Spiderman

Molnen fortsätter att skugga vår sommar, den vilda vinden får mina pråliga hotellgardiner att fladdra. Men vi utmanar vädret, nu bara ska vi göra vår utflykt. Om en halvtimme går bilen, det blir nog bara Carina och jag. Bumbi skulle vila och Simon har jag inte hört från än, ska nog ta och väcka honom strax.

Skrev elva grejer igår, en rad artiklar, match-guide, tillägg. Var klar vid 01.5 svensk tid, 00.15 här. De andra var på väg i säng men Carina och jag satt och snackade en stund, jag var helt slut men tvungen att varva ner innan jag kunde sova. När vi en stund senare dragit oss tillbaka ringde det på min rumstelefon. Det var Carina.
– Min mobil är borta, jag måste ha glömt den där nere, men jag hittar den inte här. Jag har gått ner i receptionen, kan inte du ringa på mobilen så jag hör om någon sitter med min telefon.
– Jag ringer direkt! sa jag och tog min mobil och ringde på Carinas.
En signal gick fram och det började spela i min handväska. Det var jag som tagit Carina mobil...Say no more.

Det tar tid att kyla ner en jetmotor. Hade svårt att somna i natt, var övertrött och dessutom var det rena djurparken på mitt rum. En stor spindel under elementet och en mygga som jag hörde surra så fort jag släckte, men aldrig såg. Myggor älskar mig, jag måste vara mycket god. Är vi ett sällskap i myggtrakter är det jag som får fem gånger så många bett som de andra. Jag är dessutom smått allergisk, ett arv från farmor, och tål betten dåligt. De svullnar upp som böldpest och jag kliar desperat.
Myggan i natt var dock fredlig - eller lika trött som jag. Fick vara ifred.

Var med i P1 07.15 min tid i morse, minns knappt vad jag sa. En gammal kollega och god vän messade dock och sa att det lät bra så då får jag hoppas han har rätt. Somnade om så fort sändningen var över.

Harry Potter del 2
Vaknade just i tid för frukost, sa god morgon till mitt nya husdjur Spiderman som låg kvar under elementet. Satte inte i linserna i dag heller, tog gamla HP-glasögonen. När jag kom ner i matsalen kisade jag tappert, såg ingen jag kände och satte mig själv vid ett bord med mina vita bönor. Bumbi Hillergren kom ner en stund senare och satte sig hos mig. När DN:s Lunkan kom hörde jag dock till min förvåning någon ropa bakom mig ”Anders, här!”.
Vände mig om och såg DN:s Johan Esk (han kom i förrgår) i en grå mysdress.
– Har du suttit där hela tiden? undrade jag.
– Ja, det har jag, skrattade Johan.
Jag bad om ursäkt, fick förklara att jag självklart skulle satt mig vid Johan om jag sett honom. Å andra sidan kunde han ju ha ropat på mig.
Nu har jag i alla fall satt i linserna.
hits