|
|
|
|
|
Polisen: Stoppa
tiggare i t-banan
Foto: SARA RINGSTRÖM En tiggarfri tunnelbana. Den drömmen har t-banepolisen som begärt att få tiggeri prövat som förargelseväckande beteende. – Pensionärer som har svårt att värja sig och inte heller har så mycket pengar, ska inte behöva känna obehag, säger Lars Sjöberg, polisinspektör. I våras ingrep t-banepolisen mot en tiggare och rapporterade honom för förargelseväckande beteende för att få saken prövad. Åklagaren avskrev brottsmisstanken men nu har polisen begärt en överprövning av ärendet. – Det är vår uppgift att tänka på resenärerna som känner obehag, säger Lars Sjöberg. Mycket som var förargelseväckande beteende för 50 år sedan är det inte i dag. – Därför är det upp till domstolen att bedöma om vi är på rätt spår när vi ingriper. Två grupper tiggare Enligt polisinspektören kan tiggarna i Stockholm delas in i två stora grupper:  De som har en mer eller mindre fast plats och tigger på ”klassiskt” vis, väntandes på att någon ska sträcka fram pengar.Aktiva tiggare, oftast i 25–35-årsåldern, som går från person till person i tunnelbanetåg och på perronger.Den senare gruppen har, enligt polisen, blivit ett allt större problem. – Det finns ju en anledning till att de söker sig till t-banan. Resenärerna där har ingen möjlighet att välja bort tiggaren. Och många, särskilt pensionärer, ger då bort sina pengar för att slippa obehaget. En annan aspekt är den ekonomiska, menar Lars Sjöberg. – Det är inte de rikaste som åker tunnelbana. Det är många unga och pensionärer, knappast personer som har pengar att ge bort. 500–1 000 kr per dag Han understryker att det självfallet finns tiggare som lägger pengarna på mat och härbärge, men är övertygad om att det mesta går till missbruk. – De kan tjäna 500–1 000 kronor om dagen. 
Enligt Lars Sjöberg är polisen inte ute efter att bötfälla tiggarna.– Det finns all anledning att se på tiggarnas situation. Men det finns sociala instanser för det. Polisens ansvar är att se till t-baneresenärernas säkerhet. Bostadslöse Tommy: Jag håller med polisen
Men han behöver pengarna. – Jag säljer Situation Stockholm, tidningen om de bostadslösa, i stället. Det borde fler göra, säger han. Tommy Wiklund har varit bostadslös till och från i flera år. Just nu bor han hos en kompis. Pengar är det alltid ont om. – Man jag har svårt för att tigga, kan inte ens be om en cigarett. Då röker jag hellre en fimp. Tar illa vid sig Många av hans bekanta tigger, men det hindrar honom inte från att i viss mån hålla med polisen om att tiggeri i tunnelbanan är förargelseväckande beteende. – Det är tiggeri också att stå och spela musik. Men just i tunnelbanan tar många människor illa vid sig av tiggarna. Folk tittar ner eller vänder bort blicken. Enligt polisen har antalet tiggare ökat de senaste åren och de flesta använder tiggarpengarna till droger. – Det är inte bara mer utbrett, det är flera yngre som tigger i dag. Det finns de som har tiggeriet nästan som sysselsättning. Vissa får ihop 500–600 kronor per dag, säger Tommy Wiklund. – De tiggarna gör det för att köpa droger. Hans egen inkomst är tio kronor per tidning. En god arbetsdag kan det bli upp till 300 kronor, en dålig nästan ingenting. Trots stämpeln av skam är tiggeriet ändå ett ständigt samtalsämne bland de bostadslösa. – Jag skulle själv ha svårt för att tigga. Men jag fördömer inte dem som gör det. Att tigga är ändå bättre än att stjäla. Britt Peruzzi
britt.peruzzi@aftonbladet.se
Är tiggeri i t-banan förargelseväckande beteende? 
Britt-Marie Olovsson, 55, förskolelärare, Enskede: – Ja. Det är klart det känns olustigt att människor måste tigga, att det ska behövas. 
Marie Rehnström, 50, postmästare, Johanneshov: – Ja, det är så obehagligt, utlämnande, i tunnelbanan. Man kan inte värja sig. 
Per Rehnström, 40,IT-arbetare, Stockholm: – Nej. Men man är ovan och blir illa berörd när man ser att någon har det dåligt. Det kommer så nära då. Det händer att man ger en slant. 
Lasse Bessik, 10,studerande, Stockholm: – Ja. Det är synd om dem men det är störande. En gång blev jag rädd och gav ingenting. 
Brynolf Wendt, 73,f d överåklagare, partiledare för pensionärspartiet SPI, Halmstad: – Ja. Om det är en tilltagande företeelse och folk känner sig besvärade av det, då finns det anledning att pröva det rättsligt. |
|
