Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetNöje
SÖNDAG 13 DECEMBER 1998
  

DISNEY-JULEN I TV
Ett imperium i girigaste laget
Disneys metoder skulle få von Anka att äcklas
Text: Ronny Olovsson

För de allra flesta är Disney synonymt med gulliga små tecknade djur och en fryntlig tomte med ett generöst bullrande skratt.
  Min bild av Disney är en annan.
  Jag ser ett vinstgirigt imperiebyggande företag som skulle få självaste Joakim von Anka att äcklas.
   Jag tar det en gång till ifall någon av Disneys tusentals advokater missade det, ”äcklas”. För var så säker, den text du nu läser kommer att nagelfaras av Disneys jurister. Säkert översättas och skickas till stora glasade kontorsbyggnader i London och New York.
För likt en siciliansk maffia i en film regisserad av Coppola ser och hör Disney allt. Och hör de något de inte gillar skickar de ut män i mörka kostymer. Men istället för kulsprutekärvar kommer hot om miljonstämningar.
  
På senare år har Disney dribblat med sändningsrättigheterna kring sina folkkära figurer, spelat ut de svenska tv-bolagen mot varandra i jakten på pengar. I år har de till och med fräckheten att – utan att fråga – göra en ny version av klassikern ”Kalle Ankas jul” där man stryker Bengt Feldreichs röst. Glädjande nog står SVT upp mot Disney: ”Vi sänder den gamla versionen”.
  En futilitet kan tyckas, men ser man mönstret, helheten, framträder en obehaglig bild.

Fråga den svenske serietecknaren Charlie Christensen.
  Han ritade serien ”Arne Anka” för facktidningen Metallarbetaren. En vresig anka till figur. Det dröjde inte länge förrän Disney fick korn på illdådaren och hotade försätta honom i ekonomisk ruin. Christensen bytte näbb på sin anka. Men en tid senare kom han på genidraget, han lät
  Arne köpa en lösnäbb, vips återvann han sitt originalutseende. Inte ens Disney kunde kontraslå på det.

Fråga Alice Bah.

  Disney reagerade mot att hon skulle leda det inköpta programmet ”Disneyklubben2”. Ingen sa det högt, men väldigt rediga rykten sa att Disney inte ville ha en svart programledare. Vilket självklart förnekades.

Fråga Erasure.

  När det brittiska popbandet stoppades från att medverka i just ”Disneyklubben” i augusti 1992 var man öppenhjärtigare: Clarke och Bell hade nyligen gått ut i pressen med att de båda var homosexuella, det var för att använda Disneys uttryck ”opassande”.

Fråga danska rockbandet
Disneyland After Dark.
  De blev inringade och tvingades döpa om sig till D.A.D, utan prut.

Fråga konstnären
Dan O’Neill.
  Den gode Dan ritade på 70-talet en porrversion av Musse Pigg för att bildligt talat dra ner byxorna på de avkönade figurerna.
  Ett pojkstreck som kostade honom ett skadestånd på 1,2 miljoner dollar, cirka 9,6 miljoner kronor. En skuld som stackarn fortfarande betalar av.
En liten personlig revansch för O’Neill dock: Janet Jackson har tatuerat in porrversionen av Musse och Mimmi i ena ljumsken. Och visar den gärna. Mig veterligt har Disney inte agerat mot Janets ljumske. Ännu.
  
På julaftonen i år ska jag skruva upp volymen extra högt då Bengt sjunger ”Ser du stjärnan i det blå” och upproriskt skråla med.
  Vad ska Disney göra?
  Stämma mig?
Ronny Olovsson
tf nöjeschef
ronny.olovsson@aftonbladet.se

 MER NÖJE