|
|
|
|
|
Rå, ruffig och – underbar
 Eva Dahlgren Turnépremiär i Lisebergshallen, Göteborg. Publik: 2 200. Längd: Närmare två timmar. Bäst: Neil Young-versionen av ”Ung & stolt” är lysande. Sämst: Gamla ”Skönheten och befriaren” må ha ett tänkvärt budskap, men det är inte mycket till låt. Fråga: Hör man verkligen en Joy Division-gitarr i ”Rik och ökänd”? GÖTEBORG. Punk. Bättre än så går det faktiskt inte att beskriva Eva Dahlgrens efterlängtade comeback på scenen. Den numer färgsprakande blondinen väsnas mellan varven som en hel förortsrebell. I sanning en underbar människa... Det är den stora enskilda sensationen när Sveriges kanske mest folkkära kvinnliga artist efter åtta års frånvaro återvänder till strålkastarskenet. Visserligen finns det antydningar till tuffare tag redan på senaste skivan, den förtjusande ”Lai lai”, men där nöjer hon sig med att böka i kölvattnet bakom Beatles och Bowie. Nu borrar hon sig rätt ner i rock ’n’ roll-gyttjan. Gamla ”Ung & stolt” låter i ny, blytung skepnad som rena Neil Young-smockan, ”Kom och håll om mej” slutar i en orgie av rostig gitarrdistorsion och i ”Kött och blod” pumpar det unga, pigga kompbandet – med särskilt gnisslige gitarristen Ola Gustavsson i spetsen – som stod det på en sunkig klubbscen i Seattle i stället för bland blinkande tv-skärmar i Lisebergshallen. Det är uppenbart att den blekta blondinen hunnit få rejält med färg om kinderna under sina sabbatsår. Men det är bra. Bitvis till och med helt lysande. Samtidigt vittnar det nya greppet om en djärvhet inte helt olik den man kan se vid pokerborden i Las Vegas sent om kvällarna. Man sätter åtskilligt på spel om man efter så många års tystnad kommer med punk till en publik som förväntar sig saktmod och lätta smekningar. Men chansningen går hem. Kärleken strömmar mot scenen med samma intensitet som förr. Fast så består förstås inte h e l a repertoaren av oväsen. Vi får en hel del klassisk Dahlgren också – stilla, eftertänksam, vemodig. Det går bra det med. Vissa ballader kanske förlorar kraft i skuggan av de köttigaste rocknumren – dynamiken skulle kunna vara bättre – men exempelvis ”Vem vänder vindarna” och ”För att du är här” blir till stora andliga upplevelser. Hon verkar hur ledig och säker som helst och pendlar elegant mellan humor och allvar i sina omtalat begåvade mellansnack. Sammantaget kan omdömet bara bli ett: Eva Dahlgren har aldrig varit bättre. Per Bjurman
Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se telefon: 08-725 2000 fax: 08-600 01 77 |
|
VÄLKOMMEN TILLBAKA 
Hon har blivit hård.