Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSenaste nytt. Dygnet runt.
SÖNDAG 17 OKTOBER 1999
  

SMITTAD AV FÄSTINGBETT Peter Nordfeldt avled hastigt i oktober 1997, 19 år gammal. Han är det första kända offret i världen som smittats av fläcktyfus från ett fästingbett. Forskarna vet mycket lite om den livsfarliga smittan.

Foto: MICKE SÖRENSEN

Peter, 19,
dog av tyfus

”Berättelsen om vår sons
sjukdom kan hjälpa andra”


SÖDERBÄRKE. Peter Nordfeldt dog 19 år gammal i fläcktyfus.
  Det första kända offret i världen som smittats av ett fästingbett.
  Var femte fästing bär på den livsfarliga bakterien som läkarna inte kan upptäcka hos människor.
  – Vi vill berätta om vår sons död. Kanske det kan hjälpa andra, säger i dag Peters föräldrar.
  
Skyttegravsfeber, Klippiga bergens fläckfeber och japansk flodfeber.
  Det är några av de epidemier av fläcktyfus som förr i världen, under krig och svält, dödade miljoner och åter miljoner människor.

Var femte fästing har dödsbakterie
  
Nu, i Sverige 1999, har fors-
kare upptäckt att var femte fästing bär på en bakterie som kan överföra sjukdomen till människor.
  Läkarna har hittills konstaterat två dödsfall, troligen finns fler.
  En av dem är Peter Nordfeldt, en ung ishockeyspelare som vid mönstringen hösten 1996 fick veta att han hade oregelbundet hjärtljud, som gick på test efter test utan att läkarna kunde reda ut vad som var fel och som ramlade ihop och dog i avbytarbåset i ishallen i Fagersta ett år senare.
– Vi vill berätta om vår sons sjukdom, om symptomen. Kanske kan det hjälpa andra, säger Peters föräldrar.
   Deras berättelse är viktig. Forskarna har ännu inte hittat någon enkel metod att spåra bakterien hos människor, faktum är att de vet nästan ingenting om symptom och sjukdomsförlopp.

Inget besked från proverna
  
Peter Nordfeldt gick på hockeygymnasiet i Västerås men fick idrottsförbud efter mönstringen.
  Det gjordes utredning på sjukhuset, läkarna tog prover och lyssnade, skakade på huvudet och efter två veckor kunde Peter börja spela hockey igen.

Hjärtrusningen kom tillbaka
  
Men under en träning våren 1997 fick Peter hjärtrusning och han åkte till akuten i Falun.
  Läkarna tog nya prover, satte en bandspelare på bröstet. Beslöt att han inte fick fortsätta idrotta.
– Peter blev väldigt ledsen. Hockeyn var ju hans liv, säger Peters pappa.
   Vi sitter hemma i familjens stora villa i södra Dalarna. På en byrå i hörnet i vardagsrummet står ett fotografi på Peter och från tv-rummet ropar lillebror att Linköping slagit Frölunda i hockeyns elitserie och att storebror Henrik gjort
2-0-målet.
  Våren 1997. Peter har flyttat tillbaka till familjehemmet i Fagersta. Nya undersökningar, nya specialister. Hjärtrusningen kom tillbaka några gånger, i övrigt var han frisk.
  – Peter var bitter över att det inte gick att ställa någon dia-gnos. Men han började som kock och var glad över det.

”Ringde och sa att han fått ett anfall”
  Peter Nordfeldt ville inte släppa hockeyn helt utan började som assisterande tränare i Fagerstas A-lag.
  En kväll i oktober 1997 tog han med sig skridskorna och skydden till träningen, skrinnade in på isen, gjorde en tunnel på en back, åkte ut i båset och ramlade ihop.
– De ringde och sa att han fått ett anfall. Jag slängde mig i bilen och kom strax efter ambulansen, säger pappan.
   Obduktionen visade att han drabbats av en kronisk hjärtmuskelinflammation, men kunde inte förklara hur han smittats.

”Viktigt lyssna på kroppens signaler”
  
I två år har familjen bearbetat sorgen, Peters pappa har varit hockeytränare i 30 år och har gång på gång förbannat sig själv för att han lät sin son satsa på sporten.
Oisin Cantwell
Oisin
Cantwell

  Nu har de fått veta att ishockeyn inte hade någonting med Peters död att göra.
  – Det kändes skönt att få besked. Men vi måste fortsätta att kämpa, forskningen måste få mer pengar. Och alla unga som idrottar måste lära sig att ta det lugnt då de känner sig dåliga.
  – Inte en enda person till ska behöva dö. Det är väldigt viktigt att lyssna på kroppens signaler.

Sjukdomarna som sprids med fästingar
Fästingfeber
Heter egentligen ehrlichios. Bakterieinfektion som kan leda till halsfluss, lunginflammation och muskelinflammation.
Symptom: Återkommande feberattacker som börjar en–två veckor efter fästingbettet. Huvudvärk. Muskelvärk. Stark trötthet. Botas enkelt med antibiotika tetracyklin.
TBE
Virusinfektion som kan leda till hjärnhinneinflammation.
Symptom: Feber, huvudvärk, muskelvärk. När man drabbas finns ingen bot. Förebyggande vaccin finns.
Borrelia
Bakterieinfektion. Kan leda till ansiktsförlamning, led-, hjärnhinne- och hjärtmuskelinflammation.
Symptom: En cirkelformad rodnad på huden kan uppstå runt bettet. Huvudvärk, feber och trötthet. Behandlas med vanligt penicillin.
Fläcktyfus
Var femte fästing bär på bakterien rickettsia hel-vetica som forskarna nu vet kan orsaka kronisk hjärtmuskelinflammation hos människor. Det är oklart hur ofta bakterien finns hos människor, forskarna vet heller inget om hur vanligt det är med dödsfall.
Symptom: Hög feber, stark svettning, hudutslag och problem med hjärtmuskeln.

Så gör du för att skydda dig
Ta bort fästingen genast . Är du snabb kanske du slipper fästing-feber och borrelia. De smittar inte genast. Däremot smittar TBE direkt.
Dra fästingen rakt ut . Sätt aldrig på fett, fotogen eller nagellack. Innan fästingen väl dör kan den ha hunnit sprida sjukdom.



Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se
telefon: 08-411 11 11
fax: 08-600 01 77


   
  FLER NYHETER