|
|
|
|
|
’Säljarna luras arbeta gratis’
Företaget Envirolabs säljfilosofi går ut på att snabbt bli personlig med köparen, ta reda på dennes fritidsintressen och därmed sammanhängande behov. Idealsäljaren är den som promenerar in på ett kontor med sprejflaskan i högsta hugg och under demonstrationen av medlets förträfflighet blir så intim med sina kunder att de köper inte bara till kontoret, utan också till familjens segelbåt. Det blåa rengöringsmedlet blandas samman hos företaget United Chemical med lokaler i Södra Hammarbyhamnen i Stockholm. För en femliters plastdunk ska ungdomarna få sina köpare att betala cirka 1000 kronor. Aftonbladet känner till tre grupper av dörrknackare som just nu opererar på olika ställen i Norden. Varje grupp består av mellan åtta och femton säljare. De ungdomar Aftonbladet talat med har alla ett gemensamt, de har hoppat av. Eller som de själva uttrycker det. De har ”lyckats hoppa av”. ”Allt prat skulle vara på engelska” Att sluta på företaget är något de flesta av dem tyckte var svårt, trots att de inte tjänade några pengar att tala om och trots att de sex dagar i veckan tvingades arbeta från åtta på morgonen till fram emot klockan 22 på kvällen. Många ungdomar använder ordet ”hjärntvätt”, när de talar om företagens arbetsmetoder. En flicka som i tre månader arbetade för Envirolab AB utan att få mer ersättning än vad som räckte till uppehället på de orter säljgruppen arbetade berättar om den upphetsade stämningen på de obligatoriska säljmöten som föregick och avslutade varje arbetsdag: – Vi samlades på hotellet där vi bodde och fick berätta om våra målsättningar. Allt prat skulle vara på engelska, de högsta cheferna var amerikaner. I början var det roligt och spännande. ”Cheferna utmanade oss på vadslagning” – Hela tiden pushade de oss, om jag sa att jag skulle sälja 10 liter ville de att jag skulle sälja 20. De skrek åt oss att vi skulle vara positiva. Få kunderna att älska oss, då skulle de köpa. – Sedan utmanade de oss på ”bets”, vadslagning. Om man gick med på deras vad om hur mycket man skulle kunna sälja nästa dag var vinsten extra bonuspoäng. Det var antalet ihopsamlade poäng som avgjorde provisionens storlek. – Men nästan alla förlorade sina bets och då strök de poäng istället. Därför låg många säljare på minus. De var skyldiga företaget pengar, trots att de jobbat i månader. ”Teamet” blir hela deras nya umgänge En av anledningarna till att ungdomarna inte omedelbart slutade när de märkte att de inte tjänade några pengar är den grupptillhörighet som företaget snabbt lyckades skapa. De som rekryteras i till exempel Stockholm får sin utbildning i Göteborg, därefter skickas de kanske till Norge för att knacka dörr. De ingår i ett ”team” som blir hela deras nya umgänge. Om gruppen säljer bra utlovas alla medlemmarna bättre provision. Eftersom familj, kamrater och den vanliga vardagen byts ut mot långa arbetsdagar, ett liv på hotell och det gemensamma målet att sälja så mycket som möjligt byggs den nya grupplojaliteten upp snabbt. – Cheferna antingen berömde oss eller skällde, säger en flicka. – Det låter konstigt nu, men när jag arbetade för Envirolab var min högsta önskan att hamna på den tavla där de tio bästa försäljarna listades. Då fick man beröm och alla applåderade. Som firmatecknare för Envirolab, som är det företag som de flesta av de ungdomar Aftonbladet varit i kontakt med arbetat åt, står den 36-årige amerikanske medborgaren Ronald Hsing-Ling Brown. Bröderna betalar ingen skatt i Sverige Hans 35-årige bror Robert Brown arbetar också i verksamheten, som ansvarig för verksamheten på fältet. Ingen av bröderna Brown betalar skatt i Sverige. Med undantag av ett bötesföreläggande på 1 300 kronor, troligen från en parkeringsbot som den yngre brodern Robert Brown underlåtit att betala, finns ingen av bröderna i kronofogdens register. Enligt de uppgifter Robert Brown uppgett till kronofogden är han fast bosatt i Los Angeles. Den äldre brodern Ronald Brown är gift med en svensk kvinna. Tillsammans äger de en fashionabel gård nära Värmdö Golf and Country Club på Värmdö utanför Stockholm.  |
