|
|
|
|
|
KRAV – inte
KRAV är märket för ekologisk och giftfri mat. Men en granskning av KRAV-maten visar brister. – Flera produkter är inte helt ekologiskt odlade och innehåller ämnen som är cancerframkallande, menar hälsokostundersökare Roy Firus.
Men reglerna är inte alltid så hårda och KRAV-märkt behöver inte vara så nyttigt som du kanske tror. Ett exempel är B-märket. Det är en variant som möjliggör för en produkt att bära KRAV-märket trots att produkten bara är ekologisk till 70 procent. KRAV-märket garanterar i vanliga fall ett ekologiskt innehåll till 95 procent. Flera produkter innehåller också fett från konventionellt odlade grödor trots att ekologiska alternativ finns. ”Folk blir lurade” – Det som upprör mig är att folk betalar mycket för den här maten som de tror är nyttigare än annan mat. Sedan visar det sig att de lika gärna kunde ha köpt ”vanlig” mat och sparat sina pengar, säger Roy Firus som arbetat med hälsokost i 25 år. På KRAV förstår man kritiken men menar att det inte handlar om att lura människor. – För produkter som inte uppfyller den högsta nivån finns alltså ett B-märke. Det är tydligt angivet under märket hur stor del av varan som är ekologisk. Att denna siffra stämmer kontrollerar vi noggrant, säger informatör Pelle Fredriksson på KRAV. Ska vara naturligt De tillsatsämnen – såkallade E-nummer – som tillåts finns upptagna på en särskild ”positiv” lista. I sin bedömning har KRAV följt svenska livsmedelsverkets rekommendationer men varit strängare. – Vår inställning är att alla ämnen ska vara naturliga och ofarliga. Det räcker inte med att ett ämne inte kunnat visas farligt, ämnet måste vara bevisat riskfritt för att vi ska tillåta det, säger Pelle Fredriksson. Men Roy Firus är ändå inte nöjd. Som exempel tar han upp ämnet E407 eller karragenan som det också heter. Karragenan har i flera undersökningar indikerats kunna orsaka bland annat cancer och fosterskador. Men i Sverige är ämnet godkänt och finns med på KRAV:s positiva lista. – Både Änglamark och Provamel har KRAV-märkta desserter med karragenan i. Min poäng är att ämnet inte behövs. SIA säljer nämligen en motsvarande KRAV-märkt glass men har ersatt karragenan med ett ofarligt fruktkärnsmjöl i stället. Här borde KRAV gå in men det gör de inte. Det kallar jag slapphet, säger Roy. Följer WHO KRAV:s försvar går ut på att karragenan nyligen utvärderats av WHO (världshälsoorganisationen) och avfärdats som ofarligt. – För några år sedan tydde undersökningar på att karragenan skulle kunna vara farligt, men noggrannare forskning visade att det bara var ämnets nedbrytningsprodukter som var problematiska. Såvitt vi kan bedöma så finns det ingen fara med karragenan så länge man inte använder dess nedbrytningsprodukter. Svensk lag säger också att dessa produkter inte får ingå i livsmedel, säger Pelle Fredriksson. Dubbla listor skapar förvirring 
KRAV-märkningen är uppdelad i ett A-märke och ett B-märke. En vara som bär A-märket ska vara ekologisk till minst 95 procent. För B-märket krävs att varan är ekologisk till minst 70 procent. Under B-märket ska det också anges mer exakt hur stor andel av produkten som är ekologisk. |
