycket jox och jobb och jag sov för lite i natt. Skulle vilja chilla redan nu men ska träffa en buddy. Och packa. Jag klagar inte, inte egentligen, det är liksom bara lättare att gnällare än att skriva happy som en annan Björn Ranelid. Det ska bli meget dejlig i Danmark och jolly good i England!
Ni följer väl med mig, hoppas jag vänner?
Fredrik