Jaha, hur avslutar man en blogg?

Ja, jag vet. Det är två och ett halvt år till OS i Peking. Det är inte så jävla lätt att räkna alla gånger efter att ha jobbat 16 timmar om dan i tre veckor.

Tre Kronor har just firats på Medborgarplatsen. Själv sitter jag på Charles de Gaulle och svär lite lagom över Blixten som bokade in oss på just den här rutten. Hemma i Stockholm nån gång vid midnatt. (Det gick ett plan direkt från Turin till Stockholm 15.00...)

17 tävlingsdagar, sju guld, 14 medaljer, 162 inlägg i bloggen. Men nu är det över.

Tv-apparaterna i presscentret är avstängda, Sportbladets redaktion hemskickad i en låda. Ja, tekniken i alla fall. Nån hade försökt stjäla vår skrivare, vi stal tillbaka den. Nu återstår bara ett...

Dagens låt: Closing Time (Tom Waits)
Tillägnas OS. Ett och ett halvt år kvar tills galenskapen startar igen.

Sportbladets redaktion på plats börjar så sakteliga att avvecklas. Simon Bank tackade nyss för sig (han åker till Irland i morrn för att titta på fotboll), Jerker Ivarsson och Johan Flinck sover i Milano i natt eftersom de flyger därifrån tidigt i morgon bitti.

Bloggen har ju gnällt lite på Turin. I går hjälpte en amerikansk tant bosatt i Turin mig när jag försökte handla i en affär där expediten inte förstod vad jag ville ha. Tanten passade även på att ursäkta sig å Turins vägnar och berättade att det här är den värsta tiden på året och att sommaren är mycket bättre. Så då borde det kanske ha varit ett sommar-OS som skulle ha gått här.

I morrn lämnar vi Zlatan, del Piero och alla övriga turinbor åt sitt öde. Fortfarande återstår att packa ihop all teknik vi hade med oss ner till Italien, samt att packa resväskan (som som vanligt är mer proppfull nu än vid nedresan). I morgon vid den här tiden är det en halvtimme tills vi landar på Arlanda. Med lite flyt kan jag vara hemma runt midnatt.

Det enda jag verkligen kommer att sakna från Turin är kaffet.

Räknade fel i går. Men nu har vi sju guld. Och vi är sexa i OS medaljliga.

Jag som tippade fyra (4) medaljer, ett guld, inför OS. Jag är glad att jag hade fel även då.

Det tackar vi för.

20.44: Det blev en pizza, 4 formaggi. Nu ska jag inte äta ost förrän till sommarn, jag ska börja ett nytt liv så långt bort som möjligt ifrån pizza, hamburgare och all annan skit man använder som drivmedel under ett OS.

Avslutningen pågår för fullt (undrar om Lars-Erik ger även den fem plus?), elden släcks och OS börjar avvecklas. Eller rättare sagt - avvecklingen pågår för fullt. På Palasport Olimpico hann Henke knappt göra den där fantastiska jävla räddningen förrän vaktmästaren började plocka ned skyltarna. (Foppa var sist kvar och släckte lyset när han gick, han lämnade nyckeln under blomkrukan.)

På guldfesten tog det en stund, men sen kändes det som om partyt kom igång. Gladast av alla var Henke - och varför inte?

18.19: Hungern gör sig påmind. Efter slutsignalen har det varit jobb, jobb, jobb - och nu börjar det närma sig nån gräns. Som vanligt dyker det upp ett litet lufthål mitt i all röra och nu jävlar är det dags för mat i dag, för första gången sen den ynkliga frukosten.

Sen är det dags att bege sig på guldfest. Igen. Stort.

Och just ja: OS är slut. Det är värt att ta igen: OS är slut. (Nästan då, avslutningen återstår.) Som en radiolallare skulle uttrycket saken: Äntligen! Tamefan värt ett stilla: Hurra!

1-0 till Finland efter första perioden. Matchen ser väl ut ungefär som förväntat. Hoppas det lossnar för Foppa, Sundin och Modin.

Palasport Olimpico är sanslöst nog inte utsålt. Inte heller på pressläktaren - dit det för första gången krävdes biljett - är det fullt. "Hallen är totalt felbyggd" konstaterade en norrbottning som vill vara anonym och som besöker arenan för första gången. Han har rätt. Långt till rinken från övre etagen, dessutom mycket springande framför åskådarplatserna.

Mycket av intresset hos andra länder dog när första Kanada och sedan Ryssland slogs ut. Det märks om inte annat på de många fotopositioner för tv-kameror som står tomma.
.

På begäran: här är länken till NOS nätsändningar igen. Fungerar bara i EBU-länder, sägs det. Men hockeyfinalen visas!

I går, på OS näst sista dag, visade sig Turin plötsligt från sin lite bättre sida. Kan ha att göra med att det var kväll och fullt med människor ute på gatorna.

I går hade Sportbladet dessutom sin traditionella OS-avslutningsmiddag på en krog i centrala Turin. Tidigt i morgon bitti åker den första av oss hem, den sista först på tisdag. Och det ska bara bli skönt att få komma hem.

Men. Det finns absolut ingen anledning sammanfatta någonting än. Dels pågår ju femmilen - och det här OS:et känns det som om Anders Södergren inte blir fyra utan faktiskt tar en välförtjänt medalj - dels återstår hela OS stora höjdpunkt, ishockeyfinalen. De experter vi pratade med i går tippade finskt hockeyguld allihop.

Hej!

Såg att det är fler som vill se ishockey-finalen här i Australien. Tyvärr visar ingen kanal OS live här nere (förutom på Channel Seven när Australien har medaljchans, vilket betyder i princip aldrig). Channel Seven visar annars OS med cirka ett dygns försening, oftast med början kl. 20.30 Sydney-tid. De kommer dock att visa hockey-finalen i efterhand sent på måndag natt, preliminärt klockan ett på natten, men det kan vara värt kolla en TV-guide för exakt tid. De flyttar grenar hit och dit i deras sammandrag, så man kan aldrig vara riktigt säker...Men alltså, preliminärt kl.1 måndag natt Sydney-tid på Channel Seven. Vill man följa finalen live så rekommenderar jag Sportradion via webben. Det är så jag har följt OS de senaste två veckorna!

Med vänliga hälsningar,

Jocke, Wollongong, Australien

Just ankommen till mediecentret i Palasport Olimpico (där Finland och Tre Kronor tränar i eftermiddag) möttes vi av en glatt vinkande tyska på tv. "Aha, Kati Wilhelm vann" tänkte vi. Men nej. Strax därpå klev Anna Carin Olofsson högst upp på pallen.

Sju guld. Bättre än Kanada. Hockeyfinalen kvar. Det här OS:et tar aldrig slut. Södergren vinner antagligen femmilen i morrn av bara farten (och som han vore värd det!).

Ett problem kvarstår: Kloningen. Det går fortfarande inte att vara överallt, samtidigt. Tyvärr.

Jag sitter i Sydney och har vart runt pa flera sportbarer och casinon men
inte ett enda stalle har en kanal som sander OS live. Alla verkar ha samma
digitalbox med Foxtel. Har nog inte sett en parabol an. Sa du vet inget
schysst sporthak har nere dar dom har nagra hundra kanaler och dar man kan
fa se hockeyfinalen direkt?

Jag har en formaga att alltid missa en massa viktig sport nar jag ar ivag pa
semester. Det borjade 1997 nar jag var i Italien nar HBK tog sitt forsta
guld pa 21 ar och sen har det fortsatt. Och jag kan ga med pa att missa
Sveriges basta vinter-OS nagonsin men att sen Sverige och Finland ska motas
i hockey-finalen dar gar fan gransen for vad man far missa. Kanske lika bra
att stanna har over VM ocksa sa att Sverige piskar Brasilien i finalen.

Nej, jag har ingen koll på sportbarer i Sydney... Men nån läsare kanske har det? Mejla i såna fall. Många europeiska tv-kanaler sänder via nätet - men de har ett filter som ska plocka bort tittare från länder utanför EBU.
---
Hej,

Sitter i Colorado sedan 12 år tillbaka och vill bara tycka till lite om den nordiska finalen , vilket för mig är en drömfinal. Här i USA har man naturligtsvis mer eller mindre glömt hockeyturneringen efter att USA blev utslaget, men några kommentarer som deras och svenska experter haft tycker jag ändå vore roligt att förmedla och kommentera.

Flera gånger har jag hört förvåning här varför lejonen på finnarnas bröst tycks gå in i deras hjärtan när de individuella spelarna inte visar samma kämpaglöd i NHL trots att det är deras lag här som betalar deras löner.

Jag har heller under alla år Foppa spelade i Colorado aldrig sett det varggrin som han hade idag efter matchen.

Det är en kulturskillnad som det stora Amerika aldrig kommer att förstå.

När Sveriges hockeyexperter tjöt efter matchen mot Slovakien så undrade jag om man glömt OS 1998 och 2002. Ville man verkligen ha ett uttröttat lag som skulle möta Canada i kvartsfinalen när man kunde få ett piggt lag som skulle spela mot Schweiz? Kommentarerna här i TV var att Sverige spelade taktiskt och att de inte hade någon anledning att ta ut sig i onödan.

Klart att jag vill att Sverige vinner, men jag kommer att med stolthet att gå och spela poker på krogen på tisdag oavsett utgång. Tror dock att Finland har spenderat det mesta av sina krafter och att Sverige fortfarande är relativt oförbrukade. Fast man vet aldrig med Sisu.

En stolt nordisk svensk i Colorado!

Sverige-Finland är fan i mig det roligaste som hänt ishockeyn i vår del av världen någonsin. Jag har inga som helst problem att glädja mig åt Finlands seger (även om jag hoppas på svensk seger i morgon) och de finska journalister jag träffade i går var inne på samma linje.

Dagens låt: (Just a) Little Bit More (22 Pistepirkko)
Tillägnas utan att tveka en endaste sekund de finska lejonen OCH Tre Kronor. Vilken final!

Å herrejävlar. En klassisk finnkamp i en OS-final. Inte en jävel bryr sig, utom de 14 miljoner människor som bor i länderna runt Bottenviken och som mangrant kommer att samlas framför tv-apparaterna klockan 14.05 på söndag.

I mixed zone såg Niko Kapanen ut som världens lyckligaste: kaxig, svettig, glad. Klart som fan Finland vill möta Sverige i en OS-final. Niittymäki hade tappat rösten - på grund av en förkylning sa han, inte att han skrikit mycket under matchen.

Jaja, den anonyme norrbottningen i det tidigare inlägget hade väl rätt, då. (For the record: Bob de Jong är hela Hollands hjälte i dag.) Hockeyn utvecklades till en bra mycket intressantare historia, åtminstone ur ett blågult perspektiv, än nånting annat den här OS-dagen.

Simon refererade matchen från baksätet under bilturen nedför berget med hjälp av sportbladet.se:s minut-för-minut-bevakare, uppkopplad via mobiltelefonen. Inte Granqvist-klass, men radio-Lasse har ju klar fördel av att kunna se matcherna han rapporterar ifrån.

Snart dags för den andra semifinalen och ärligt talat spelar det väl inte så stor roll vilka som vinner. Ryssland får gärna vinna för den fina hockeyns skull. Finland skulle innebära en bisarr tvekamp mellan ärkerivalerna: En OS-final som är glödhet hos 14 miljoner människor men sannolikt ganska iskall i resten av världen.

16.32: Norrbottning (som vill vara anonym) byter kanal på tv:n, mumlar nåt ohörbart om "hockey"-nånting. Mindre konflikt uppstår. Måste hitta en ny tv att se skridskon på.

...i alla fall om man får tro Simon Bank. Tre dagar kvar!

Första paret av skridskons 10 000 meter har just gått i mål och här sitter jag i presscentret i Sestriere. Tur att det finns tv-apparater.

Anna Ottosson var kanske inte lika översvallande jublande glad som curlingdamerna i går. Men hon log med hela ansiktet - och öppnade för en fortsättning över VM hemma i Åre nästa
år. TV inom kort på en sajt nära dig.

Fördel Chad Hedrick inför 10 000 meter. Amerikanen har lottats i sista par mot Carl Verheijen. Johan Röjler går med vinnaren av 1 500 meter, Enrico Fabris.

1. Leveille (USA) - Donagrandi (Ita)
2. Skobrev (Rys) - Veldkamp (Bel)
3. Detisjev (Rys) - Sanfrantello (Ita)
4. De Jong (Ned) - Grødum (Nor)
5. Dankers (Kan) - Kramer (Ned)
6. Rojler (Sve) - Fabris (Ita)
7. Saetre (Nor) - Ervik (Nor)
8. Hedrick (USA) - Verheijen (Ned)

Trött i morse - i säng vid 04 nån gång.

Men nu är vi i Sestriere Colle i väntan på Anja - och guldmedalj nummer sex i detta OS? Tar Anja guld är vi femma i medaljligan, före Kanada.

Dimmigt, snöigt, men "greppigt" i pisten enligt en av våra medarbetare (som vill vara anonym).

Dagens låt: Roll Away the Stone (Mott the Hoople)
Tillägnas curlingdamerna, naturligtvis.

Anders provade nåt nytt i dag. När metalldetektorn i säkerhetskontrollen pep tittade han bara på vakten och sa "its okay". Det fungerade, han blev insläppt utan vidare undersökningar. Känns förtroendeingivande.

Om ni någonsin undrat exakt hur idiotiskt ett OS kan vara: Titta på bilden ovan. Den är tagen i curlingarenans "Media Lounge" (matrum) och föreställer en sojaflaska och en ketchupflaska - med övertejpade varumärken.

Som om någon ens skulle vara intresserade av att fånga flaskorna på bild (övertejpningen däremot väcker ju intresset), som om det skulle skada relationerna med sponsorerna om någon konkurrents logga faktiskt syntes i bild (om nån händelsevis fotat eller filmat inne i just matrummet) - som om någon överhuvudtaget skulle bry sig.