|
|
|
|
|
Det är en jättekonstig värld. En cynisk må-bra-tidning med kvasifeministisk retorik vid namn Amelia ger ut ett otroligt krystat känslopris till en IT-miljardär från överklassen och mediabranschen tycker att det är det finaste som kan hända. Och, tänk, han grät när han tog emot priset! Oj, vilken EQ-man! (Emotionell intelligens.) Man fattar ju vilken nivå jämställdhetsdebatten ligger på när någon blir förvånad över att även en man kan gråta. Jag gråter ofta när jag ser romantiska filmer på bio. Ja, jag grät till och med i slutscenen i ”Runaway bride”, när Julia Roberts friar till Richard Gere. Ser således fram mot nästa års EQ-pris. Eller Nobelpriset i kemi. Men sånt där 90-talstrams behövs ju för om inte slask funnes, skulle inte heller genuin kvalitet finnas. Killing-gänget. Killing-gänget. Killing-gänget är jätterädda för att inte vara hippa längre. Så pass rädda att Henrik Schyffert om och om igen måste påpeka att ”vi är ju inte on the edge och det är inget vi påstår heller”. Men – ja, jag är väl saggig och ohipp – jag tycker att Killing-gänget är det hippaste vi har just nu. Fast det är populärt kan det väl vara hippt? Kvalitet är ju alltid hippt. ”Glenn Killing på Grand” är det bästa Killing-gänget gjort. Jag skrattade mig galen i 1 timme och 26 minuter förra fredagen. Och då har jag ändå skrattat åt nästan allt de gjort tidigare. Det är helt fantastiska östeuropeiska trapetsartister (Rheborg och Gustafsson), bögkampsånger (alla tre), en naken flöjtspelande man (en naken flöjtspelande man), en gospelpredikant (Schyffert), Percy Nilegård, farbror Barbro, Sverker Olofsson och den mest briljante gubbe Robert Gustafsson gjort - Lars Brundin som är ”blond, tjock och konstig”. Helt underbart. Helt genialt. Jag skrattar fortfarande när jag tänker på vissa partier. Problemet är att du kommer att få svårt att se föreställningen. Den är nästan slutsåld. Därför måste tv genast köpa showen och sända på bästa sändningstid minst 25 gånger så att alla kan se den. Det är ett krav från min sida. Om det blir av ska jag ge ut en bok som heter ”99 krönikor 99” där det står på minst 10 platser att det var min idé och att det absolut inte hade blivit av annars. Dagen innan såg jag en annan favorit, Peter Wahlbeck, på Mosebacke och han borde verkligen få en rejäl budget. Då kan han bli lika rolig som ”dom där Killing-pojkarna”, som Ingmar Bergman kallar dem. Det är också ett krav från min sida. Vi säger så. |
|
Skriv till mig!