Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetHälsa
 
  

Nu är smärtan i lederna borta

181 För ett halvår sedan var trädgårdsarbete nästan omöjligt för Kerstin. I dag kan hon lättare njuta av livet.
FOTO: ANDRÉ DE LOISTED
Kerstin Kjellström, 46, i Skanör lider av artros med svår värk i händer och fötter.
  Nu har hon blivit hjälpt – av kosttillskott med brosksubstansen glukosamin.
– Jag är inte botad. Jag är fortfarande lite stel. Men jag slipper den gräsliga värken. Mitt humör har blivit mycket bättre. Det är fantastiskt att inte ha ont, säger hon.
  Kerstin Kjellström har haft problem med lederna i femton år. Det började när hon var gravid med andra barnet.
  – Det har varit ett helsicke. Det var som värst när jag varit i stillhet eller skulle stiga upp på morgonen. Jag hade svårt att gå, att hålla i och lyfta saker. Jag kunde till exempel knappt skala potatis. Det blev bättre först när jag kommit igång och ”oljat upp” mig.
  Kerstin kom så småningom till en reumatolog.
  – Men det var artros, såg man på röntgen senare. Jag hade nästan inget brosk alls kvar i lederna i händer och fötter. Det kan ha haft med graviditeten att göra.
  Hon åt värktabletter och antiinflammatoriska läkemedel. Men hon mådde inte bra av det och fick sluta med medlen.
  – Jag prövade även akupunktur. Det hjälpte ett tag, men besvären kom tillbaka.
  Kerstin råkade läsa om glukosamin i en tidning och provade det. Efter en månad började hon känna effekt.
  – Tumgreppet brukade haka upp sig, det fastnade till och gjorde ont. Nu var värken i tumleden plötsligt borta. Jag var lika stel. Men det gjorde inte ont!
  Kerstin Kjellström har nu ätit glukosamin i drygt ett halvår, en tablett morgon och kväll. Hon har blivit allt bättre.
  – I dag kan jag både skala potatis, öppna burkar och arbeta i trädgården utan problem. Allt har blivit lättare. Att gå upp ur sängen är inte rena döden längre.

Ämnet återbygger skadat brosk
Kosttillskott med glukosamin, ett kroppseget broskämne, kan lindra värk och stelhet hos artrospatienter, visar studier.
  Preparat med glukosamin finns nu i Sverige.
  
– Glukosaminsulfat tycks ha positiv effekt på ledbrosk och ledvätska, säger C G Nilsson, pensionerad överläkare vid rehabiliteringskliniken på Huddinge sjukhus.
  Han har gått igenom olika vetenskapliga studier kring glukosaminsulfat och även själv sett att glukosamin lindrat besvären hos enskilda artrospatienter.
  – Tillskott av glukosaminsulfat tycks stoppa upp nedbrytningen av brosket och stimulera kroppen att återbilda och reparera broskvävnad. Glukosamin kan även stimulera produktionen av hyaluronsyra som gör ledvätskan mer ”smörjande” och stötdämpande, säger han.

Finns naturligt i kroppen
  
Glukosaminsulfat är ett naturligt kroppsämne som bland annat finns i brosk, ligament och senor. Det behövs för att nytt brosk ska kunna bildas. Glukosaminet minskar i kroppen med åren. Ämnet finns även i mindre mängd i ärtor, nötter och bönor.
  Glukosaminsulfat bör nu prövas som första hands-preparat vid artros och inte antiflammatoriska så kallade NSAID-läkemedel som är det vanliga i dag, anser C G Nilsson.
  – De kan lindra värken, men de kan på sikt ge allvarliga biverkningar som magsår, magblödning och njurpåverkan med dödsfall. De kan dessutom påskynda att brosket bryts ner, säger han.
Kan glukosaminsulfat leda till förbättringar som man kan se på röntgen?

  – Ja, på lång sikt. En belgisk studie visar att broskhöjden förbättrats efter tre år med glykosamin. Men fler långsiktiga studier behövs för att bättre klargöra effekten.
  Glukosaminsulfat börjar nu uppmärksammas i medicinska kretsar. Den medicinska tidskriften JAMA har nyligen tagit upp det. National Institutes of Health (NIH) i USA, motsvarigheten till socialstyrelsen, ska nu sponsra en studie kring glukosamin på patienter med artros i knäleden.
Kan artros förebyggas?
  – Ja. Man kan minska överbelastning genom att gå ner i vikt och samtidigt öka belastningen med mer motion. Leder behöver belastas och vara i rörelse för att ledbrosket ska fungera så bra som möjligt.
  När en led normalt belastas trycks brosket ihop som en tvättsvamp och ledvätska pressas ut. När trycket upphör sugs vätskan med näringen åter upp i brosket. Vid artros, som är en komplicerad sjukdom, återbildas inte nytt brosk i samma takt som det bryts ner. Det blir en obalans i omsättningen vilket försämrar upptaget av näring.
  – Brosket spricker då och kan förstöras ner till benytorna i leden. Det kan ge stelhet och svår värk. Värken beror på att ledhinnan inflammeras när brosket bryts ner. Brosk i sig saknar nerver och blodkärl.

Överbelastning kan vara orsaken
Artros är den vanligaste ledsjukdomen. Det är den näst vanligaste orsaken till invalidisering efter 50–60-års ålder efter hjärtkärlsjukdomar. Alla leder kan drabbas, men främst höfter och knän.
  Ensidig eller tung överbelastning, idrottsskador, särskilt på elitnivå, övervikt och brist på motion ligger ofta bakom. Symtomen är framför allt stelhet och värk på morgonen.