  | |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
Det nya sättet att äta rätt
Enkelt uttryckt kan man säga att ju snabbare nedbrytning och höjning av blodsockret desto högre GI-värde får livsmedlet eller maträtten. Livsmedel som saknar kolhydrater, som kött, fick och skaldjur har inga GI-värden. Alla har glädje av att äta efter GI-metoden. Äter man livsmedel med låga och medelhöga GI-värden hålls blodsockernivån på en jämn nivå. Då blir man pigg och alert, man får både fysisk och psykisk uthållighet. En jämn blodsockernivå gör också att fettinlagringen blir mindre och fettförbränningen bättre. Kroppen stressas inte heller av kraftiga insulinpåslag vilket gör att risken för att få åldersdiabetes och hjärt-kärlsjukdomar minskar. - GI-metoden är mycket användbar för alla som vill må bra. Och för dem som har diabetes, hjärt-kärlsjukdomar eller övervikt är den mycket effektiv, säger Fredrik Paulún, näringsfysiolog som studerat metoden sedan början av nittiotalet och gjort Glykemiskt Index och GI-metoden känd i vidare kretsar i Sverige. Undersökningen sker alltid i laboratoriemiljö. Man ger minst sex personer den mängd av ett livsmedel som ger 50 gram kolhydrater. För bröd krävs till exempel 100 gram medan äpplen kräver 400 gram.  De testade livsmedlen jämförs med vitt bröd som har fått värdet 100. Försökspersonerna äter sina portioner, sedan mäts deras blodsockernivåer regelbundet genom blodprov under 120 minuter. (180 minuter om man utför försöken på diabetiker) Dessa värden läggs in i en graf, där man får en kurva som visar hur blodsockret förändras med tiden.
Det är denna kurva som anger det glykemiska indexet, ju snabbare en kolhydrat tas upp desto högre index. Det är tack vare blodsockret som hjärnan håller sig skärpt och musklerna orkar vara uthålliga och starka. Men blodsockerhalten behöver ligga på en balanserad nivå. Sjunker det för lågt tappar vi koncentrationen och kraften, stiger det för kraftigt måste kroppen producera stora mängder insulin för att återställa balansen. Insulin är ett hormon som sänker blodsockerhalten i blodet och bygger upp musklerna. Men det för också in fett i fettcellerna och hindrar fettförbränningen. En bra insulinkänslighet gör att insulinet fungerar bra i kroppen och blodsockret sjunker i samma takt som insulinet utsöndras. Är känsligheten dålig behövs mer insulin för att få musklerna och levern att ta upp kolhydrater från blodet. Äter man mycket snabba kolhydrater, det vill säga livsmedel med höga GI, höjs blodsockret snabbt och stora mängder insulin utsöndras för att återskapa balans. Har vi mycket insulin cirkulerande i blodet försämras känsligheten, risken för åldersdiabetes ökar liksom fettinlagringen i fettcellerna. Risken att få hjärtsjukdomar ökar också. 
Så här ska du äta |
