|
|
|
|
|
Slitet och trångt – men bäst i Sverige Skolan som satsar på undervisningen – inte på lokalerna GÖTEBORG. Skolbyggnaden har varit vacker, i dag är den sliten. Bänkarna är repiga, trapporna nedgångna. Bakom den slitna fasaden döljer sig friskolan Sigrid Rudebecks Gymnasium med landets högsta medelbetyg. Bara några minuters väg med spårvagn ligger Bräckegymnasiets funktionella nybygge. Där har eleverna på de praktiska programmen Sveriges lägsta betyg. Sigrid Rudebecks är en pluggskola i ordets rätta bemärkelse. Bräckegymnasiet har bara praktiska program. På Sigrid Rudebecks går unga från en akademisk elit, med höga ambitioner. 87 procent av eleverna har minst en förälder som läst på högskola – en av landets högsta siffror. Alla som går här kämpar för toppbetyg. Skolans medelbetyg är 16,59, över väl godkänt (gränsen går vid 15). ”En elitskola mot vår vilja” Skolans inre känns dock knappast som en spjutspets mot framtiden. Lokalerna är nedslitna. För att pigga upp lite har eleverna satt upp affischer och idolbilder i klassrummen. Det märks att skolans pengar satsas på annat – nämligen på undervisningen. Hit söker sig de som vill plugga hårt. Senast krävdes 4,7 i snitt för att komma in (enligt gamla betygssystemet). Varför det blivit så kan inte rektorn förklara – mer än att skolan har gott rykte. – Så höga betyg är inget vi strävar efter. Vi är en elitskola, men mot vår vilja. Det är jobbigt för eleverna att alltid behöva vara på topp. Jag önskar att vi slapp betyg, och att eleverna fick en examen i stället, säger rektor Evert Rehnberg. ”De vill vara bäst på allt” Föräldrarnas höga utbildning har en baksida. Elevernas största problem är ofta föräldrar med för höga ambitioner å deras vägnar. Om pappa gått ut Chalmers med toppbetyg och fått ett fint yrke tycker han kanske att lille Nisse ska göra detsamma, även om han vill bli konstnär. Här går elever som alla varit klassens ljus i sina gamla skolor. Tempot blir stenhårt. De pressar sig själva, och med rektor Rehnbergs ord: ”de har för höga ambitioner och vill vara bäst på allt”. – Jag önskar att det fanns en mer sorglös attityd, att eleverna tog saker med en klackspark ibland, säger studierektor Roland Mattson. På Bräckegymnasiets fordonslinjer är stämningen annorlunda. Någon betygshets märks inte i avgångsbetygen. Bräckegymnasiets medelbetyg i den undersökning Aftonbladet i dag publicerar är 9,48. Sämst i Sverige. 80 procent av elevernas föräldrar saknar högskoleutbildning, var femte slutade skolan efter nian. Det betyder inte att Bräckegymnasiet är en dålig skola. Enligt lärarna på bilmekanikerlinjen får mer än hälften av eleverna jobb efter utbildningen, resten åker in i lumpen. Det betyder förmodligen inte heller att eleverna här är mindre begåvade eller motiverade. Men där eleverna på Sigrid Rudebeck strider för betyg, strider grabbarna på fordonstekniska programmet – för här är det frågan om grabbar och inte tjejer – för rätten att ta körkort. Något de menar skulle öka deras möjligheter att få bra mekanikerjobb efter skolan. Dåliga betyg men gott humör En gemensam nämnare för de två motpolsskolorna tycks vara trivseln. De blivande bilmekaniker vi umgås med under ett par dagar talar om bra lärare, god stämning och bra utrustade verkstäder. Vore det inte för det där med körkortet skulle Bräcke få VG. På Sigrid Rudebeck talar några elever varmt om den speciella, trevliga gemenskapskänslan. Att alla känner varandra för att det är så litet här. Men andra rynkar på näsan och tycker att ”det där snacket är överdrivet”. Många söker sig hit för att det ansågs töntigt att plugga i deras högstadier. Här är det tvärtom. När vi är med på en matematiklektion får klassen tillbaka ett viktigt prov. De som lyckats bäst får applåder av klasskamraterna – På andra skolor får man inte sticka ut för mycket utan att kallas plugghäst, säger Maria Brander i N2B, som tänker bli journalist.  Skulle vilken elev som helst kunna bli bättre här?– Ja, chansen är stor, mycket är möjligt med våra engagerade lärare, säger rektor Evert Rehnberg. Cecilia Gustavsson
 Slutbetyg i alla svenska gymnasieklasser 1997 - tabell Vart är svenska skolan på väg? Margareta Norlin: Skolans skilda världar Slitet och trångt - men bäst i Sverige |
