  | |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
”Vi som är över 45 blir osynliga” Foto: EVA TEDESJÖ ... men nu tar Maud Adams saken i egna händer – för att slippa klä sig som tant Maud Adams kan mycket väl vara världens vackraste 55-åriga kvinna. Nåt facit finns inte. Allt beror på tycke och smak. Men om det bakom ett sånt utseende och en sån karriär kan döljas tvivel på sin egen person, sin egen figur, sin egen klädstil – hur ska då inte den ”vanliga” medelålders kvinnan grubbla? – Det kan komma en enorm depression smygande i vår ålder. Det är ungdomskulturen som råder. Vi som är 45 eller äldre kan bli avfärdade som osynliga, säger den svenska filmstjärnan. Det är ingen risk att Maud Adams nånsin blir osynlig. Men där har ni ändå lite av filosofin bakom hennes satsning på märkeskläder för den mogna kvinnan, ”Maud Adams Wardrobe”.
Man behöver inte klä sig som en tant. Man FÅR känna sig fri, ledig, fräck och ha en alldeles egen stil. 
”Tant” är ju inte det första ord man tänker på när man ser dig.
– Den dan kommer osvikligen när man inser att man inte är ung längre. Jag har haft turen att kunna hålla en bra vikt genom livet, men ändå... även jag är i behov av ett nytt mode. Ett som är anpassat till min figur. Jag vägrar ha tantkläder.
Handlar det om att desperat försöka se yngre ut?– Absolut inte! Jag är till exempel en sån som tycker det är roligt att gå upp om morgnarna och sminka mig, men det gör jag inte för att försöka hålla fast vid nåt. Jag försöker inte förvandla mig till en trettioåring. Vad allt går ut på är att vägra hamna i ett fack. Jag vill inte få ett paket på posten med kläder och instruktioner om hur en medelålders kvinna ska vara. Jag vill att vi ska visa energi och livskraft.
Om du går ut på gatan här i Stockholm och ser alla medelålders kvinnor – tycker du att de klär sig illa?
– Så ska man kanske inte säga. Däremot ser jag många som är rädda för att visa sin personlighet. Och det största problemet är att modeskaparna inte förstått vilka behov som finns.
Du startade det här projektet i fjol. Har det gått bra?
– Det är en succé. Det är en tuff marknad, men vi har mycket stora planer.
Är det dags att för evigt tvätta bort stämpeln ”Bondbrud”?
– Åh, jag hatar det ordet.
Men du får höra det ständigt. Du är ju den enda tjej som varit med i två Bond-filmer.
– Varje gång det kommer en ny James Bond på bio blir vi Bondbrudar... äh, nu sa jag det själv... kontaktade för diverse jippon. Och så blåser det i gång igen. Det blir storm i postlådan.
Mycket beundrarpost, alltså?– Om du bara visste. Det är helt otroligt... det rasar fortfarande in mängder med brev från hela världen. Jag har en särskild postlåda i Los Angeles som jag tömmer varannan dag. Då är den full. Och det är en stor postlåda.
Men det är inte bara Bond du har gjort.
– Det har blivit 25 långfilmer. Den senaste spelade jag in i Las Vegas för några år sen, men jag har glömt vad den heter. I tv gjorde jag nyligen ett gästframträdande i ”That 70’s Show”.
Går du fortfarande och drömmer om ditt livs roll?
– Njaa... skådespelare är man ju livet ut. Men just nu engagerar jag mig så fullt i mina andra projekt. Jag är nöjd. Jag har levt ett fantastiskt liv.
Ja, det är en riktig saga. Wikströms jänta från Mjölkudden i Luleå som hamnade i Hollywood.– 1963 åkte jag till Stockholm på modellutbildning. Pappa, som dog för elva år sen, ville att jag skulle stanna i Luleå och ta studentexamen. Det kanske jag skulle ha gjort i stället...
Kom inte och säg att du ångrar dig.
– Nädå, jag bara skojar.
Du har genom alla år klarat dig från droger och skandaler. Inte helt lätt i din bransch.
– Jag gifte ju mig redan som artonåring och flyttade först till New York. Det låg en viss trygghet i det. Sen hade jag bra värderingar med mig från Norrbotten. Jag levde otroligt sunt. Min dåvarande man var betydligt vildare.
I dag ser man unga modeller med svåra ätstörningar. – Det är hemskt, de kommer ut i branschen redan som tolvåringar och hamnar lätt i fel umgänge. När jag var ung fanns det inte ens nåt som hette ätstörningar. Det visste man inte vad det var.
Men du har alltid varit väldigt smal.
– Ja. Jag minns att jag fick rådet att äta två bananer om dan när jag var modell i New York.
Sen var du sambo med plastikkirurg som hette Stephen Sax (!) i många år. Och nu är du nygift med kändisdomaren Charles ”Skip” Rubin.– Visst, vi firar ettårig bröllopsdag nu i... vad blir det, maj? Bra att du påminde mig. Vi får väl fira det på nåt sätt. Det ser nog Charles till. Han är mer romantiskt lagd än jag.
Det är aldrig för sent, som det brukar heta.
– Just precis. Min man är snart 60 och en sån som inte accepterar ålderstänkande. Han är mycket ungdomlig. Vi vill göra allt kul som vi bara kan.
Du har väl inte fått honom att äta surströmming, i alla fall.– Joho! Han har varit med mig på besök hemma hos mamma Thyra och vi har ätit både surströmming och pitepalt och en del andra delikatesser. Han ville prova allt.
Mamma är fortfarande en fast punkt i ditt liv.
– Hon har varit hos mig i Kalifornien i tre månader i vinter. Skönt för henne att slippa kylan. Överhuvudtaget har det varit viktigt för mig att hålla kontakten med Sverige genom åren. Det behovet har bara blivit starkare. Kanske det har med åldern att göra... man vill liksom återvända till barndomen och bevara sitt ursprung. Det tar nog en hel generation att ändra på det tankeförhållandet.
Men några egna barn har du aldrig fått.
– Nej, Tyvärr. Jag sörjde det under ganska många år, men nu är det inte mycket att göra åt saken. Jag har ändå fått umgås mycket med barn genom mina män.
Okej, Maud, ska vi säga att vi ses i Paris när dina kläder slagit igenom i hela världen?
– Det låter helt perfekt, tycker jag.
– Jag har bara gott att säga om dem. Britt Ekland och jag är gamla vänner och jag umgås en hel del med Kristina Wayborn. Och jag blev stolt som svenska när jag såg Izabella Scorupcos insats. ROGER MOORE: – Vi gjorde två filmer tillsammans och har sen träffats familjevis och ätit middag. Han är en vän. Seriös och rolig på en och samma gång. SÅPOR: – Det var roligt att göra en roll i ”Vita lögner”. Jag vet inte om det blir några fler såpor för min del...det är väl inte helt omöjligt. STEVE McQUEEN: – Jag skulle ha en kärleksaffär med honom i filmen ”Le Mans”. Han var ganska liten och föreslog att jag skulle stå i en grop. Då sa jag att han lika gärna kunde stå på en pall. Då blev det knäpptyst i rummet. Jag fick inte rollen... YOGA: – Har jag praktiserat i många år. Plus att jag cyklar mycket och går på gym en gång i veckan. Jag tar hand om mig. Belöningen kommer med åren. Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se tips: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 växeln: 08-725 20 00 |
|
