Europa brinner vid våra gränser

Rolf Alsing Rolf Alsing om krigsåren och folkhemmets födelse
Nu står kriget vid Sveriges gränser. Sovjetunionen har anfallit Finland och tyska trupper marscherar in i Norge och Danmark.
Aftonbladets chefredaktör Rolf Alsing skildar här det svenska 1940-talet - som började i krigets skugga och slutade i fredens glädje och välfärds-Sveriges framväxt.

I slutet av november 1939 kom kriget till Norden. Sovjetryska flygplan bombade Helsingfors. Stora enheter ur Röda armén rullade på bred front in över gränsen till Finland. Vinterkriget började.
  Den sovjetiske diktatorn Josef Stalin trodde att kommunisterna, som var starka i Finland, skulle hälsa Röda armén som befriare. Men det var fel. Finnarna försvarade sig framgångsrikt mot övermakten.
  Under några blodiga septemberveckor dessförinnan hade Hitlers tyska arméer krossat det polska försvaret och sovjetiska röda armén ryckt in och besatt de östra delarna av Polen.
  Nazisternas Hitler och kommunisternas Stalin hade ingått en vänskapspakt i augusti 1939 som gav Sovjet fria händer i Finland, Baltikum och östra Polen.
  I Sverige fanns en stark känsla av samhörighet med Finland. Många beundrade det finska folkets mod och försvarsvilja, och parollen ”Finlands sak är vår” mötte starkt gensvar.
  Röster höjdes för att Sverige borde gå med i kriget och försvara Sveriges oberoende på finsk mark.
  Andra, till exempel statsministern Per Albin Hansson, ansåg att vi i Sverige inte hade någon möjlighet att påverka krigsutgången. Den svenska beredskapen var inte alls så god som statsministern försökte intala folket. Vi borde därför, så gott det gick, hjälpa Finland men utan att vi drogs in i kriget. En del aktivistiska militärer krävde en kraftfullare svensk uppställning för Finland. Längst gick general Axel Rappe, försvarsstabens chef. Cirka 8 000 svenskar deltog som frivilliga på Finlands sida i kriget.
  Oron för vad som hände i Finland var stor, men oron för vad Hitler-Tyskland kunde ta sig för var ännu större. Kriget ryckte allt närmare och präglade under fem år praktiskt taget allt vardagsliv i landet.

Läs fortsättningen

Ett efter ett anfölls våra grannländer
Den 23 augusti 1939 fick Sovjet med sin nonaggressionspakt med Tyskland fria händer i Finland och angrep den 30 november i avsikt att göra Finland till en sovjetrepublik. Men Finland försvarade sig tappert och skickligt och tillfogade ryssarna svåra förluster. Först efter två månader tvingades de ge upp och avstå Karelska näset med Viborg.
  Den 9 april 1940 överfölls Danmark och Norge av Tyskland.
  Danmark kapitulerade snabbt efter några skärmytslingar och fick formellt behålla sin nationella suveränitet under tysk ”skyddsockupation” fram till 1943.
  Norge kunde bjuda bättre motstånd bland bergen och fick också hjälp av en fransk-brittisk expeditionskår. Men när Tyskland anföll Frankrike drogs expeditionskåren tillbaka. Kung Haakon och regeringen och en del trupper flydde till England och de kvarvarande norska trupperna tvingades kapitulera.