|
|
|
|
|
Christer Pettersson, 51, väntade med oro på dagens beslut av Högsta domstolen. I närmare tio års tid har han varit aktuell och huvudmisstänkt i Palmeutredningen. – Jag skulle bli glad om det här tog slut. Jag har i alla fall en livstidsdom hängande över mig, sa han för en tid sedan till Aftonbladet. Christer Pettersson blev aktuell i Palmeutredningen på senhösten 1988. Den 14 december samma år greps han tidigt på morgonen i sin lägenhet i Rotebro, norr om Stockholm. Lisbet Palme pekade senare ut honom vid en omdiskuterad konfrontation. Den 27 juli 1989 dömdes Christer Pettersson till livstids fängelse för mordet på Olof Palme. Lagman Carl-Anton Spak och chefsrådman Mikael Geijerstam ville fria, men blev överröstade av de fem nämndemännen. Christer Pettersson överklagade domen och efter den nya förhandlingen förklarade Svea hovrätt att han skulle kvarbli i häktet. – Nu är det kört, tänkte jag, jag kommer hamna i bunkern, har Christer Pettersson berättat för Aftonbladet. Men den 12 oktober 1989, tre dagar efter förhandlingens slut i hovrätten, knackade någon på hans celldörr: – Det var strax efter lunchtid, jag hade ätit och stod i min cell och borstade tänderna. – Övertillsyningsmannen sa att två Palmespanare ville prata med mig. – Då lutade jag mig ut ur dörren och bad honom att hälsa Palmespanarna att de kunde dra åt helvete. De två poliserna gick då fram till celldörren och förklarade för Pettersson att han var försatt på fri fot. ”Jag tackade Gud på knä i cellen” – Är det sant, frågade jag. Och sen klev jag ner på knä vid britsen inför både vakterna och poliserna och tackade gud. Senare på dagen höll han en segerintervju på advokat Arne Liljeroos kontor. Han hade då suttit 300 dagar i häkte som misstänkt för mordet på Sveriges statsminister. Tre veckor senare, den 2 november, meddelade Svea hovrätt sin friande dom. Hovrätten litade inte på Lisbet Palmes utpekande av Pettersson och anförde samtidigt att det inte fanns någon teknisk bevisning som kunde binda honom vid brottet. Palmegruppen fortsatte efter den friande domen med samma spår och Christer Pettersson fick finna sig i att stå i fokus. – Hans Ölvebro sa ju samma dag som jag blev försatt på fri fot att de skulle köra vidare som vanlig vardag. Han förklarade att de bara hade en misstänkt, minns Pettersson. Den andra maj 1990 fick Pettersson 300 000 kronor i skadestånd för den tid som han satt häktat i Palmemålet. Han har aldrig velat berätta hur han spenderade pengarna: – Det tillhör privatlivet. Christer Pettersson har efter den friande domen fällts för en flera andra brott. Han har bland annat gjort sig skyldig till en mycket grov misshandel av sin före detta flickvän. ”Polisen kan göra vad som helst” När Palmegruppen i vintras började intensifiera utredningen mot honom kände han en stark oro. Han spekulerade bland annat över ett skräckscenario där Palmegruppen i hemlighet skulle gömma ett vapen i hans bostad: – Jag har inte mardrömmar. Men jag anser att vissa poliser är kapabla till vad som helst. När riksåklagaren lämnade in resningsansökan till Högsta domstolen blev Pettersson både upprörd och ledsen: – Jag har i alla fall livstidsdomen som ett damoklessvärd hängande över mig. Christer Pettersson har hela tiden hävdat att han är oskyldig till Palmemordet. Richard Aschberg
 |
