Därför sänker Persson skatten
Detta är tabellen som tvingar Göran Persson att sänka skatten.
  Den som tjänar mer än 20 000 kronor i månaden får inte ens behålla hälften av en löneökning.
  Det är inte rimligt.
   Nästa vecka samlas socialdemokraternas skattegrupp för sitt sista sammanträde. Veckan därpå presenteras partiets riktlinjer för en ny skattereform, tio år efter den förra.
  Avsikten är densamma nu som då. Nämligen att det ska löna sig bättre att jobba. Man ska inte straffas ekonomiskt för att man går upp från heltid till deltid eller för att man vidareutbildar sig och får högre lön.

Absurda konsekvenser
   Men så fungerar det tyvärr i dag. Enligt en rapport som TCO lade fram igår kan konsekvenserna för den som får höjd lön bli absurda.
Mellan 9 200 och 17 000 kronor i månaden är marginalskatten 40 procent. Dessutom minskar bostadsbidragen medan dagisavgifterna ökar om inkomsten ökar. Praktiskt taget hela löneförhöjningen kan alltså försvinna.
Mellan 20 500 och 25 000 kronor i inkomst är marginalskatten 55 procent. Vid en löneförhöjning försvinner mer än hälften i skatt och obligatorisk egenavgift. Om man dessutom har studielån blir marginaleffekten ännu högre. Inkomstökning äts upp till 60 procent.
Marginalskatten medför att den som tjänar 27 000 kronor i månaden får behålla mer av en löneökning än den som tjänar 22 000 kronor. Ett faktum som inte bara är egendomligt utan också ställer till problem vid avtalsförhandlingarna.
  Regeringen är mycket medveten om detta. Det är den bärande anledningen till att både statsminister Göran Persson och finansminister Bosse Ringholm vill sjösätta en ny skattereform.
  Den förra, allmänt kallad århundradets skattereform, genomfördes 1990 och 1991 under den stolta devisen att man alltid skulle få behålla minst hälften av en löneökning. En majoritet skulle aldrig betala mer än kommunalskatt. Tiondelen med de högsta inkomsterna skulle därutöver betala en statlig skatt på 20 procent på en del av lönen.
  Det lät bra men ballade snabbt ur. Kommunerna höjde sina skatter. En obligatorisk pensionsavgift infördes. När staten behövde mer pengar slutade man att höja gränsen för statlig skatt i den takt som det var tänkt.

Fol funderar om de vill tjäna mera
   Resultatet lät inte vänta på sig. Sverige var snabbt tillbaka i ett marginalskattemoras. Inte lika allvarligt som före den stora skattereformen. Men tillräckligt djupt för att folk funderar både en och två gånger om det verkligen är lönt att öka inkomsterna.
  Så kan det givetvis inte fortsätta.
  Alltså kommer marginalskatterna att sänkas. Ett sätt att göra det är att neutralisera effekterna av den obligatoriska pensionsavgiften. Det vill regeringen göra.
  Ett annat är att höja inkomstgränsen för statlig skatt från dagens 18 275 kronor.
  Göran Persson vill höja till 21 000 kronor, TCO till knappt 25 000 kronor. En tredje modell är att göra grundavdraget, i dag inbakat i skatteskalan, lika för alla.
  Sätten är alltså många. Regeringen kan välja och vraka.