  | |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
”Klassklyftorna måste minska” Om tre år ska Sverige vara rättvisare. Klyftorna mellan fattiga och rika ska minska. Det är regeringens nya mål. – Det kommer att styra politiken, lovar Göran Persson i en stor intervju i Aftonbladet om tredje målet . Klockan är kvart över sex på kvällen och Göran Persson har just kommit från ett partimöte. Vi träffas i det nymöblerade besöksrummet, en katalog för inredningsaffären Svenskt Tenn, enligt statsministern. I likhet med många andra följde han under fem dagar Aftonbladets artikelserie De fattiga & de rika, en beskrivning av ett land där vissa köper halsband för 60 300 kronor medan barnfamiljer tvingas gå till Stadsmissionen för mat och kläder. Ett socialdemokratiskt Sverige? Göran Persson värjer sig. Hans första uppgift var att sanera statsfinanserna, att få utgifter och inkomster att gå ihop. Hans andra uppgift, formulerat i en debattartikel som publicerades nästan på dagen för fem år sedan, var att halvera den öppna arbetslösheten. Målet nåddes i höstas. Den tredje uppgif-ten blir att minska klyftorna, öka rättvisan. Det ska vara uppnått till 2004, samma år som 80 procent av arbetskraften ska jobba. I dag är det knappt 78 procent. Men exakt hur det nya rättvisemålet ska formuleras är inte klart. – Det ska varken kunna ifrågasättas eller gå att glida ur, säger Göran Persson. S-ledningen laborerar med tre olika alternativ. 
Minska andelen som är långvarigt beroende av socialbidrag kraftigt.– Men det kan manipuleras genom att man definierar om socialbidragen.
Antal barn som lever i familjer som tjänar mindre än 60 procent av genomsnittet.– Då tittar man särskilt på barnens situation.
Eller den så kallade ginikoefficienten, ett mått på inkomstfördelning.– Det bästa måttet tror jag. Men hopplöst att förklara. 
Varför har klyftorna vuxit i Sverige?– Den fundamentala orsaken är arbetslösheten. Från full sysselsättning till massarbetslöshet. Det betyder tre saker: sönderkörd privatekonomi för hundratusentals vanliga hushåll, sönderkörda offentliga finanser och dessutom rädsla och osäkerhet i samhället. Bidragsförskottet ska ses över
I dag har Sverige dubbelt så många långvariga socialbidragstagare som för tio år sedan, 232 000 personer. Vad tycker du om det?– Vi kommer att pressa tillbaka den siffran. Det allra viktigaste är jobb, heltidsjobb för dem som har deltid och bättre betalt för lågavlönade. Om det inte räcker för dem som har stor försörjningsbörda då har vi barnbidrag, som vi har börjat höja, och bostadsbidrag. För ensamstående mammor med barn, en rätt stor grupp, så finns det anledning att titta på bidragsförskottet.
Blir det en höjning i vår?– Jag säger inget, men bidragsförskott, bostadsbidrag och barnbidrag är tre möjligheter.
– Inte en enda, men man får vara realist också. Man kan inte begära att en man i 55-årsåldern som arbetat i skogsbruket, har en villa som inte är betald, ska flytta 30 mil för att få ett jobb och slumpa bort huset. Det är den typen av problem vi har framför oss.
Fembarnsfamiljen Roos i Katrineholm ärver kläder av din brors barn och får pengar av snälla människor när de måste laga tänderna. Ska en svensk barnfamilj behöva lita på välgörenhet för att klara sig?– Det är orimligt. Min uppfattning är att de inte ska behöva leva på allmosor. Där kommer vi till exempel att gå vidare och höja barnbidragen.
Den rikaste tiondelen ökade sin disponibla inkomst med sex procent under 1990-talet. Den fattigaste tiondelen förlorade 22 procent. Vad tycker du om det?– Återigen, samma ekonomiska kris. Den rikaste tiondelen har lätt att skydda sina intressen. Under den här perioden har börs och fastigheter haft en kraftig tillväxt. De rikaste har varit skyddade. Risker för en skatterevolt
För de rika har lönen blivit allt mindre viktig. Aktier, optioner, bonus, pensionsförsäkringar och privat sjukvårdsförsäkring genom jobbet. För dem är inte välfärdsstaten så viktig. Vad får det för effekt i framtiden?– Om det här sprider sig kan det bli väldigt farligt för hela välfärdssamhället. Lyckas vi inte vända det, kommer skatterevolten. Dessa människor kommer att fly systemet och bygga egna system och ifrågasätta varför de ska betala skatt.
Det finns de som tycker att fattiga får skylla sig själva, vad tycker du?– Hjärtlöshet och dumhet finns oavsett konjunkturer. Att säga att människor ska skylla sig själva, att de inte har skärpt sig och jobbat hårt är cyniskt, hjärtlöst och felaktigt. Man kan drabbas oavsett om man är flitig eller lat, född på solsidan eller skuggsidan. Men när man drabbas ska man veta att det finns ett skydd som faktiskt täcker alla.
De otrygga timanställningarna har tredubblats till 114 000 under 1990-talet. Din kommentar?– Mitt budskap till de ansvariga inom exempelvis sjukvården där timanställningar är vanliga är att se upp. Vi går från arbetslöshet till en situation där det är brist på arbetskraft. Arbetskraften kommer att gå till dem som erbjuder rimliga villkor: fasta tjänster, vettiga löner. De som satsar på timspringet kommer att få jättesvårt att rekrytera.
Forskaren Anders Pihl varnar för att fattiga håller på att bli en slags paria. Utan jobb och värdelösa konsumenter. Vad tror du?– Det finns några grupper som kommer att sitta trångt till. Det är de som fastnar i långtidsarbetslöshet. Men jag tror att de blir allt färre och allt äldre.
Vad kommer att hända med klassklyftorna i Sverige?– De kommer att minska. Det är jag ganska säker på. Har människor arbete och vi bedriver lönerörelse på ett sånt sätt att inte inflationen går loss igen så har vi väldigt goda förutsättningar att minska klyftan.
Går det verkligen att minska klyftorna i en global ekonomi?– Ja, om man har ordning på de offentliga finanserna. Annars kan vi inte göra ett dugg. Den som är satt i skuld är icke fri, så är det.
Vilka initiativ tänker Sverige som EU:s ordförande ta för att minska slaktdjurens lidande?– Vi kommer att ha en hög profil. Jag hoppas att vi kan stimulera EU att driva det här belgiska fallet för att få det prövat, i sista hand rättsligt.
SSU kräver att skolorna ska servera vegankost. Vad tycker du?– Det är ett utmärkt krav att driva lokalt. Men veganmat förekommer redan i många skolor och har gjort så ganska länge. Jag tror inte det är en kostnadsfråga.
För en månad sedan tyckte du att ”pressylta är en mycket elegant maträtt”. Står sig omdömet?– Jag har aldrig sagt att jag har slutat äta kött. I julfirandet ingår julmat och det enda unika på julbordet i form av köttprodukter är pressyltan. Den är som charkuteri ganska elegant. Men jag fick ingen pressylta i år. Den finns inte att köpa längre och jag hade varken tid eller lust att göra den själv.
Är den svenska köttproduktionen ett föredöme för andra?– Jag tror och hoppas det. Men bönderna borde utnyttja konsumenternas förtroende för svenska produkter bättre.
Du gillar Attacrörelsen och sympatiserar med dem som protesterar mot inhuman djuruppfödning. Håller du på att bli en rödgrön aktivist?– Det är rätt märkligt. Jag lyfte fram de gröna frågorna när jag blev statsminister. Men jag hade svårt att få genomslag för det. Nu när jag talar om matvanor, om vår syn på djur blir gensvaret enormt. – Jag har grunnat mycket på vad det står för och vad det betyder. Jag tror att politiken lider av att vi talar på ett sätt som människor har svårt att ta till sig. Vi pratar om planer, remisser, lagar. Det stänger ute människor. När man i stället talar om djur, hur man mår och känslor når man plötsligt fram. Det har tagit mig.
Så vård, skola, omsorg blir vego, feminism och ökat bistånd?–Vi släpper inte det basala. Men våra gamla värderingar kanske ska uttryckas på nytt sätt och med nya exempel.
I 14 dagar har du varit EU:s mäktigaste man. Beskriv den första tiden?– Det är lite annorlunda än det brukar vara och det är stimulerande, absolut. Även mitt jobb blir rutin, nu kliver man in på en annan arena. De första veckorna har det handlat mycket om Mellanöstern.
Har du något nytt jobb på gång till Lennart Daléus?– Va? Nej, han är väl en utmärkt ledare för centerpartiet. ”Nonchalans för riksdagen”
Tycker du att riksdagskortet ska dras in och att ledamöterna i stället ska ha ett personligt betalningsansvar?– Nej, däremot tycker jag att riksdagens administrativa rutiner ska fungera. Sten Andersson (m) påstod att han inte fått en enda påstötning på fem år. Man kan ju då anta att han levde i god tro.
Riksdagsledamöter har fått förtroendet att bestämma över andra. Tycker du att man kan begära av dem att de klarar en så pass enkel hantering som kort och kvitton?– Det är genant för riksdagen och för ledamöterna, det borde de klara. Det tyder på nonchalans att de inte gör det.
Tycker du att Yvonne Ruwaida ska lämna riksdagen?– Nej, jag känner henne som klok och omdömesgill person. Men vi har inte råd med särskilt mycket mer av det här slaget.
Varför betalar du hyran på posten i Flen?– Av den enkla anledning att jag har postgiroblanketterna i Malmö. Två gånger under det senaste året har jag betalat hyran på posten för att få in den i tid eftersom blanketterna och jag har varit på olika håll. Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se tips: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 växeln: 08-725 20 00 |
|
RÄTTVISARE SVERIGE – 2004 
