barflugan@aftonbladet.se Tidigare barflugor: Att ta sig ett järn på julafton Festa med vemod och hårdrock Pappa, jag vill ha en italienare

Uh, uh, uh nyårsdan
Så var den allra mest avslappnade och sköna dagen på hela krogåret här.
Nyårsdagen. Inte många krögare håller öppet, men de som gör det är alla barflugors (möjligen något bakfulla) hjältar. Få saker slår en långsam Bloody Mary, espresso med grappa i, eller helt enkelt en eller annan öl just ikväll.

Kanske har någon gett sig själv det fåfänga nyårslöftet att hålla sig ifrån krogen, eller åtminstone Stureplan. Men er hårt prövade barflugekrönikör som för längesedan gett upp sådana drömmar, kan i annat fall rekommendera Silverbar på Birger Jarlsgatan (gamla Birger Bar, mittemot Riche). Lite stel och kall inredning uppe i baren, men de jättelika skyltfönstren är alldeles fantastiska att sitta och filosofera vid. Och studera ett vintrigt city från.

Och när det gäller Stureplan så verkar Chiaro (ex-Gildas, ex-Landbyska) bara bli bättre och bättre. Den nya mikrobaren (med ansträngda namnet Formbar) allra längst ner i källaren är ofta en fantastisk liten partybar på helgerna (med för det mesta utmärkta bar-DJ:er, som Puls Marimba Roney) och blir det för trångt eller hippt är det ju bara att gå ut till stora dansgolvets euroanthems.

Söndagsnätterna har under hösten blivit allt barfattigare i city sedan Drugstore och Spy Bar började ha stängt då. Men nu satsar lite förvirrade Biblos på söndagsöppet. Från och med nu på söndag.

Länge var Britannia på Odengatan det självklara sista stoppet för Odenplans nattsuddare. Medan lokalen lite längre uppåt gatan var så förvirrad och ibland obehaglig att de hade svårt att skaffa sig något större stammisklientel. Namn- och ägarbytena avlöste varandra i en snabb takt, men sedan man stängde dansgolvsdelen med det inbygga gatuköket (!) och bytte namn till Panchos för några år sedan har man bara gått från klarhet till klarhet. Det är nästan så att man kan tala om ett smått historiskt tronskifte vid Odenplan. Britannias mångårigt ohotade position som den självklara trebaren är över. För Vasastadsrumlare är Panchos numera det givna stället. Inte minst tack vare att det gulliga medelåldersparet, som numera alltid står i baren, gett Panchos så mycket mer personlighet. Vissa helger har Panchos till och med haft kö. Hur många syltor utan dansgolv kan stoltsera med det?

Kungsträdgårdens en gång så stolta Blanche, med Stockholms ända in på nittiotalet kanske mest avundsvärda läge, blev till Akvarium ungefär i samma veva som nattklubbscity förflyttades från Kungsan till Stureplan.

Sedan dess har Akvarium fört en tynande och på vinterhalvåret faktiskt väldigt underskattad tillvaro. Nu sägs det att Akvarium snart ska lägga ner. Vilket faktiskt känns ganska sorgligt. Och lite otäckt. För risken finns ju att lokalen inte ens längre kommer att vara krog, utan kanske går samma öde till mötes som saligt insomnade och egensinniga Matpalatset vid Norrmalmstorg. Och hur kul vore det om Akvarium blev försäkringsbolagskontor?