Den gamle sergeanten stannar vid en intetsägande liten byggnad med en stor ståldörr.

Runt oss reser sig de sönderbombade ruinerna av 2000-palatset, namngivet efter det år det stod klart.

Det måste ha varit ett imponerande palats innan amerikanerna bombade sönder det år 2003. Nu är det delvis en ruin. Väggarna som sträcker sig mot himlen liknar trasiga tänder, delar av taket har störtat samman men en vacker takkrona klamrar sig fortfarande kvar högt uppe i den del av kupolen som finns kvar.

Sergeanten låser upp ett stort hänglås, öppnar sedan mödosamt dörren. Vi går in i mörkret, tänder ficklamporna

Minnen av en annan tid Saddams huvuden står på en undanskymd plats på en militärbas. Det trasiga sägs komma från statyn som stod utanför Palestine Hotel och som revs ned under invasionen för fyra år sedan. Foto: Mats Strand

För varje steg blir det svalare och snart är hettan uppe på ytan borta och det blir nästan kallt. Steg för steg stiger vi ned i underjorden.

Till slut kommer vi ned till en lång korridor som förgrenar sig åt båda hållen. De flesta rum är tomma men i ett av dem dansar ficklampans ljusstråle över en sönderslagen säng där de irakiska soldaterna skulle bo. Spegeln på toaletten är krossad, allt löst har stulits, likväl är det fascinerande att befinna sig här, mitt i Saddams bunker.

Det var hit som diktatorn och de ledande inom Baathpartiet skulle ta sin tillflykt om landet blev attackerat. Palatset ovanför byggdes enbart för att dölja dessa hemliga rum. Falska golv fick missilerna att explodera innan de trängde ned hit. Det finns inte ens en spricka i väggarna i dessa mörka, tomma salar.

- Det sägs att en konstruerades av dottern till den ingenjör som byggde Hitlers bunker, säger sergeanten när vi går igenom ett tomt sammanträdesrum.

Bilder på nazister som äter middag medan världen omkring dem går under glider förbi på näthinnan men till skillnad från Hitler bunker togs denna aldrig i bruk.

Trots alla pengar som använts för att bygga den var den tom när amerikanerna gick ned i tunnlarna. Alla viktiga och gynnade politiker är spridda för vinden. Saddam Hussein är avrättad.

Vi fortsätter in i köket fyllt med utrustning av rostfritt stål, går sedan förbi kylrummen, in i maskinrummet. Rören och utrustningen är av toppklass, de bästa som går att få i världen. En värmeväxlare är gjord av Alfa Laval, skylten visar att sista inspektionen gjordes 1987. Fläktsystemet är från Svenska Fläkt.

På golvet ligger en död råtta.

Inget är för evigt.

(Ur Johanne Hildebrandts Irak-blogg, juni-juli 2007)