Ung deppig och seg

Som 9-6-svenne ska man alltså gå ut på helger, eller hur? Men helger är ju svinjobbiga. Trångt och bökigt överallt och man måste stjälpa i sig shots för att stå ut. Jobbigt.
Alternativet: kolla på "På spåret" med Ingvar Oldsberg. Det är ju inte ok. Ändå gör jag det. Jag börjar bli tragisk. Gosh.

Jackson, dagens balettbrud

Nä. "For a dancer" med Jackson Browne är dagens låt. För en dansös var hon.

Diana, dagens roslagsskinka

"You can't hurry love" med The Supremes är dagens låt.

Solo i SoFo igen

I didn't mean to treat you so bad
You shouldn't take it so personal
I didn't mean to make you so sad
You just happened to be there, that's all
When I saw you say "goodbye" to your friends and smile
I thought that it was well understood
That you'd be comin' back in a little while
I didn't know that you were sayin' "goodbye" for good

But, sooner or later, one of us must know
You just did what you're supposed to do
Sooner or later, one of us must know
That I really did try to get close to you


"One of us must know (sooner or later)"
, Bob Dylan, 1966.

Kaffet kokar. Cigarettröken ringlar. Solen skiner. Bob Dylan sjunger.
Underligt är det att någon som under en tid varit det allra viktigaste inte finns där längre. Att langa iväg ett sms om nåt fånigt som jag tänker går inte längre. Inte ringa heller. Då rivs såren och såren har inte ens börjat läka.
Samtidigt minns jag inte att vi inte sa så mycket när jag väl ringde. Eller det minns jag visst, tydligen, jag skriver det ju nu. Men det är allt det andra jag minns lättast.
Jag saknar henne och kanske mest hoppet om att det äntligen skulle fungera. Att hitta hem.
Det känns som att jag aldrig kommer hitta hem och att det var sista chansen.
Vem annars skulle stå ut med mig? Jobbiga jobbiga jobbiga mig.
"I skipped the part about love
it seemed so shallow and low"

Som Klara skrev på sin badrumsspegel med läppstift en gång för 16 år sedan i Skåne och det var en felhörning till det bättre; egentligen sjunger Michael Stipe "silly and low".
Jag med mitt schizoida förhållningssätt till världen, hur ska jag kunna komma ut och hitta nån och vem skulle hitta mig? Jag står bara och ser dryg ut därute när jag bara inte vet vad jag ska säga och när jag väl säger nåt är det antagligen nåt idiotiskt. Och jag har ingen aning om hur man raggar och jag har ingen aning om ifall någon raggar på mig såvida de inte verkligen drar mig i armen och säger KOM din idiot. Och det har väl inte hänt såvitt jag minns.
Och jag står ut med andra lika illa som jag står ut med mig.
Toppen.
Tvätten snurrar. Golvet är svabbat. Jag har en skitig sommartröja på mig. Det är kallt ute. Det är vinter.
Jag är glad egentligen, gladare än på länge. Jobbet går som en liten dröm, göra tv är skoj och lärorikt och det är ett bra tv-program och pengarna rullar in och i går åt jag på ett ställe med vita dukar, jag älskar vita dukar på ett barnsligt sätt, som kändes som New York och att jag bara slog i aschlet sen får närmast betraktas som en vinst med tanke på att skorna var helt korkat blanka.
Men röker för mycket gör jag.
Att hänga upp livet på tvåsamhet är omodernt och fånigt och småborgerligt men jag lär inte sluta göra det trots att jag verkligen bara borde säga "äh fuck it, det är mitt liv bara mitt och kan jag inte vara lycklig själv kan jag aldrig vara lycklig".
Jag drömmer om en stuga med utsikt över Medelhavet. Min revisor säger att sånt betalar firman. Sweet. Men där lär jag inte hamna.
Men det blir bra ändå.
Jag saknar henne, hennes skratt och hennes trasiga byxor, men saknad är en del av konceptet människa tyvärr, det gör ont.

Fett och socker tills vi spyr

Och här är dagens krönika och Innelistan.

Diggi-lök

Hjääääälp åååååå guuuuuuuud vad pinsamt på TV4:s Nyhetsmorgon.
Jag var tvungen att dra upp täcket lååååångt över ansiktet när Richard Herrey "sjöng" sin egen "låt" som också hade en "text".
Om detta skulle man kunna säga mycket men jag känner mig väldigt snäll - och har rätt ont i stjärt. Östgötagatan var tydligen hårdare än den kändes i går.

Lika som gråbär?

Hej Virtanen!
Förlåt, men ni är ju faktiskt ganska lika varandra.
//Simon
harrysonjag
Svar: Haha. Tack. Jag halkade just - som huntratals andra tydligen - och slog i höger stjärt och höger arm på snöigt hala södermalmsgator och behövde detta.

Fredagkväll med hjärtat fullt av sånger

Okej ja jag har badat igen. Ett snabbad mellan jobbet och Il Tempo, dit jag och Oisin ska gå. Max från Söders Hjärta har tagit över plejset så nu ska vi se hur det är.
Intresseklubben antecknar detta?

Bearnaise!

Åh titta - paradiset.

München - en fyrplusrulle

Nuså, nu har jag sett München. Aningen rörig måhända men väldigt bra som väntat. Det är annars ett litet problem att Spielberg har så fria händer. Hans filmer blir bara längre och längre…
Men den här var 2, 5 timmar blodig och ganska politiskt balanserad (Israel mot Palestina) terrofilm med ett klyftigt budskap. Går upp om några veckor.

Marc, dagens älskare

"You sang to me" med Marc Anthony är dagens låt.

En sann klassiker

På min vägg här hemma har jag en filmaffisch: Groundhog day, ett underskattad komiskt mästerverk, speciellt då den kom och var så nyskapande, med Bill Murray. Magisk film. Jag har sett den tolv gånger. Eller 14.
Och nu är det Måndag hela veckan på riktigt igen, skriver CNN, och Punxsutawney Phil säger att vintern håller i sig, givetvis. Så är det ju nästan varje år. Senast han inte såg sin skugga var 1999.
Jag ville i tre år på raken i USA åka och bevaka Phil - men cheferna sa alltid nej. Bara Martin Wåhlstedt förstod storheten men han jobbade aldrig då.
Det hade varit lika stort som att träffa Bill Clinton på Indy 500. Större.

Ashcroft, dagens café au lait

"The drugs don't work" med The Verve är dagens låt.

Anonymt = fegt

Det är märkligt att alla som bloggar läser min blogg. Som vore jag bloggarketypen Orvar. Och så länkar de till mina länkar utan att säga var de hittade länken.
Annat som är märkligt/mesigt är anonyma bloggar. Som Jeanettes Labyrint.
Jag provoceras av anonymitet. Det är så ofarligt och lätt att skriva inlägg - eller mail - under pseudonym. Då riskerar man ingenting. Och extra jubellamt blir det förstås när anonyma människor trots anonymitet inte vågar blogga ett dugg dört om sig själva!
Det är kort sagt ointressant med anonyma bloggar.
B. B som i bowling.

Robinson-Martin boxar

Shit, polisman Martin Melin bloggar stenhårt mot packade SSU-Anna och packade pressekreteraren. Undrar vad polischefen tycker om så mycket öppenhet.

192 cm radiomorgon

Besöket hos The Voice gick fint. De hade dissat mig genom att gissa att jag var kort , apropå den fåniga forskningenom att längre personer är bättre utbildade, innan jag kom dit. Så jag skällde lite. Jag är 192 centimeter!
Bredvid på Mix Megapol satt Adam Alsing och Gry Forssell och sände. Alexander Schulman och - häpp - Jan Gradvall var där. Och Sven Hallberg som är producent. Jag hängde lite inne i deras bur ett tag. Gry var het igen. Adam Alsing var trött efter massa Jeopardy-inspelningar så det var därför han inte ringde upp mig i går trots två meddelanden. Sa han.
Radio är sweet.

Gulliga passionerade hardrockers

Hårdrockare är världens känsligaste människor! Då blir arga och mailar alltid så ilsket när jag skriver att det inte är min musikksmak.
Det är gulligt faktiskt.
Och nu är jag på väg till radiokanalen The Voice. En hiphopkanal. Men jag lovar, jag hade gärna varit med i en metalkanal också.

PSB-bea & Jay-Z

Två grejor bara:
1) Pet Sounds Bars bearnaisesås har blivit fantastiskt god, vinägerstinn och sharlottenslöksstark och dragonmäktig, och jag tvekar faktiskt inte att säga att den är en av topp-10-b-sås jag ätit - och jag har ätit bearnaisesås all around the world, boys.
2) Här är en bild på Jiggaman och jag. Hade glömt den. Så sjukt stort. Tack Dimman.
Jigga o jag

Kevin, dagens smärtpiller

"Waltz" med Dexy's Midnight Runners är dagens låt.


Hård hårdrock är befängd musik

Nä alltså jag gör inget speciellt. Blev intervjuad för ett "Frispel" i P3 av Alexandra Ramnewall förut, på Folkoperan. Jag åt sedan lasagne från Corner pizza. I dagens Studio Virren är Andres Lokko och Paul Frigyes gäster. Jag tittar på SVT:s hårdrocksprogram "Rundgång" på dvd. Programledarna är gulliga men Deep Purple, sleaze och viss pudelrock är den enda vettiga hårdrocken. Nästan all annat är skränande ondska. Befängd musk. Vad än sweet Jerry Prutz säger.
Som sagt jag gör inget. Och har inget att skriva heller. Ska läsa nåt. Puss.

Coldplay, dagens snösmält

"Yellow" med Coldplay är dagens låt.


Jag - en katt i Rocky?

Just det ja, strax innan sändning i går frågade jag Martin Kellerman vad jag skulle vara för djur om jag hade varit med i "Rocky" - och han sa att jag nog hade varit med! Men sedan började sändningen och jag glömde bort det.
Satan vad stort. Att ha varit med i Rocky. Och alltså inte bara den där gamla roliga fistargrejen.
Undrar vad det var för djur. En tjock katt, kanske, en blandning av bondkatt och Burma?

Deppigt på SVT

Usch, nu är det är "Vita huset"-avsnittet när Leo klappar ihop efter gräl om Palestinas framtid med president Bartlet.
På riktigt dog John "Leo" Spencer i december förra året.

Inga humorister exakt

Åh herregud "Guldbaggegalan" blev bara mer bedrövlig. Maria Lundqvist försökte åtminstone men var välklätt trälig. Regisssör Ulf Malmros svamlade och Krister Henriksson citerade tänkaren Birgit Nilsson: "Det gäller att inte krångla till det".
Deep, man, deep.
Hihi. Jösses.
Gonatt.

Året som gått - i kulor

Störd är jag men jag gillar att få min AmEx-räkning varje månad. Bjurman är likadan. Det är som en dagbok av vad som hände. "Åh, just det, jag drack champagne på Grand med Jessika", och, "åh jag hyrde en bil och åkte till Vaxholm och åt strömming".
Ännu bättre är om jag varit utomlands och påminns om att "åh, just det, vi åt grillade musslor på det där slottet i Lissabon och oj så kär jag var".
Och nu har den kommit: hela årsredovisningen för 2005.
Nåt att läsa i sängen. Ett helt år i siffror och platser. Så romantiskt, krasst och sentimentalt.


Guldbaggegalen

Hm, usch, det är rätt hemskt. Guldbaggegalan.
Jag är något av en skådisgroupie. Jag älskar skådisar. Jag förundras och beundrar dem. Tänker Diane Keaton i "Annie Hall" eller Martin Sheen i "Apocalypse now".
Därför är det så beklämmande att se dem youghurtnaturella, utan manus.
Det är väldigt tomt där. Inte dumt eller ont eller svagsint, men tomt, platt.
De behövs manus, precis de flesta människor. Skådisar är inte annorlunda än de flesta, de är fabriksarbetare i scenkultur. Det är stort nog. Men jag hoppa på mer i deras fall, bländad av teater- och film-romantik, tydligen.
Jag hoppas på visdomar, spirituellitet, och inbillar mig att de är rollerna, att de inte är bara kommunicerande kärl.
Men sedan håller de sina fruktansvärt platta tacktal - eller enfaldiga presentationer av hej och välkommen eller ett pris skrivna av nån stelbent kulturfrilansare - och allt blir obehagligt ekande av ett enormt ingenting. Aj.
Nä, jag täker inte nämna namn. Jag älskar dem ju. Ändå. Så mänskliga som de är.

Gay & tråkig

"Brokeback mountain". Soft liv ändå. Valla får. Rida häst. Campa. Skjuta älg. Hiva lasso. Böga lite.
Men filmen var tyvärr tråkig.
Jag som älskat allt Ang Lee gjort förut.
Så kan det vara.


Kara-ta-tee

Nille säger att Chuck Norris facts nu är uttökad till åtta sidor!


Kris, dagens harmisar

"Just the other side of nowhere" med Kris Kristofferson är dagens låt.


Mm...Simpsons-röster!

Haha, CF skickar ett Conan-inslag med rösterna från Simpsons.

Fina Masjävlar

Jävla bra film, "Masjävlar". Förstående, förlåtande. Fin.
Och i morgon bitti ska jag äntligen se Brokeback mountain. Dessvärre säger alla att den är fantastiskt bra. Det är inte smart att gå in i en salong med såna förväntningar.
Ska försöka nollställa hjärnan.
Borde ju inte vara så svårt...

Jättekranen Orvar

Dom lyfte upp kranen på skatteskrapan med en GIGANTISK mobilkran, som parkerades på Götgatan i höjd med Katarina Bangata. Jag är bergsäker! Såg det med mina egna ögon. Bor strax intill.
Nisse Hult

Svar: Imponerande.

John David, dagen Roy Orbison

"You're only lonely" med J.D. Souther är dagens låt.


Sportsvennehype!

Haha. Lasse Anrell hyllar Studio Virtanen i dag. Mäktigt.

Paris Hilton ligger

Okej, det här är helt sjukt. "One night in Paris" sänds på TV1000 nu! När hamnade den filmen på tv-marknaden? Vad hände med pappa Hiltons alla advokater?
Och hur tråkigt verkar de inte ha?

mars 2006
ti on to fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31
hits