Om jag inte minns fel är helvetet i Dantes Den gudomliga komedin en mycket kall plats. Jag tror han har rätt.

Hemkommen från Tre Kronors succéföreställning mot Slovakien möts jag av en rå, kall luft i mitt rum. Golvet - som så sent som i förrgår var varmare än Foppas ljumskar - är iskallt.

Går till receptionen för att påtala felet. Utanför hissen på andra våningen (mitt rum ligger på tredje våningen i hus A4, repan i hus A3, tror jag) står en äldre kanadensisk man och pratar högt för sig själv. Han är flintskallig förutom på sidorna där håret är grått och tufsigt och han är klädd i en lång täckjacka.

Just när jag passerat hissen (jag tar trappen) utstöter kanadensaren ett gurglande ljud som låter som en kräkning. Jag orkar inte titta över axeln för att se vad som hänt utan fortsätter nedför trappen.

I receptionen står en man i 25-årsåldern med lockigt hår och ler mot mig. Han frågar vilket rum jag bor på och skriver i ett block. "We'll take care of it tomorrow" säger han. Tydligen ska jag få frysa i natt. Orkar inte argumentera.

På tillbakavägen är den gamle kanadensaren försvunnen. Ser inte till nån spya. Blir lite orolig att mannen kanske var döende. Men då borde han väl varit kvar?

Tillbaka på mitt iskalla så kallade hotellrum. Ministero politiche agricole forestale har lämnat en gåva på rummet: Italian food The natural winner står det på en kartong som innehåller en flaska olivolja, en burk tomater, fem snacks av typen parmigiano reggiano och två recepthäften.

Om sex dagar är jag hemma igen. Sex dagar. Det K A N gå. Men det är kallt överallt det här OS:et.