"More than this" med Roxy Music är dagens låt!
Fredrik

The Magic Numbers var bra på Mondo i går. "Crazy in love" spelades. Inte lika bra som originalet men cool cover. När de gjort en skiva till kommer de att bli FANTASTISKA live.
Och här är en miffokrönika.
Fredrik

Haha, kolla in Charlies blogg.
Virr

I dag var jag dum mot Jonna. Sa lite tråkiga grejor som jag tyckte var roliga. Tourettes syndrom-artat.
Som tur är är Jonna en smarting så hon sa åt mig att hon blev ledsen, efter ett tag, när jag redan glömt allt.
Då var det ju jätteenkelt att be om ursäkt och jag fick tillfälle att berätta att jag förstås bara skojade och inte menade tramset jag sa, vilket hon hade trott.
Tack Jonna.
Annars: visst är det jobbigt med passiva människor? Som drar sig tillbaka, blir ledsna och inte berättar att de blev sårade av nånting. Jag kan vara sån själv. Det är väldigt dumt. Det är idiotiskt. Då finns ingen försoning. Då finns bara missförstånd.
Prat, prat, prat. Det är framtiden. Prat är det nya svarta.
Fredrik

Haha, Bill Gates har slagit sig ihop med min miffoidol Napoleon Dynamite, från kultfilmen med samma namn som släpps på DVD i Sverige nästa vecka. Skrev just om Napoleon och andra weirdos - Timmeeeeyy! - på Virtanensidan som du hittar i Aftonbladet i morgon. Liksom varje lördag.
Fredrik

Uh, jag mår illa. Kunde knappt äta. Inget fysiskt tror jag. Kan själen må illa? Klart den kan. Speciellt av "asiatisk kalops".
Försöker pigga upp mig med tanken på The Magic Numbers på Mondo i kväll. "Mornings eleven"!
I will die for you, I will cry for you.
Filip och jag skulle äta middag före. Så var det sagt. Men nu verkar jag ha blivit av med mitt "+1" eftersom det är så trångt. Så vad vet man. Om nåt.
Fredrik
Ps. Markus och jag diggar "Seven wonders" med Fleetwood Mac nu, oj oj. Ds.

Är du singel? I så fall kan du hitta ragg på Boule bar & kärlek i morgon lördag. En singelfest arrangerad av meetic.se.
Adress: Boule 1, Närkesgatan 6 (parallellgata till Skånegatan, vid Nytorget, stället där Ugglan kör på torsdagar, Södermalm). 19-01. Inträde 150 spänn på dörren, 120 på hemsan. Dj Mogge lirar skivor och du kan "spela spela pingis, bli spådd i kort, bilda kändispar, speeddejta, kolla på film och leka 'jag har aldrig'".
Bara singlar alltså. Upplagt för romantik, kärlek och sex.
(Nej, jag ska inte gå).
Virr

En "Idol"-deltagare har fått sina sexbilder utlagda på nätet, skriver Bladet.
- Jag gick in på ett forum där man diskuterade "Idol" och förstod att det här materialet låg ute. Men jag valde att inte gå vidare och titta på bilderna, säger Daniel Breitholtz.
Eller hur, Daniel.
Det tror vi på.
Inte.
Fredrik

Kate Moss tar kokain. Fem linor inom 40 minuter, enligt Aftonbladets utsände i London.
H&M - som anlitat henne för höstkollektionen - säger att Kate är "extremt ångerfull".
Säkert.
Framför allt för att hon var korkad nog att knarka framför en dold kamera.
Klart att Kate tar kokain. Alla tar kokain i den där världen. De som inte tvingats sluta på grund av för många linor boliviansk med svåra ångestdepressioner som följd. Det vet alla. Det vet H&M.
Kate har levt hårt i 15 år. Hon var ihop med Johnny Depp när han var som värst. Nu är hon ihop med Pete Doherty, Libertines och Babyshambles geniala skapare som dessvärre också lär dö inom kort av ett alldeles för flitigt bruk av heroin. Andres Lokko i Svenskan skriver smart om det i dag för övrigt.
Mellan Johnny, lite andra kändisgubbar och Doherty skaffade Kate Moss barn med en magasinsredaktör. Man trodde att det skulle bli ordning. Det blev det inte. Hon hamnade tillbaka på de vilda trendfesterna där kokain är lika vanlikt som schweppes tonic på en vanlig svensk förfest.
Ingen borde vara förvånad för att Moss tar kokain. Det enda förvånande är att det kommer ut på bild.
Det går ruskigt massa stories om Kate här i Sverige. Om stockholmsvenskar som sett henne krypa ut på fester hög och naken och…hm, kan inte säga mer om det. Det är bara skvaller och förtalsmässigt sådant. Men det var rätt nyligen.
Det intressanta är att Kate Moss håller sig het just tack vare hennes vilda beteende. Att fortsätta droga. Att hänga med den coolaste av coola trasiga rockstjärnor, Doherty.
Drogromantiken lever. Alla vill ha en trasig supermodell. Alla vill ha en döende rockstjärna. Diskrepansen mellan de glansiga perfekta tidningsomslagen och det sordinerade privatlivet blir intressant, explosivt. Det är just där det händer något. Helylle säljer inte.
Det kanske är cyniskt.
Fredrik

"Five get over excited" med The Housemartins är dagens låt!
Virr

"Medium" på TV4 med Patricia Arquette blir faktiskt allt bättre. Avsnitt tre i dag. Samtidigt, kl 21, går "Red dragon på Kanal5", också bra, bättre förstås. Hannibal Lecter är en klassisk filmskurk.
Träffade Edward Norton i samband med den filmen i New York. Och några gånger till. En liten självgod överklassgosse. En prettosprätt. Men duktig förstås.
Det mesta blir faktiskt bättre. Allt nöje är rätt bra just nu. Jösses, jag har sett sju filmer den här veckan och alla var minst "bra", ofta ännu bättre.
Och medan jag jobbat har jag lyssnat igen på de låtar jag rippade vid från den här sessionen. Flera pärlor, speciellt Polyphonic Spree och Time Fite. Dessutom: Death cab for cutie, John Vanderslice, Paul McCartney och Hello saferides "San Francisco".
Good stuff.
En god höst.
I kväll blir det dock varken "Medium" eller "Röd drake" eftersom jag ämnar tillbringa kvällen i soffan med Ulf Lundell. "Poetic champions compose" på låg volym på stereon. Och krubb från Folkets Kebab.
Virr

"Den sommaren bodde vi, eller rättare sagt försökte vi bo, i ett hus i Théoule strax vänster om Cannes, eller om det var söder om, sydväst kanske, ett magnifikt hus, verkligen, som låg på ett berg som kanske var 200 meter högt över havet och havet, Medelhavet, låg därnere, därute och gamla och nya lustjakter propellerade sej än hit än dit i sakta mak och i bukten bredde hela Cannes ut sej och flygplatsern rektanglade till sej sin yta inåt land och där bortom låg dom blånande bergen".

Så börjar Ulf Lundells roman "Värmen" som W&W skickat så vänligt. Den är 559 sidor lång och skriven i vanlig romanprosa, inte prosalyrik som "Frukost på en främmande planet".
Påminner lite om en blogg den där första meningen.
Ser fram mot att läsa, mycket.
Fredrik

Britney Spears har blivit mamma. Sjukt eller hur. Hon skulle ju vara oskuld hela livet och stöna sig igenom Max Martin-dängor och alla pojkar skulle drömma om att få henne.
Nu är hon vuxen.
Britney Spears har blivit vuxen. Vad är hon, 23 år? Tidigt. Inte bra för karriären. Pojkarna kommer inte dregla lika mycket länge.
Men hon är ju en enkel flicka från Louisiana och då är barn och familj tidigt lika självklart som en shotgun and a dog on a truck. Ungefär som alla i min småstad, de flesta, de flesta stannade där och skaffade barn nästan efter gymnasiet.
Det kanske inte är ett dumt liv ändå.

Och världens äldsta svenska rocktonåring Håkan Hellström ska också bli pappa. Han skulle ju heller aldrig bli vuxen, han skulle ju ständigt längta till Gullbergs kajs paradis och ramla runt i Vasastan olycklig och vild på jakt efter nattens sista kärlek och alla flickor skulle tråna efter en dans med Håkan.
Nu är han vuxen, han är far till Natalie Davets barn. De kommer att dra barnvagn därborta på kniv-Söder
Jag är glad för Håkan.
Och lite avundsjuk.
Om både Britney och Håkan blivit vuxna så är det onekligen dags.
Hm. Läskigt.
Fredrik

"September gurls" med Big Star är dagens låt!
Virr

Jonna och jag käkade på PA:s. Mats Olsson och Mats Bråstedt var förstås där. Jag åt lammfilé med algerisk merqueskorv. Jonna åt fläsk med löksås. Glam-Jonna gillar gubbmat. Vi spånade ihop tio nya bisarra magasin som borde startas. Kronan i samlingen: herrmagasinet HALL.

Strages "Fans"-fest var topp. Fredrik var stressad av all uppmärksamhet och alla dedikationer han var tvungen att skriva i böcker. Kristian Luuk och Carina Berg var där. Martin Luuk var där. Jonna Sima var där. Terry Ericsson var där. Germund Stenhag var där. Annah Björk var där. Håkan Steen var där. Claes de Faire var där. Eva Schwarz. Viggo. Och massa fler.

Ett gäng Westlife-tjejer ("Hamster girls") spelade skivor medan ett annat, tydligen rivaliserande, Westlife-fansgäng stod så långt bort som de kunde. Jonna och jag påmindes om hur sjukt bra Westlifes "How am I supposed to leave you now (when youre looking like that)" är och dansade lite på Halvtrappas innergård.
Sedan spelade ett Morrissey-fan Smiths-låtar. Innan dess hade tydligen ett "Star Trek"-fan, eller liknande, spelat nåt. Information saknas här.

Lisa Milbergs "Ooh lala"-klubb på Riche erbjöd helt enligt planen bara briljant och som regel oironisk musik. Modern elektronisk modpop och gubbrock som Fleetwood Mac, Magic Numbers version av "Crazy in love", "I hate hate" med Razzy, "The way you look tonight" med Kevin Rowlands, såna schysta grejor.

Jonna och Klas Åhlund var benhårt för att Stevie Nicks är coolare än Christine McVie, jag hävdade McVie men jag kan mycket väl ha fel.
Och jag träffade Thomas Rusiak för första gången på säkert fem år. Han var skitglad och verkade må toppen. Kul.
Bra kväll. Alltid bra kvällar med Jonna, som för övrigt tyckte att jag "krympt".
Fredrik

Oj, nu blev ni oroliga va? Borta hela dagen. Tänkte ni att Jonna rövade bort mig? Inte alls. Men mer om kvällen senare.
Jag försov mig lite eftersom det blev rätt sent och hamnade i Södermalmslimbo: Ingen idé att åka ut till jobbet (där datorn var) eftersom jag skulle kolla på "Kim Novak badade aldrig i genesarets sjö", med Jonas Karlsson och Helena af Sandeberg, efter Håkan Nessers roman. Det har jag gjort nu.
Också en väldigt bra film. Med ett väldigt krispigt språk, vackra bilder, svärta, humor, och en otippad vändning (för mig som inte läst boken). Går upp nästa fredag.
Fredrik

Vad roligt. Min härliga gamla vän Jonna Bergh ringde just och ville gå till Stragegrejen med mig. Vi ses för sällan numera. Så vi möts på Svampen, äter middag nånstans och går sedan på releasefest. Därpå, misstänker jag, Lisa Milbergs nya klubb "Ooh lala" på Riche.
I mina fula kläder.
- De får duga. Man ska aldrig åka hem mellan när man är seg. Då fastnar man hemma, säger Jonna, som just nu lämnar Glenn hos make Kalle Wahlström på hans jobb på Delorean.
Fredrik

Du tror inte de kan vara Hidden Cameras, "The fear is on", som Pelle efterfrågar, eller?
Mvh/ Martin
Svar: Såklart. Bra där! Men de sjunger väl "HE loves me"? De är ju faktiskt ett bögband.

"Love changes everything" med Climie Fischer är dagens låt!
(Tack, Jonna).
Virren - "I was only 17 when she looked at me that way".

Det känns som storm därute. Plötsligt är det brungula löv överallt. Smarrigt.
Jag hänger i rökrummet med Håkan Jaensson, Anders Paulrud, Dan Panas och Benito och de andra. Oisin var där utan att röka.
Jag läser och lyssnar på skivor mellan cigg. Toni Holgerssons comeback "Tecken på liv" just nu. Låter verkligt bra och melankoliskt akustiskt. Älskade "Louise och kärleken" när jag var folkhögskole-Fredrik för länge länge sedan.
Har tackat ja till att gå på sweet Fredrik Strages releasefest för hans bok "Fans" i kväll men känner mig seeeeg. Och det kommer att vara en sån sanslös mediagegga där.
Vi får se hur det blir. Snart är det jul.
Virr

"Överlever du Härnösand så överlever du allt".
Apropå låttitlar jag gillar, alltså. Från Lasse Lindhs kommande skiva. En text om Linda, 17, som måste bort från "den här stan innan den sväljer mig hel". Ungefär som Josefin Neldéns rollfigur i "Tjenare kungen".
Rätt bra låt också. Det är nåt gulligt bra över Lasse Lindh.
Virre

tjenare fredrik
Har nu spenderat bättre delen av dagen till att hitta en låt vars helvetiskt generiska refräng går "sha la la la la la la x2 she loves me, she loves me" och orkar helt enkelt inte mer. Jag söker inte eländet för mig själv och för att kunna säga att jag gjort allt i min makt så slänger jag iväg ett mail till dig då jag av nån sjuk anledning fått för mig att du kan svaret.
tack o hej
pelle
Svar: Inte jag, nån annan?
***
...upptäckte en grej och tänkte att du måste vilja veta det här. om man på google söker på 'patetik' och väljer 'sidor på svenska' så ligger du högst upp i resultatlistan. jag är övertygad om att du tycker att det är stor humor.
/ola
Svar: Kul.
***
Markus.,..din kollega där på tidningen är stilig, varför får aldrig han vara med i svts morgonsoffa? och en sak till, tycker det är töntigt att du skriver ditt namn efter varje inlägg-som om man inte vet att det är du som skriver liksom. det får du sluta med. annars har jag inget att klaga på, tycker du är ganska kul faktiskt.
hej från jossan
Svar: Markus är sjukt het, men nyss hackade jag och Jonna på honom för hans klädsel. Vi ansåg att han borde bära kavaj när han recenserar Christer Sjögren-show i Göteborg i kväll. /Fredrik (ha!)
***
Hej!
Jag såg dig på Hultsfred när jag gjorde ett taffligt försök att närma mig Håkan H och company, du stod bredvid med ölglaset hårt i näven. Hjärtat slog si så där tre extraslag i sekunden, Håkan fick upp blicken, såg mig rakt i ögonen, lyfte armarna och utbrast: "Nääää, Lili & Susi, fan jag gilla er som fan när ja va liten..."
Jag var arg i säkert två dagar efteråt för att jag inte sa JA på det. Istället svarade jag blygt "eh nä... asså...eh ville bara tacka för en grym spelning...du eh... liksom...eh... en av dom största..."
Jag tror han var för full för att orka med en halvneurotisk flicka vid den tidpunkten så han skickade fram Mr Gilbert, (med stans sötaste plåster i pannan) som jobbade hårt på att försöka stå rakt, som höll en hand över mina axlar. I was in heaven....
Och du är där nästan jämt. I himlen allså. Damn.
Massa massa massa kramar från Lisa.
Svar: Åh. Man är glad när man får hänga med Håkan och Hurricane.
***
Hallå Fredrik,
läste om Felix H frilla i Din blogg. Verkligen hemsk frilla, skitful faktiskt :-) Du skrev att anledningen till denna frisyr på Felix är för en film - och filmen heter *tadaa* "Varannan Vecka"! Storebror Måns H och Hannes Holm regisserarar. Även kända för "Adam & Eva", en av förra århundradets roligaste filmer. Nya filmen är även den en relationskomedi, i stil med t ex just "Adam & Eva".
Hur vet jag detta undrar du kanske Fredrik? Jo, jag är med i filmen! Visserligen en liten roll men ändå! Filmen är under inspelning just nu. Du får gärna avslöja filmens namn men tala inte om vem Du fått uppgifterna ifrån, tack! Jag vet inte hur pass hemligt det är, namnet är kanske redan officiellt?
Mvh,
XXX
Svar: Namnet "Varannan vecka" är redan känt, var lugn, filmstjärna.
***
Hej Virre!
Har precis startat en blogg. Känns kul som bara den. Stort också att Virtanens blogg och Uffes hemsida är de enda två jag önskar länka vidare till. Tack för en kanonblogg!
Vi ses där ute bland ettorna och nollorna, då syftar jag inte på
sturebrattsen!
http://www.kustsidan.se/richblog
/R
Svar: Ser fram mot Uffes bok.
***
(Läs vidare. Positivt innehåll). Där dök han upp! Ångest-Fredrik visade sig i senaste blogginlägget.
Höst-Virtanen som är osäker på sig själv. Killen som insett att lyckan som ges av vitt vin-spritzers, krogrundor, "Leopard-Skin Pill-Box Hat" och riktigt cool namedropping bara är tillfällig. Vuxenpoäng!
Du verkar vilja vara ärlig och skriva någon sorts sanning, trots att du inser att den inte finns annat än i relativ form. Du verkar se det som något sorts krav från indiepojkar - kanske till och med från madferrit-kidsen - och du vill så gärna få någon sorts bekräftelse, motsvarande indie-credden man får om man lyssnar på "rätt" band.
(Flumsnackar jag nu? Förmodligen är det så...).
De små liven letar naivt efter något "äkta", men den som letar efter sanningen hittar den nödvändigtvis inte vare sig i Aftonbladet eller inom popmusiken (och det är förmodligen roligare att leta i discogenren), så jag hoppas att du ger fan i dem och skriver för din egen skull. Eller för pengarna. Madferrit-kidsen klarar sig nog. Du är i alla fall Sveriges ärligaste journalist. Hoppas jag i alla fall. Kanske har du bara läst "High Fidelity" för många gånger.
Hursomhelst så skriver du bra, och det är det som den här alldeles för långa utläggningen egentligen handlar om. Du kommer inte hamna närmare "sanningen" än så här.
Jag antar dock att du har sämre sidor som inte hamnar on display i bloggen. Jag kunde inte bry mig mindre. Naturalism gör ingen lyckligare.
Så länge du bloggar komprimerade Hornby-romaner (Nej, du är ingen Bridget Jones. För lite sex!) så är jag nöjd och glad.
Starkt jobbat.
/ Tomas, som egentligen är för förkyld för att tänka klart.
Svar: "Naturalism gör ingen lyckligare". Hm. Jag vet inte jag. Jag strävar nog ditåt men det tar kanske ett tag.
***
hej fredrik,
jo magic numbers - palla lasa det ar ratt kul..
har bott i manchester ett par ar nu och i borjan av aret skulle jag ga pa ett magic number gig har. 'just whanted to see what all the fuss was about.' jag och min polare paul gick till bierkeller for att se seplningen.
bierkeller ar ett 'tyskt' inspererat litet place med langbord och bringare att dricka olen ur istallet for vanliga olglass. hade en annan polare som varit och sett dem dagen innan pa night&day i manchetser, och hon sa att det var 'hippie-rubbish-junk'. na val - ville anda se det med egna ogon.
som sagt, magic number headlinade och jag vet inte hur manga ol jag hade hunnit fa ned innan de anns borjade, var ratt packad. paul sag en kollega som han borjade att snacka med och jag bestamde mig for att ga ett varv runt palcet och se fall det fanns nagra mer jag kande.
av nagon anledning borjar jag att snacka med denna tjej - tror vi traffas i nagon sorts kon. kan ha varit till toan. vet inte riktigt vad vi sager. jag berattar att min polare varit och set magic number dagen innan och att hon tycket att det var 'hippe-shit-rubbish'.
vi snackar lite till. tjej fragar sedan vart jag kommer fran - min accent.
'im from sweden, are you from here?'
' .. eh no, im actully in the band - magic numbers'.
ehh, okej. jobbigt att dissa nagon rakt i ansiktet.
inget minne fran speningen - for packad.
/linda-mary
Svar: Klassiker.
***
Hei.
Porn or pop...Denne testen var ikke vanskelig:) Fikk 90 % selv, men det kan jo ha noe
å gjøre med at jeg er jente. Eller at jeg kjenner pornobransjen alt for bra - eller omvendt for den saks skyld. Skummelt begge deler faktisk!
Rebekka
Svar: Dansk? Nä norsk va? Fattar inte ett ord.
***
Hej Fredrik!
Smärtsamt bra blogg igår, strax innan Idol...
Ibland kan det vara så skönt att läsa sina egna tankar formulerade av
någon annan. Du får gärna fortsätta med det!
/Annika
Svar: Tack så mycket, glad att stå till tjänst. Du är också 17?
***
hej fredrik.
jag ogillar egentligen idén att skriva in till kvällstidningarnas reportrar och försöka "få till det" så man KANSKE kan få sitt lilla mail publicerat tillsammans med en småsarkastisk kommentar. men. what the fuck. så det jag egentligen har att säga är att jag smådiggar dig, i smyg. i smyg för att jag har en vän som blir upprörd om jag säger att jag gillar det du skriver. sen är det också så att jag vill ha ditt jobb. och jag är yngre och snyggare än dig och kommer vara yngre och snyggare än dig även om ett par år när jag förhoppningsvis är j o u r n a l i s t. så se upp! men hey, vi kanske kan bli ett riktigt radarpar? nä nu måste jag återgå till min tenta. ångest ångest är min arvedel. jag antar att du är en mycket upptagen man men om du är sugen på lite vardagsångest: komigencarro.blogg.se
jag hoppas förresten måns vinner idol. bara för att han är så jävla söt.
Carro
Svar: Kom igen bara. Skönhet går före ålder.

"A match made in Texas".
Det finns vissa låttitlar som jag genast älskar. "A match made in Texas" är en sådan. Fantasin skenar iväg, titeln kan fyllas med så mycket eget.
Bandet heter Her Space Holiday och jag gillade några låtar ("Sleepy California" bland andra) på deras förra skiva, som kom 2003, men jag högst halvgillar några låtar på deras nya "The past present the future". "Garden State"-rock men med för knepiga beats.
"A match made in Texas" borde ha varit en countrylåt av Tim McGraw eller Whitey Shaffer och handla om ett kärlekspar som kör truck mot västra Texas solnedgång och slår ihjäl varandra på ett skitigt motell, istället för knastrig The Shins-möter-Stone Roses-indie.
Men jag gillar titeln.
Fredrik

Popstjärna eller porrstjärna? En liten internetlek hittar du här.
Jag fick 50 procent rätt. Är värdelös på porr.
Fred

Ron Howard är härligt sentimental, ett suveränt mainstreamproffs. "Cinderella man", med Russel Crowe och Renée Zellweger, var lika storartad som jag hade hoppats. En knock out! (ursäkta vitsen). Smartare än "Rocky" och lyckligare än "Million dollar baby".
Den handlar om NewJersey-boxaren Jim Braddocks hårda tid under Depressionens USA-30-tal. Han blev hela arbetarklassens hjälte, han gav hopp.
Och Paul Giamatti gör en briljant liten varmhjärtad biroll.
Se den på fredag, vänner.
Fredrik

Nu slutar jag babbelblogga för i dag.
Här ett litet god natt-citat från Groucho Marx att skratta åt:
"I never forget a face, but in your case I'll be glad to make an exception".
Virr

Peter Swartling grät i "Idol".
Det var sött när han grät. Jag förstår honom. Sibelle Redzep och Björn Svensson gjorde en direkt underbar version av "Against all odds", som färdiga artister med perfekta stämmor och nästan perfekt samspel.
Och vilken magnifik låt. Phil Collins är underskattad. Kanske för att hans sound är för ekofläskigt. The Postal Service har gjort en knastrande bra cover av "Against all odds".
Jag gillar Hilda Eidhagen också, hon som "hittades" på Hötorget i vad jag misstänker var en bluff men än sen? Hon har nåt visst.
För övrigt var det rätt givet vilka som skulle gå vidare och inte, vilka som hade det och vilka som inte (hade det). Agnar och vetet, ni vet.
Och gråt-Peter är inte alltid så gullig. Äkta sadism att låta förlorarna resa sig upp och sedan få beskedet att de rykt; att säga åt några att kliva fram, och säga åt den bakre raden att de gått vidare - och sedan säga att även den främre gått vidare.
Mini-terror. Men bra tv.
Virren

Det är ensammare nu.
Telefonen piper inte längre hysteriskt, allting pågår inte längre överallt nånstans. Luften är hög, det är lugnare, ensammare, folk har gått i ide, det är september, eller hur?
Ensammare.
Inte ensamt.
Ensammare.
Överdos av socialisering på sommaren, öl och underliga relationer. Sedan: höst som en baksmälla, vita skjortor och sommarkjolar slickar såren i soffor av brun manchester och filtar av syntet eftersom vi glömt köpa den mysiga sköna filten av bomull eller just av filt.
(Det luktar kattsand i hallen. Jag har inte haft katt på över tre år. Hon heter Stax Stalin och bor hos Stefan och Anna numera. Hon känner igen mig än och är så jävla söt.)
Nån sa att jag inte kunde vara ensam men jag kan vara ensam, jag tycker om att vara ensam, står ofta inte ut med att inte inte vara ensam, har inget att säga ofta.
Det är jobbigt att umgås med folk när jag inget har att säga.
Hittar jag någon som är lätt att umgås med utan prat ska jag hålla i den personen för alltid.
Kanske har jag hittat den personen.
Kanske.
Kanske pratar vi för lite.
Något saknas. En del ord och en del varmluft och en del rätta handlingar saknas för att jag ska våga våga.
Varför ska det vara så komplicerat med kärleken? Varför blir kärlek rädsla och en fixering vid allt hon inte gör, säger och menar istället för allt hon faktiskt gör, säger och menar. Allt underbart, varför inte hålla fast vid det, varför bli rädd för det som saknas?
That's just the way it is
some things will never change.
Rädd rädd rädd att gå sönder, rädd att ge bort det och få det åter i krossat skick.
Var det i våras jag tjatade om den stora kärleken och att jaga den? Var det i somras? Ha, det var alltid och är alltid, va? Alltid detta pinsamma kärlekstjat. Alla dessa lökiga drömmar om hus på landet med grill och perfekta frun och snoriga barn, om att slippa det här torftiga lättsamma underbara förödande innerstadslivet. Tankar som att "vem som helst, första som känns rätt rätt". Det brukar tjatas om det.
Sedan kommer kärleken nära, nån som känns mer än rätt rätt och då räcker inte det, då dyker helt oväntade spöken upp från magkällaren och skräms utav helvete. Nojjor.
To die by your side is such a heavenly way to die.
Kanske är det romantik.
Kanske är det att tro på kärleken, den som håller hela livet, att verkligen vilja att det ska vara så jävla rätt.
Det är 17-årigt.
Jag är 17 år. Jag blir bara en månad äldre för varje år. Kanske är jag 18 nu, kanske 21 jag vet inte. Det saknas djup här. Ich bin infantil.
I believe when I fall in love it will be forever.
Jag har sett det. En trasig vän blev kär i sommar och blev nästan hel (helt hel finns inte, kärleken kan inte ge det, det fattar till och med jag, 17). Han är perfekt. De är perfekta, jag tror att det kommer att hålla för alltid. Tar han sönder hennes hjärta ska jag ge honom stryk fast jag inte kan slåss. Men de kommer att hålla, de ser på allt fint de har istället på det som eventuellt inte finns.
Det är så man ska göra, det borde finnas en skola för det och man borde få ett jättelikt guldinramat diplom när man lärt sig. Eller en hel tapet där det står "wow, du fattar, miffo".
Jag tittar sällan på det jag har. Det är mycket jag har. Överflödigt äckligt mycket men det gills inte, inte i min hönshjärna.
Hönshjärna.
Där har vi det. Hönshjärna med ett fallskärmshjärta som vecklar ut sig för fort, landar för fegt.
Fredrik

Alltså, den här killen Carlos Rojas Beskow gör det igen i dag. En vis ung man. Överhuvudtaget börjar Aftonbladet få ordning på kolumnisterna.
Fredrik

Kul att Daniel Breitholtz tittade in på chatten i dag förresten.
Virren

Ni missar väl inte Viggo Cavlings dagliga namedroppingkarneval i Resumé?
Här är bilden som han nämner, på Viggo och hans bästa vän Norrlands guld.

"There is a light that never goes out" med The Smiths är dagens låt!

("And if a double decker bus crashes into us
To die by your side is such a heavenly way to die
And if a ten ton truck kills the both of us
To die by your side, well, the pleasure, the privilege is mine").
Fredrik

Jag vet att jag är en mes men jag är nog extra skör och sentimental i dag för jag fick för mig att en film om två tjejer som startar ett band 1984 handlade om mig och jag grät mot slutet.
Ulf Malmros "Tjenare kungen" kunde lika gärna hetat "Johnny du och jag borde starta upp ett band och låta det explodera i skyn" och är som en gott-o-blandat-mix av "G" och "Fucking Åmål". Utspelar sig 1984 på ett bra vis. Tyckte mig höra Lloyd Cole & the Commotions på soundtracket. Sweet.
"Tjenare kungen" borde bli en stor hit. Tjenare kungen! Ett riktigt punkband borde hetat så.
Virren

Oj vad poppis jag är i dag efter Idolslakten. Den där juryn verkar ha många glada fiender därute.
Tack för alla snälla och sjukt många mail. Så många att jag inte hinner svara på dem, förlåt.
Nu sitter jag utanför Pet Sounds, har köpt två skivor, "Tages 1964-68!" och Orange Juice med "The Glasgow School". Var just och såg "Tjenare kungen" av Ulf Malmros. Bra. Ska nog skriva lite om den nu. Chatt klockan 16.
Fredrik

Rolig lunch. Markus och jag sjöng "Folköl och dunkadunka", Svenne Rubins gamla bisarrhit, och åt salsagryta.
"Bandy baciller och broms", "måndagar mygg och mjäll". Finfina alliterationer från en svensk vardag.
Vi enades om att "Folköl och dunkadunka" är direkt genial, kanske med tillägget: på allmogesätt.
Jonna stirrade häpet.
Fredrik

Träffade Swartling i går, som jag känner lite sen förr, han var trevlig och pratig, och Clabbe bjöd på järn och blängde ilsket. Som om han visste om att den här ondskefulla sågningen skulle publiceras i dag.
Festen var en succé. Emelie och Lina spelade skivor, många dansade, alla stjärnor och producenter drack massvis. Jag såg tyvärr inget spännande kändishångel.
Kanal 5 var vann för övrigt champagnematchen, verkade det. Deras bord gick nästan sönder av alla skumpa. Glamouröst.
Virr

- För en film. Och det är hair extensions, inte mitt hår på riktigt, men det sitter fast. Det är skitjobbigt att tvätta, alla dessa långa underliga testar, säger Felix Henrngren angående håret.
Så nu vet vi.
Fredrik

Varför? Varför byttes överlägsna duon Kattis Ahlström & Robert Aschberg ut som programledare? Först mot Martin Timell och Josefin Sundström - klasskillnaden var hisnande - och sedan Lars "vi har båda varit ihop med Orup" Adaktusson & Sofia Wistam och därpå karamellfärgade Agneta Sjödin & Adam Alsing som lättviktare i tungviktsklassen.
Jag antar att det är nån sorts kanaldemokrati, att alla kanaler ska få ha med sina profiler nu när de äntligen enats om ett tv-pris. Fånigt. Dålig tv. You could tell: It's amateur night.
Adaktusson och Wistam var en ganska rolig och sjuk kombo, med en utstrålning nånstans mellan Ahlström-Aschberg grandiosa och Sundström-Timells obefintliga, men inte i närheten av Kattis-Robert. Och Alsing-Sjödin som avslutare vid de tunga priserna kändes som Paolo Roberto i en tungvikts-vm-fajt: lätttviktigt.
Har aldrig sett såna programledarbyten förr, och jag är ändå rätt tokig i gala-tv. Strange fruit.
Annars så var det en rätt bra gala - lite för lång förstås och underligt nästan helt utan musikunderhållning, förutom halvfalskjungande "Fame factory"-kids och Nanne samt Anders Lundin som diskofåne, men okej. En kul tv-stjärnorkavalkad.
I övrigt 1: Underligt att "Parlamentet" vann före "Ulvesson och Herngren".
I övrigt 2: Det är extremt oproffsigt att säga "de har sagt åt mig att bara prata i 45 sekunder".
I övrigt 3: Kattis var i och för sig väldigt glansigt sminkad. Hennes enda minus. Hon är briljant och vann välförtjänt "årets tv-kvinna".
I övrigt 4: Det är vackert när Filip & Fredrik sjunger "Always on my mind" för Ingvar Carlsson.
I övrigt 5: Antar att "Fyra nyanser av brunt" mer ansågs vara biofilm än tv-film av juryn. Kanske rimligt.
I övrigt 6: Kristoffer Lundström hade fått till ett perfekt skägg i dag.
I övrigt 7: Programmet dåligt musiksatt. Det ska vara åtminstone hyfsat moderna hitlåtar, som Coldplays "Yellow", när vinnarna kliver upp på podiet.
I övrigt 8: Vad var dealen med Felix Herngrens grungehippiefrilla?
Drar till festen i Globen ändå.
Måste fråga Herngren om hans nya look.
Fredrik

"She's not there" med The Zombies är dagens låt!
Virr

"Charlie and the Chocholate factory" ("Kalle och Chokladfabriken"), om chokladmästaren Willy Wonka, var härlig. Stundtals magisk. Ungarna var fantastiskt roligt vidriga.
Den går upp på fredag (i en dubbad version och en i original, jag såg originalet förstås).
Jag gillar tydligen Tim Burton, egentligen, trots att jag inte gör det i teorin. När jag väl sitter framför en av hans filmer så hamnar jag rakt in i hans skeva, freakiga värld och köper den. Älskade "Big Fish" väldigt mycket också, mer än Wonka men Big Fish var en annan typ av film, en vuxenfilm. Willy Wonka fungerar i alla åldrar.
Fredrik

Hej Fredrik!
Roligt att du tog min krönika med en klackspark (och att du till skillnad från Anrell inte kallade mig "pissråtta").
Jag måste dessutom bita i det sura äpplet och komplimentera dig för din nya bylinebild. MYCKET bättre!
Kicki Norman
PS. Har du gått ner i vikt? DS.

Svar: Va? Pissråtta! SA han verkligen det? Fån-Lasse. Ja, tack, jag tror jag gått ner lite (har ingen våg) men det lär jag väl gå upp igen när (om?) jag slutar röka igen.

Hihi, Kicki Norman skriver i en krönika i Dagens Media att hon inte gillar min byline!
Fredrik
Humlan:

Hej Fredrik! Marcus Perlitz här.
Tack för att du skrev om mig i din blog *glad*'
Ja det var ju en chock att träffa dom där människorna på ön.......... men det var värre att behöva åka hem. För mig var det inte viktigt att vinna en miljon utan att vara med länge!
Åtminstånne tillräckligt lång tid utan att det skulle bli pinsamt att träffa alla kompisar eller alla folk på ICA för den delen. ;-S
Men så blev det och nu är det lite jobbigt att gå på stan ;-)
Men att jag inte räckte upp handen när jag blev tillfrågad om jag skulle vinna var för att jag visste att jag skulle bli utröstad samma kväll...... jag ville inte att folk skulle få för sig att jag inte kände till mitt öde... eller inte vågade se det.
Nu fokuserar jag dock på musiken! Jag har skrivit en låt som alla världen mobboffer kan lyssna på den heter I feel the Magic again!, och alla dom som bryr sig om den kan också lyssna på den...... den finns på
www.marcusperlitz.com. Jag har också gjort en hemsida som folk kan mobba mig för ännu mer
eftersom jag gjort den själv ....... www.marcusperlitz.com
Och en blog.
Marcus Perlitz

Svar: Tack för visat intresse!

Har sett två filmer på filmbolagets UIP kontor i Hornstull. "Serenity" (lite parodisk science fiction, riktigt bra, nog ännu bättre om man har sett tv-serien) och "Wallace and gromit" (jag gillar sällan animerad film men den var rätt festlig). Bägge går upp först framåt november.
Nu fikar jag med Emelie på Mjölkbaren och använder vad jag misstänker är en fuluppkoppling.
Ska se "Kalle och chokladfabriken" med Johnny Depp i eftermiddag. Därpå kanske gå på tv-priset "Kristallen"-festen men jag har ingen lust riktigt.
Fredrik

Aaaaaaa, sjukt kul när Filip & Fredrik var helstenade i en jacuzzi i Nya Zeeland i "Grattis världen" på Kanal 5 förut.
Genast fick landet 50 000 nya partyturister från Sverige.
Börjar fundera: kanske legalisera skiten och sälja under kontrollerade former även här?
Virt

Wow. Mary J. Blige sjöng just "One", en av världens aboslut vackraste låtar, ihop med U2 på "Shelter from the storm"-galan, för orkanen Katrinas offer, som sänds på TV400 nu (från i fredags). Wow. Trots att hon hamnade lite fel. Wow.
Sällan man får gåshud via tv.
Och Jack Nicholsen sjöng lite ur "West side story" för en tant vid namn Maria som ringde och ville skänka pengar. Hon höll på att smälla av.
Nu: Neil Young. Nyss: Randy Newman med "Louisiana 1924". Och Paul Simon gör "Take me to the Mardi Gras".
Och Foo Fighters gör Creedence "Born on the bayou". En gång när jag och Bjurman var nere i Louisianas träsk konstaterade han att den låten har väldigt "hotfulla stämningar", alldeles för hotfulla för att en genomsnittligt svensk Creedence-svenne skulle förstå vidden av dess storhet.
Magnifik gala.
Fredrik

Kritikerrosade "Crash" på Filmstaden Söder var bra. Påminde om "Short cuts" och handlade om ras och rasism, och om korruption, gangsters och poliser i Los Angeles. Människors komplexitet, såna grejor. En hel del briljanta scener. Melankolisk och rätt deprimerande. Som livet självt. Tre plus. Med spets.
Fredrik
Ps. David LaChapelles "Romeo & Julia"-kortfilm för H&M innan filmen var riktigt platt. Hoppas att de inte betalade för mycket. Ds.

"I'm a soldier in the army of the Lord" med Lyle Lovett är dagens låt!
Virr

Stackars Marcus Perlitz i "Robinson" som blev utröstad så det visslade om det av mobbarna i hans lag.
Jag blev direkt deprimerad av att se honom så ängslig, ledsen och rädd.
Uppenbarligen är han ett gammalt mobboffer - såg ni när han först inte vågade räcka upp handen när Aschberg frågade om "vilka tror att de kommer att vinna?" - som Strix och TV3 aldrig borde skickat till ön.
Det var ren anstiftan till mobbning av TV3 att skicka dit honom.
Det är svårt att säga varför han är en person blir mobbad, men folk som säger "jag är en komplex människa" medan de bara är socialt obegåvade, känsliga och inte alls mer komplexa än andra blir mobbade. Castarna visste förstås det och det var vidrigt av dem att skicka ut honom till hundarna.
Ren tur att killen inte åkte hem och hängde sig, stackarn.
Fredrik

Haha, Ankan (Nils Schwarz) på Expressen Kultur har fått till det i dag igen om de politiserade analyserna av New Orleans-katastrofen. Love Nisse Schwarz.
Fredrik

Calle Moberg anser att vädret i dag gör dagen "perfekt för en tur till Lyran" så dit ska han. En gång för länge sedan intervjufikade jag med Eva Röse där, för övrigt, hon växte upp i trakterna. Mysigt ställe.
Fredrik

Bananflugor är längre inte ett problem. Det förefaller som att de levde i den döda krukväxt som jag slängde. En dyr jäkla krukväxt som avled utan vatten under värmeböljan i juni. Rest in peace. Tack för visat intresse.
Fredrik

Är satirprogrammet "Public service" (med Erik Blix) i "God morgon världen" i P1 verkligen fortfarande så uselt? I morse var imitationerna sämre än någonsin. Göran Gabrielsson och Rachel Molin är inte direkt Bosse Parnevik eller Jörgen Mörnbäck.
Det hindrar inte Svenska Dagbladet från att göra en gullig intervju med Molin i dag.
Annars så är jag väl glad.
Fredrik

Åh, Andres ringde från Ed Harcourts bröllop i natt och höll upp nallen. The Magic Numbers spelade Beyonces "Crazy in love"! Så himla fräckt.
Magic Numbers har gjort årets bästa skiva och på fredag spelar de på Mondo. Oj, vad vi kommer att vara där, right? Kanske borde man rent av åka till Götet och se dem på torsdag också. Jag kommer dansa fast jag inte kan. Gubbdansa till gubbrocken.
Virre