  | |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
Är det okej
Plötsligt gav de en annan bild. Av den nyttiga alkoholen. En rapport från Columbia-Presbyterian Medical Center i New York visade att män som drack lite grann löpte mindre risk att få stroke än de som aldrig drack. Samtidigt hävdade många att rött vin var särskilt nyttigt, eftersom druvor innehåller reservatrol – ett ämne som kan förebygga cancer. Och från Harvard kom uppgifter om att de som dricker lite varje dag får mindre problem med täppta blodkärl. En brittisk forskarstudie slog fast att 24 g sprit (två glas vin) om dagen var nyttigt. När fenomenet först upptäcktes fick det namnet ”den franska paradoxen”. På 70-talet märkte man att fransmän äter nästan lika mycket animaliska fetter som alla andra i västvärlden – men ändå bara har en tredjedel så många dödsfall i hjärt- och kärlsjukdomar. Förklaringen? – Rödvinet! sa många forskare. – Hurra! sa vinproducenterna. Sedan dess har lobbyverksamheten vuxit sig stor. Vinproducenterna har försökt hålla liv i bilden av vinet som livets vatten. Whiskyproducenterna har varit... mindre förtjusta. De har stöttat forskning som undersöker om någon sorts alkohol har större hälsoeffekter än någon annan. Nu verkar de få rätt. Enligt de senaste rönen spelar det ingen större roll vilken sorts alkohol man dricker. Rött är inte bättre än vitt. Eller gin, eller whisky, eller öl... Förra året förklarade ett engelskt forskarteam den franska paradoxen med att fransmännen tidigare ätit mindre av de farliga mättade fetterna än amerikaner och engelsmän. – Det är inte bevisat att druvorna i vinet spelar någon roll i praktiken. Effekten är likartad för olika sorters alkoholhaltiga drycker. Och att antioxidanterna i rött vin skulle förebygga cancer är inte heller vetenskapligt belagt, säger Anders Romelsjö, biträdande professor och chef för Centrum för alkohol och drogprevention i Huddinge. De små skillnader som finns har forskarna velat förklara med att livsstilen är annorlunda i typiska vindrickarländer. – Det kan handla om dryckesvanor, att man dricker vin på ett annorlunda sätt jämfört med starksprit, säger Anders Romelsjö. Siffrorna har visat att nykterister har större problem med hjärtsjukdomar än de som dricker lite. Det ”svenska drickandet” – att ta sig en rejäl fylla på lördagskvällen – är enligt en brittisk studie det allra farligaste, sett till hjärtsjukdomar. Absolutister och de som dricker mycket får oftare hjärtproblem än de som dricker normalt, två–tre glas om dagen. 
Men Romelsjö vill nyansera bilden:– Det finns en del positiva effekter, men delvis kan de förklaras av andra saker. Nykterister kan avvika som social grupp; de kan ha ett annat socialt liv, väga mer eller röka – det finns många faktorer som inte undersökts. Sprit är gott. Men inte nyttigt? Jo, men det gäller att inte dricka för mycket. Helgsupandet är en livsfarlig fälla, medan det är bra att dagligen dricka små mängder. – Det finns positiva effekter, små mängder alkohol kan exempelvis minska blodkropparnas tendens att klumpa ihop sig i kärlen, säger Anders Romelsjö. Förklaringen ligger i etanolet, som höjer halten av lipoproteinet HDL, ett gott kolesterol som rensar ut ont kolesterol ur blodkärlen. Det är nyttigt. Men inte tillräckligt för att rekommendera någon att börja dricka alkohol av hälsoskäl. – Nej, riskerna är fler än eventuella vinster, säger Romelsjö. Men det finns heller inga skäl att låta bli, för den som bara dricker ett glas vin till maten varje dag. Det är ju gott – och inte helt onyttigt. 
Special: spritmyterna
|
