|
|
|
| Måndag 20 april 1998 |
|
”Min Gud, låt mig dö nu...” Så här slutade Dayal Ghoshs kamp för att få leva i Sverige: som ett utbränt paket på psyket
Under 90-talet har varje invandrar-minister försäkrat: ”Sverige har en generös och human flyktingpolitik.”
Vi har granskat humaniteten – människovänligheten i det på- ståendet.
Dayal Ghosh kom till Sverige 1992 och vädjade om hjälp.
Sex år senare är han tvångsintagen på psyket – efter två självmordsförsök.
– Jag vill bara dö nu. Jag vill att Gud ska hämta mig nu. Han ligger i en säng, tvångsintagen på psykakuten på Huddinge sjukhus, efter sitt andra försök att ta sitt liv. Sveriges humana flyktingpolitik har gjort honom till ett vrak. Det luktar illa om en människa som bara vill dö. Dayal Ghosh har gett upp för länge sedan. Hans naglar är centimeterlånga, håret tovigt av smuts, skägget glansigt av hudfett och andedräkten luktar som något ruttnar inuti. Den tjocka luften står absolut still i rummet. Det är inget lätt samtal. Dayal är under långa stunder inte kontaktbar. De stunder han är med ställer jag bara några enkla frågor, men Dayals svar öppnar en avgrund. Varför klipper du inte naglarna?– Jag får ingen sax. De är rädda för att jag ska klippa här. Han trycker in två fingrar kring sitt struphuvud för att visa. Blev ett psykiskt vrak Vi pratar med vidöppen dörr och under bevakning. Efter sitt andra självmordsförsök har Dayal Ghosh bevakning dygnet runt. Han anses ha skyddsbehov nu, mot sig själv. I sex år har Dayal Ghosh kämpat för att visa svenska myndigheter att han har skyddsbehov mot sitt lands regim. Det var inget fel på Dayal Ghosh när han kom till Sverige på juldagen 1992. Det är viktigt att komma ihåg. Det är hans resa genom Sveriges flyktingbyråkrati som förvandlat honom till ett vrak. I ett läkarutlåtande från den 23 januari i år står bland annat: ”Patienten berättar i dag något om sin tillvaro i Sverige och den starka rädsla han burit med sig hela tiden. Vi konstaterar att patienten under en lång tid har varit under stark press och utsatts för påfrestningar vilket har lett till att han har brutit samman.” Dayal Ghosh föddes i en hinduisk familj utanför huvudstaden Dacca i Bangladesh. Familjen hade en egen affär och levde riktigt hyggligt på det. – Jag har aldrig varit fattig, men inte heller rik, säger Dayal Ghosh. 1988 infördes islam som statsreligion i Bangladesh. Resultatet blev en systematisk terror mot landets hinduer. Terrorattack mot familjen Dayal Ghosh misshandlades vid flera tillfällen i samband med demonstrationer under 1989 och 1990. I februari 1991 slogs hans tillvaro i spillror. Muslimska fundamentalister, sannolikt någon av alla de paramilitära ”vakttrupper” som terroriserat feltänkare och feltroende i Bangladesh, bröt sig in i familjehemmet. – Mammas ben brann. De slog henne sönder. Huset brann, säger Dayal Ghosh.  Fortsättning
Läs mer - alla nyhetsartiklar ur dagens Aftonbladet: |
