Tyck till om Anders Westgårdhs kolumn

Granen står så grön och grann i stugan? Klapparna ligger klara under granens grenar? Barnens ögon tindrar? Skinkan är griljerad, gröten kokt och knäcken seg?
  Bra, då är allting klart för Svenssons jul. Synd bara att nån ska supa ihjäl sig.

  En 56-årig man i Kungsbacka avled i veckan efter att ha druckit extremt giftig metanolsprit. Han trodde att han gjort ett klipp när han på ännu outredda vägar köpte en dunk illegalt tillverkad sprit, men i själva verket blev den första groggen hans sista.
  Det gör ont att tänka på vilken fruktansvärd jul hans familj får, plötsligt faderlösa och i chock medan omgivningen lunkar vidare i julfirandets ritualer. Det är hemskt, men ökar inte mitt medlidande med mannen som av polisen karaktäriserades som ”en helt vanlig Svensson med familj som hade köpt sprit till julen”.

En helt vanlig Svensson? Som köpt ”sprit till julen” i form av en dunk med fem liter? Ni får ursäkta, men jag har extremt svårt att sortera in den sortens konsumtion under kategorin ”helt vanlig”. En ovanligt ansvarslös Svensson, snarare.

Jo, det kan man ju tänka sig. Men det är inte samma sak som att man förstår det. Varför spela rysk roulette och handla med illegal sprit när det finns ett utbyggt och beprövat system för försäljning av legal och kvalitetskontrollerad alkohol? Jag förstår det inte, och framförallt kan jag inte begripa varför så många ”vanliga människor” ägnar sig åt sånt trams när det finns professionella experter som inte gör annat än tillverkar, distribuerar och säljer kvalitet.

Visst, spritpriserna är höga i Sverige jämfört med EU och resten av världen. Men den som av ekonomiska skäl anser sig tvungen att välja illegal sprit har i första hand spritproblem, i andra hand ekonomiska problem. Och en ”helt vanlig Svensson” som chansar på hembränt eller smuggel; en sån person har problem med sitt förhållande till alkohol.

För vanliga människor kan jag inte se några rationella skäl att bidra till fortsatt hembränning. Det är heller inte möjligt att respektera hobby-argumentet, alltså dom som ”roar sig” med en apparat i källaren för att det är en så trevlig fritidssysselsättning. Det är ju bättre att dom skaffar sig ett liv, och det gäller även för de vadmalstomtar som sitter i skogen och fjantar sig med kryddblad och bär. Under kulturell täckmantel hanterar man den hemkörda sprit som i romantiska ordalag kallas ”Skogsstjärnan”.

Det som oroar mig mest när det gäller hembränt är hur konsumtionen går allt lägre ner i åldrarna, och bland många tonåringar är ”HB” det naturliga valet när det ska supas till. Billigt, lättspytt och enkelt att få tag i. Det är en utveckling som understöds genom att ”vanliga Svenssons” inte kan ta sitt förnuft tillfånga och kontrollera sina spritvanor, utan i stället väljer en väg som är djupt illojal och osolidarisk både med samhället och våra unga.

Till alla er andra, ni ”vanliga människor” som haft vett att ställa riktig sprit på julbordet, ber jag att få tillönska en riktigt varm och gemytlig jul. Skål!