Persson vill dela upp Jugoslavien

Kosovo måste få självständighet

- Nato handlade utanför internationell rätt vid angreppet mot Jugoslavien men hade ändå rätten på sin sida.
  - Kosovo kan inte stanna inom Serbien utan bör få "självständighet under vissa villkor".
  Det är två teser ur Kosovorapporten som offentliggörs på tisdagen vid en presskonferens med Kofi Annan i FN-huset och en annan med Göran Persson i Gamla Biskopshuset i Lund.
  Statsminister Persson gav i augusti 1999 impulsen till bildandet av en Oberoende internationell kommission om Kosovo med Palmecentrets generalsekreterare Carl Tham och den sydafrikanske domaren Richard Goldstone som ledande namn. Dessa har sedan anlitat nio internationella experter. Tillsammans har de skrivit en rapport på 372 sidor som publiceras av Oxford University Press.

Fredlig lösning omöjlig
  Bakom resultatet ligger öppna källor och intervjuer. Bara två länder har vägrat att hjälpa till: Jugoslavien som ogillar domaren Goldstone efter hans roll vid tribunalen i Haag och USA som krävde garantier för att ingen kritik skulle riktas mot Nato.
  I faktadelen ger rapporten en sammanfattning av Kosovokrigets förspel och förlopp. En slutsats är att läget mot slutet av 90-talet var helt låst och att ingen fredlig lösning fanns, eftersom den serbiska regeringens och den kosovoalbanska gerillans minimikrav låg så långt från varandra.
  Om västländerna under Rambouilletförhandlingarna var misstänksamma mot Serbien och inte ville se en diplomatisk kompromiss, har det sina goda skäl i den serbiska sidans tidigare agerande under 90-talets krig i det forna Jugoslavien. Man ville en gång för alla hejda serbiska övergrepp i Kosovo och undanröja möjligheten för Milosevics armé att genomföra ett nytt Srebrenica, heter det.

Illegala bombningar
  Natos angrepp i mars 1999 har ingen grund i internationell rätt och kan inte pressas in exempelvis under rubriken berättigat självförsvar. Den resolution från säkerhetsrådet som hade gjort attacken legal hejdades av ryskt veto. Men insatsen för att befria kosovoalbanerna från ett uppenbart, mordiskt förtryck är ändå berättigad, menar kommissionen och diskuterar andra liknande fall då det internationella samfundet har misslyckats, exempelvis Rwanda 1994.
  Under de 78 dagarna av Natobombningar dödade bomberna 500 civila. Samtidigt angrep den serbiska armén kosovoalbanska civila och dödade närmare 10 000 personer medan 860 000 albaner drevs över gränserna till grannländer och 590 000 blev interna flyktingar. Det har ibland framställts som att Natoangreppet ledde till dessa följder så att Nato bär ansvar för dem.

Självständighet
  Kosovokommissionen tillbakavisar det påståendet. Fördrivandet av kosovoalbanerna var systematiskt och välplanerat. Natobombningarna blev inte orsak men var utlösande faktor för en redan planerad aktion.
  Den mest kontroversiella åsikten i rapporten är att resolution 1 244 från säkerhetsrådet, som fastslår att Kosovo är en del av Jugoslavien, inte längre är realistisk. Av fem tänkta alternativ för Kosovos framtid rekommenderar kommissionen "självständighet under vissa villkor". Ordet villkor syftar på att omvärlden måste stanna kvar i regionen för att hindra nya våldsutbrott, att särskilt EU har ett ansvar och att samtliga Balkanländer måste knytas samman genom den Stabilitetspakt som existerar men ännu inte fått luft under vingarna eftersom det odemokratiska Serbien har vägrats tillträde.
  Nu först, genom omvälvningen i Serbien, har Stabilitetspakten fått möjlighet att växa.