Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetKvinna
ONSDAG 20 JANUARI 1999
  

Pengar, politik och pinuppor

Bröstens historia - del 2


”Och hennes bröst? Det är ju det första man ser hos en kvinna.”
  Det sa den franske kungen Ludvig XV om sin blivande sonhustru.
  Följ Kvinnas berättelse om brösten som bygger på Marilyn Yaloms bok ”Bröstens historia”.

Magiska, lockande, heliga, hatade - bröst väcker känslor.
Foto: ANDREAS LUNDBERG

  Det är 1700-tal och upplysningen. De rika kvinnorna bär hårda korsetter, som trycker skuldrorna bakåt och skjuter fram brösten – bröstvårtorna ska nästan trilla ur dekolletaget, så är modet. Varje brittisk skönhet sägs ”ta varje tillfälle i akt att visa upp en liten bröstvårta inför en förtjust manlig bekant”.
  Klyftan var viktig på 1700-talet. Ludvig den XV lär ha givit sin minister en rejäl reprimand för att han inte lagt märke till Marie Antoinettes stiliga byst första gången de träffades.
  Idealet var vackra, ”oanvända” överklassbröst åt männen, och underklassbröst åt barnen.

Ammor tog hand om barnen
  Att lämna bort barnen till ammor blev vanligt. I mitten av 1700-talet skickades 50 procent av barnen i Paris till ammor på landet. 20 år senare ammades endast tio procent av stadens nyfödda hemma.
Amma var ett av de få yrken där underklassens kvinnor tjänade lika mycket som sina män.
  Under 1700-talet höjdes röster mot ammor. Carl von Linné ansåg att det bröt mot naturens oskrivna lagar och kvinnans instinkt att amma. Han särskiljde djur som ammade sin avkomma och införde termen däggdjur. En indelning som nu kullkastas av vetenskapen. I dag finns också bevis för att konsten att amma inte är en instinkt, skriver Yalom, utan något man måste lära sig.
  Författaren Jean-Jacques Rosseau ansåg att samhället fördärvade människan, då män hade fått hjärnor för att tänka, kvinnor bröst för att amma. Hans tankar skapade en ny, idealiserad bild av den ammande modern, som gällde i flera hundra år. Att amma sina barn blev inne.
  
Amning blev politik
  Under den franska revolutionen blev amning politik. Mjölken från en älskande mor ställdes mot överklassens degenererade – och kärlekslösa – barnuppfostran.
  ”Vi ska se till att våra barn inte dricker korrumperad mjölk”, proklamerade kvinnorna i staden Clermont-Ferrand.
  Bilden av den nya republiken var en välgörande moder, vars bröst fanns för alla. 1859 fick hon namnet Marianne. Hon finns med än i dag: på vykort, pengar och skulpturer. För fransmän symboliserar hon deras nationalkaraktär: mod, dynamik, solidaritet och sexuell attraktion.
  Kända kvinnor har fått stå modell för Marianne genom åren. Nyligen bytte man från den kontroversiella Brigitte Bardot till Catherine Deneuve.
  Även i Ryssland odlades bilden av den goda modern som landets välgörare. Där var hon mindre erotisk och mer fast i myllan, en moder jord som tillsammans med pappa tsaren försåg sina söner med kraft.
  Trots pastörisering, som gjorde djurs mjölk ofarlig för barn på 1800-talet, fortsatte glorifieringen av amningen. Författaren Leo Tolstoj tvingade till exempel sin hustru Sonya att amma trots att hon led av svåra bröstbölder.
  
Till attack med bara bröst
  Under första världskriget hamnade Marianne åter barbröstad på flygblad för att ena folket. Tyskarna såg denna bröstfixering som ett tecken på fransmännens dekadens.
  I andra världskriget blev den bystiga pinuppan även stridande amerikanska soldaters längtan.
  Bystiga donnor fick pryda stridsplan för att bringa lycka. Marilyn Monroe, Jane Russell och Jayne Mansfield var allas drömtjejer. Brösten blev soldaternas tröst och stod för de värden som nu hotades av kriget – kärlek, närhet och mat.
  Bröstens funktion och värde har alltid fastställts av män, som har bestämt om en riktig kvinnas bröst bör vara ”goda, farliga, erotiska eller ammande”. Ofta har det varit ett sätt att kontrollera kvinnan: om hon ammar kan hon inte jobba – och om hon inte ammar är hon ingen riktig kvinna. Men inför krig förespråkas ofta amning och ett ökat barnafödande, skriver Yalom.
  1940–1970 slutade många kvinnor amma. Industrin behövde kvinnor som arbetskraft och bröstmjölksersättning hårdlanserades.
  
Bröstet på terapisoffan
  På 1900-talet hamnar bröstet under psykologernas lupp.
  Sigmund Freuds tankar om barnet och modern har haft stort inflytande på vårt sekel. I grova drag ansåg han att vårt psyke kretsade kring bröst och penis.
  Flickor led av penisavund, de var arga på sina mödrar för att de inte fötts tillräckligt utrustade.
  Pojkar var arga på sina mödrar då de förskjutits från bröstet. Därför ägnar män en stor del av livet åt att leta efter ett substitut för mammans bröst.
  Enligt Yalom var Freud övertygad om att amningen alltid upplevdes som ”för kort och för lite”.
  Om bröstets betydelse fortsätter psykologer att debattera. Oavsett inställning finns en likhet hos tänkare som Freud och sentida Lacan – modern är alltid den person som barnet ska frigöra sig ifrån.
  Är det så, frågar Yalom, ibland kanske ett bröst bara är ett bröst?

Det säljande bröstet
  Under vårt sekel har bröst blivit en handelsvara. Om kvinnor tidigare sålde brösten som ammor, säljer de dem nu till media-, nöjes-, kläd- och porrindustrin. Och kvinnorna är beredda att betala för att öka sitt sexuella värde.
  På 60- och 70-talen kom studentupproret, vänstervågen och den sexuella revolutionen. Att bränna bh:n blev en symbol för uppror mot det förtryck som kvinnan – och hennes bröst – utsatts för genom historien.
  Att bada topless var en annan reaktion. Topless-demonstrationer skapade uppmärksamhet för frågor om kvinnors orättvisa behandling. Man bar plakat som ”Våra bröst tillhör barnen – inte männen inom porrindustrin”.
  
Bröstet blir ”inne” igen
  1988 skrev Wall Street Journal: ”Bröst är åter mode. Det handlar om stora, fasta, perfekta bröst.”
  I butikerna hänger spetsunderkläder och 1994 lanserades korsetten på nytt i Paris. Dagens bh:ar framhäver åter brösten – för att passa de tajta toppar som varit inne de senaste sju–åtta åren.
  Kvinnors bröst anses locka till köp, av resor, tidningar, kläder – ja allt.
  Filmstjärnor och fotomodeller skaffar silikonbröst för att få jobb. Silikon är ett sätt att göra sig attraktiv på marknaden – men ett misslyckande i människors försök att närma sig varandra, anser Yalom.
  ”Gå in i en porrbutik och titta”, uppmanar hon. ”Är detta valfrihet och rätten att uttrycka sig? Det finns tidningar som enbart ägnar sig åt att stympa och tortera bröst. Se allt detta hat som fortfarande riktas mot kvinnors bröst. ”
  Men visst finns det positiva tecken. Män har hittills haft monopol på att avbilda kvinnor. För första gången i konsthistorien börjar nu kvinnliga konstnärer vinna erkännande. Många arbetar med kvinnokroppen, som Cindy Sherman och Louise Bourgeois.
  Bröstcancer har fått kvinnor över alla raser, religioner och politiska åskådningar att gå samman för mer resurser till kvinnors sjukdomar.
Men varför får kvinnor fortfarande böta eller häktas för att de ammar eller är solar topless på stränder världen över? Är det för att skydda kvinnorna, eller för att skydda männen som ”inte kan kontrollera sig”, undrar Marilyn Yalom.



Bröstens historia del 1: Så blev brösten farliga
Bröstideal och mode under 25.000 år Toppiga, platta eller silikonfyllda? Modet bestämmer
Fråga: Vad betyder dina bröst för dig?

epost: [email protected]
telefon: 08-7252330
fax: 08-56252805