|
|
|
|
|
”Sedan hugger jag kniven i hans hals”
Aftonbladets Jan Helin hör en svensk seriemördare erkänna Seriemördare är inte alltid amerikanska onda genier. De kan vara födda i Sverige 1975 och efter en svår uppväxt lyckas komma in på lärarhögskolan. Sedan kan de mörda med kvastskaft i Bagarmossen och köksknivar i Skarpnäck. Han är vältränat muskulös, klippt som en soldat och iförd en kortärmad vit skjorta. I sal 17 i Stockholms tingsrätt i går berättade den 23-årige seriemördaren själv vad som hände en eftermiddag i Bagarmossen sommaren 1996. Skuldfrågan är klar: mannen har erkänt och de tekniska bevisen är förödande. Återstår frågan varför han mördade en gammal alkoholist i Bagarmossen 1996 och ett ungt par och deras hund i Skarpnäck i våras. En lång räcka amerikanska filmer har avslöjat mänsklighetens morbida fascination över seriemördare. Verklighetens svenske seriemördare är inte alls någon demon. 23-åringen var en medelgod student Den soldatklippte 23-åringens bakgrund är gråtrist och tragisk. Föräldrarna kom till Sverige på 60-talet. Pappan var psykiskt sjuk och enligt mamman misshandlade han henne regelbundet. – Hela mitt liv har gått åt till att skydda mig och barnen, har hon berättat. Trots problem med narkotika i tonåren kom 23-åringen in på lärarhögskolan. Han var en medelgod student. I går berättade denne medelgode student helt kliniskt följande historia, antingen handlar den om en plötsligt exploderande mänsklig ondska eller om sinnessjukdom: ”Jag var i Bagarmossen för att träffa min flickvän den här julidagen 1996. Klockan var tre, jag skulle träffa henne vid fyra-femtiden.” ”En berusad äldre man kom ut från en krog och frågade mig om jag ville hänga med hem till honom och dricka sprit och spela schack. Eftersom jag hade lite tid att döda så följde jag med. I hans lägenhet började han truga med sprit, hembränt. Jag tog emot ett glas men läppjade bara. Han pratade mycket om sin familj och visade bild på sin dotter och sina barnbarn. När jag sa att det var dags för mig att gå sa han till mig att jag var från öststaterna, jag vet väl hur det går till.” ”Jag ger honom två slag i ansiktet” Han säger det inte rakt ut i rätten – men i förundersökningen säger 23-åringen att mannen frågade om en sexuell tjänst som tack för spriten. ”Jag säger nej, då greppar han tag i min hand. Jag ger honom två slag i ansiktet, han rasar i soffan och jag tappar besinningen här.” ”Jag tar en livrem, jag har ett svagt minne att det är hans egen, drar det runt hans hals och håller honom rygg mot rygg, jag lyfter honom så och räknar, kanske en halv minut, jag vet inte exakt jag försökte tänka på annat då. Sedan släpper jag och han rasar ihop. Jag är i ett otroligt adrenalintillstånd. Jag har ett levande minne av hur jag sätter ett kvastskaft mot hans öga och lägger min tyngd på och trycker till. Skaftet åker rakt in i hjärnan, jag minns hur han stelnar till. Jag har hittat en hammare och en mejsel, jag knackar in mejseln i hans bröstkorg. Sedan har jag en fiskkniv som jag hugger i hans hals. Efter det springer jag in på toaletten, jag tror att jag ska kräkas, men jag lyckas inte. Sedan springer jag bara runt i lägenheten som en förvirrad höna och rotar runt i lådor. Sedan sätter jag mig i hans soffa och slår på tv-n och väntar på att det ska bli mörkt. Jag lägger flera knivar framför mig ifall någon ska störta in i lägenheten. Jag känner mig ganska paranoid. När det blivit mörkt tar jag en täckjacka med en huva som är hans, går ut, släpper ner hans nycklar i en gatubrunn och går hem till en vän där jag lugnar ner mig med cannabis. Sedan går jag hem till min flickvän. Hon är arg för att jag är sen. Hon säger att jag har blod på byxbenet, jag bortförklarar det med att jag gått emellan ett slagsmål. Hon lägger sig. Jag tvättar mina byxor. Det är en kort sammanfattning av kvällen.” ”Min pappa hängde sig ett halvår tidigare” ”Jag ångrar mig i dag, jag är chockad över hur aggressiv jag varit. Jag har själv svårt att förstå var allt våld kommit ifrån.” Åklagaren Agnetha Hilding Qvarnström har bara några korta frågor.  Du har tidigare sagt att du var berusad när du utförde det här.– Det sa jag för att ta bort ansvaret från mig, det känns svårt att förklara det här, att prata om det. Men jag var opåverkad. Varför gjorde du det här med livremmen först?– Jag har tänkt mycket på det. Det kan vara avgörande att min pappa hängde sig ett halvår tidigare. Jag har drömt mardrömmar om det. Advokaten Jan Karlsson ställer bara en huvudfråga:  Har du klara minnesbilder av alltihop?– Nja, jag vet ju att enligt rättsmedicinska protokollet så har kvastskaftet aldrig varit i ögat, men jag minns det så. – Mina minnesbilder är ljudlösa, jag ser allt som genom en röd lins. På onsdag ska seriemördaren berätta om hur han mördade ett ungt par och deras hund i Skarpnäck.
 |
I går inleddes rättegången mot den 23-årige mannen. Han är åtalad för tre mord, och har erkänt dåden. I går i sal 17 i Stockholms tingsrätt berättade han själv helt lugnt om det ena av dess mycket brutala och blodiga mord. 
Åtalad för: