Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
Aftonbladetit
MÅNDAG 2 OKTOBER 2000
 
 

(Publicerad i Aftonbladet 5 september 1999)


”Jag önskar att jag fick idétorka ibland”


Namn: Håkan Lans.
Ålder: 51 år.
Familj: Fru och dotter.
Bor: Saltsjöbaden.
Gör: Uppfinnare. Datormusens anfader, känd som HIpad (70-talet). Har grundläggande patent på färggrafiken (1979).
Hobbies: Skidor - både nedför och platt, segling och att läsa.
Ekonomi: Förmögenhet på 700 miljoner enligt Veckans Affärer.

Redan som liten var Håkan Lans ett geni -^även om han inte vill erkänna det själv. Men hur många sjuåringar bygger bilar som automatiskt svänger när de krockar med en vägg?
  - Äsch, det handlar bara om vad man har talang för. En del är musikaliska. Jag är bra på att förverkliga idéer, säger Håkan Lans - utbildad elekronik- och maskiningenjör och ledamot i två vetenskapsakademier.
Är du en tekniknörd?
- Nej, jag är en jättesocial person. Men i grundskolan höll jag mig mycket för mig själv och klurade på mina projekt.
Är det så kul att uppfinna?
- Ja. (Skratt) Inget skänker mig så stor tillfredsställelse som att förverkliga en idé som sedan massor av människor får nytta av.
Hur kom det sig att du blev uppfinnare?
- Jag blev triggad redan i unga år. Pappa köpte ett konkursbo med ett gigantiskt mekano. Så varje gång jag fyllde år eller hade namnsdag fick jag fler delar. Ville jag ha en lyftkran byggde jag en. Jag kunde sitta och skruva en hel dag - det var så jag fick upp intresset.
Hur fick du idén till datormusen?
- Jag var tvungen att kunna rita in kurvor på ett smidigt sätt för den forskning som jag höll på med vid Stockholms universitet och FOA, försvarets forskningsanstalt. Då kom jag på musen, fast jag kallade den för "pointing device".
Och färggrafiken?
- När datorerna kom var allt textbaserat, man fick skriva in långa kommandon för att få datorn att utföra saker. Men vi människor arbetar ju med problem i bilder - så jag förstod att datorgrafiken skulle få stor betydelse. Och då är färg en ytterligare dimension, det är bara att jämföra svartvit tv med färg-tv. Men när jag presenterade min idé ville ingen ha den.
Inte?
- Nej, de sa: "Oh, vad fantastiskt. Men tyvärr är vi inte intresserade. Färggrafik kommer bara att bli en liten nischmarknad."
Vad tänkte du då?
- "Vänta bara får ni se", jag var så säker på min sak. Men för mig var det bara bra att alla tackade nej. (Skratt) Nu får de betala mer i licenspengar för att använda mitt patent än vad de skulle gjort för att få ensamrätten på det. Detta har i sin tur inneburit att jag fått resurser att satsa på nya projekt.
Är det svårt att få företag att nappa på nya idéer?
- Är det en riktigt bra grej som innebär stora förändringar för folk så är det det, men det får man ha förståelse för. Folk har i alla tider varit rädda för förändring.
- Det finns hur mångra exempel som helst på företag som tackat nej till superuppfinningar.
- Western Union tackade till exempel nej till telefonen, den tidens största telegrafföretag i världen. Jag är säker på att de övertygade sig själva om att telefonen var en dålig idé för att för sig själva eliminera det nya "hotet" psykologiskt.
Är det jobbigt att "ligga så långt fram" och inte få gehör för idéer?
- Skulle jag inte göra det skulle jag inte få några patent. Men på ett sätt är det jobbigt. När jag utvecklade färggrafiken fanns inga monitorer att testa min idé på så jag fick bygga en själv av en tv, det tog två månader. Sånt är jobbigt.
Nu har du slutat uppfinna saker till datorer. Senast har du utvecklat ett satellitnavigeringssystem för fartyg och flygplan.
- Ja, det är så många andra som håller på med datorer nu. (Skratt) Det är kul att vidga sina vyer och prova på nya saker. Jag strävar alltid efter att göra mer komplicerade uppfinningar så att det blir till en utmaning.
Måste en uppfinning vara komplicerad för att vara bra?
- Nej, nej. Det finns superbra enkla uppfinningar. Det absolut viktigaste är att du faktiskt genomför dina idéer. Jag säger alltid: "En bra idé som inte genomförs är en dålig idé. Men en halvbra idé som förverkligas är en bra idé."
Får du aldrig idétorka?
- Jag önskar att jag fick det ibland, då skulle jag kunna varva ner. (Skratt)
Är du rik?
- Jag har så pass att jag inte behöver tänka på hur jag ska försörja mig i framtiden. Men jag behöver fortfarande externa finansiärer när jag jobbar med mina projekt.
Du jobbar gratis också.
- Ja, jag har inget behov av att bli rikast på kyrkogården. Det känns bra att kunna ge tillbaka till dem som hjälpte mig en gång i tiden.
- Jag har mycket föredrag på universitet och högskolor där jag försöker få folk att ta till vara sina idéer. Ska jag vara ärlig gör jag det av egoistiska skäl också. Jag vill bli pensionär i ett samhälle som mår bra där man tar till vara goda idéer och har en hög sysselsättning där människor har meningsfulla arbeten.
Vad håller du på med nu?
- Det säger jag inte. (Skratt)
Hur ser du på framtiden?
- Jag ser ljust på den. Med den nya datorkommunikationen kan folk prata med varandra över hela världen.
- Jag tror att det kommer att öka förståelsen för andra människors sätt att tänka och vara. Det är viktigt för avspänningen i världen.
Har du något tips till unga uppfinnare?
- Överväg en gång till om ni inte skall förverkliga den där idén i alla fall.


epost: [email protected]
fax: 08-56252837
växeln: 08-725 20 00