  | |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
Nio av tio har
Nästan alla drabbas vi av tvångstankar. Men för en del blir tankarna i stället tvångssyndrom, en sjukdom som skapar stor ångest och lidande för de drabbade. Plums. Nycklarna över brokanten och rakt ned i vattnet. Visst finns impulsen där. Eller att släppa skålen i golvet och strippa på anställningsintervjun. Nio av tio svenskar har tvångstankar. För två procent av befolkningen utvecklas tankarna till tvångsritualer och handlingar. De får diagnosen OCD, obsessive compulsive disorder. Fixering vid smitta – De flesta har tvångstankar i någon form. Så länge de inte påverkar livet, stjäl mycket tid eller orsakar lidande så är det inget tvångssyndrom, säger Susanne Bejeroth, överläkare på Östermalm-Lidingös psykiatriska sektor. Tvångsyndrom är ständigt återkommande impulser, tankar eller fantasier som är störande och skapar stor ångest och obehag. – Vanligast är fixering vid smuts och smitta, som att inte kunna ta i handtag. Näst vanligast är olika kontrollhandlingar. Tvångssyndrom beror sannolikt på att de strukturer i hjärnan som normalt filtrerar olika intryck släpper igenom för många impulser. De passerar och bearbetas i stället i medvetandet. Sjukdomen smyger sig på och förvärras gradvis. Många handlingar och tankar känns för absurda att berätta om, vilket gör att många lider i tysthet. – En del väntar i tio år med att söka hjälp. Vissa undviker att sitta på bussäten av rädsla för att en smutsig person suttit där, även om man intellektuellt vet att det nog inte är så. Ändå döljer man tankarna för andra, säger Susanne Bejeroth. Gränsen går vid om tankar och handlingar upptar mer än en timme om dagen eller orsakar lidande. Att kolla spis och lås en extra gång ställer inte till problem. Inte heller att tvätta händerna före maten eller undvika att sitta på offentliga toaletter. Hoppa framför tåget – Faran uppstår om man följer alla impulser och inte kan släppa kontrollbehovet. Utförs tvångshandlingen ger den tillfälligt lugn, annars ger den ångest. Tanken på att hoppa framför tåget eller slänga babyn från balkongen är kroppens sätt att varna för en potentiellt farlig situation. Rädslan att skada ger ångestkänslan. – Att vi tar ett steg tillbaka är en ändamålsenlig tvångshandling och man backar instinktivt på perrongen för att undvika faran, säger Susanne Bejeroth. – Man ska inte sjukdomsförklara ett normalbeteende. Om man inte orsakar sig själv eller andra lidande så är det inget problem. Sjukdomen är vanligen kronisk men kan behandlas med kognitiv beteendeterapi där man utsätter sig lite i sänder för det som vållar obehaget. Även medicin kan minska tvångstankarna och behovet av tvångshandlingar. – Man tar inte en kur och blir frisk – eget arbete är A och O. Precis som en gammal rökare eller alkoholist riskerar man att falla dit igen, men då har man förhoppningsvis lärt sig en strategi för att snabbt bryta beteendet, säger Susanne Bejeroth. Tvångssyndrom 
Den som utför tvångshandlingar tror ofta att något hemskt ska hända annars. Det i sin tur skapar en ritual som inte går att kontrollera.
Upprepad handtvätt eller att ideligen kolla kaffebryggaren utlöser en kontrollhandling som har till uppgift att dämpa ångesten.
Tvångssyndrom drabbar i allmänhet fler pojkar än flickor men jämnas ut i vuxen ålder.
Kvinnor har mer rengöringsritualer än män.
De som drabbas av tvångstankar får generellt färre barn än genomsnittet.
Många är högbegåvade.
Riskzoner
Om tvångstankar och handlingar upptar mer än en timme om dagen påverkas ens sociala funktion negativt.
Sjukdomen bryter vanligtvis ut i tonåren. Det är ovanligt att äldre personer drabbas.
För små drabbade barn kan det finnas samband med streptokockinfektion.
Nyförlösta kvinnor är en riskgrupp, då ansvaret att skydda ett spädbarn kan sätta press.
Få hjälp
Kognitiv betendeterapi där man jobbar med handlingar. Vänd dig till psykiater eller beteendeterapeut. Oftast behövs max 20 behandlingstillfällen.
Eget arbete med strategier för att mota impulserna.
Läkemedelsbehandlingar med påverkan av serotoninsystemet har god effekt på minst hälften av de drabbade. Behandlingar kan göra folk helt befriade, men ge biverkningar som illamående, morgontrötthet eller nedsatt sexlust med fördröjd utlösning och orgasm. |
ÅNGEST. 