Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetHälsa
LÖRDAG 26 FEBRUARI 2000
 
  

Det sjätte sinnet
– dröm eller verklighet?

öga
Para-
psykologiska
fenomen

ESP är en förkortning av Extra Sensory Perception, utomsinnlig varseblivning. Det innebär att man tar emot kunskap och information utan att använda de kända sinnena. ESP delas in i tre undergrupper: klärvoajans, prekognition och telepati.
  
Telepati är överföring av information från en människa till en annan utan att man använder språk, koder eller andra tecken. Kallas ibland för tankeöverföring.
  
Klärvoajans är när man förnimmer händelser och saker (till exempel andar) som inte stimulerar något känt sinne.
  
Prekognition är när man kan förutse händelser som kommer att inträffa i framtiden. Ofta rör det sig om katastrofer eller olyckor.
  
Psykokinesi är en påstådd förmåga att påverka föremål eller händelser med tankekraft. Man skiljer på makropsykokinesi, där man påverkar makroskopiska föremål som bord och stolar, och mikropsykokinesi, där mikroskopiska processer påverkas.
  
Poltergeist-
fenomen
är en form av fysiska störningar som åstadkoms av andar. Det kan handla om skrik, dörrar som slår igen eller ljudet av steg.
  
Psykometri är då en person får förnimmelser av något som hänt genom att röra ett föremål som är kopplat till händelsen.
Telepati och sanndrömmar. Övernaturliga fenomen eller bara båg?
Forskare i Göteborg har kommit fram till att vissa händelser inte bara
kan bortförklaras som slump.
Ny forskning visar att
fem sinnen inte räcker till för att förklara vissa händelser

Många har upplevt det: just när man ska ringa en vän, ja, då hinner vännen före. Båda har uppenbarligen tänkt samma tanke samtidigt.

Telepati? Kanske.
  – Vissa saker kan inte förklaras med våra vanliga sinnesintryck. Man har forskat på tankeöverföring sedan 30-talet och en del resultat kan inte bortförklaras som en slump, säger psykologen Adrian Parker, som leder Ganzfeld-studien vid Göteborgs universitet.
  Därmed inte sagt att det måste handla om telepati när två personer samtidigt lyfter luren för att ringa varann.
  – Vi människor har ett behov av att söka meningsfulla samband och sammanhang, vilket gör att vi ibland vill se mönster där det egentligen bara finns slumpen.
   Vi glömmer alltså bort de gånger när vännen ringer och vi själva inte hade en avsikt att ringa.
  I sin forskning använder Adrian Parker den så kallade Ganzfeldmetoden. En försöksperson fungerar som ”sändare” och den andra som ”mottagare”.

Hypnosliknande tillstånd
  
Försökspersonerna vistas i varsitt ljudisolerat rum. Mottagaren har halva ping-pongbollar över ögonen för att inte störas av synintryck. Personen har också ett par hörlurar med havsbrusljud på sig.
  Tanken är att mottagaren ska komma in i ett hypnosliknande tillstånd. Tillståndet antas göra det lättare att ta emot telepatiska signaler. Sändarpersonen får se en filmsnutt och ska koncentrera sig på vad som händer i den.
  Mottagaren får sedan se fyra filmsnuttar och tala om vilken av dem som bäst överensstämmer med upplevelserna under försöket. I 30 procent av fallen gissar försökspersonen rätt. Siffran är statistiskt för hög för att gissningen ska kunna bortförklaras som en slump. Ungefär 200 personer har hittills deltagit i studien.
  – Nu ska vi titta på vad som händer i hjärnan under försöket. Hittills har vi mest koncentrerat oss på att kartlägga om försökspersonen kan känna av dramatiska inslag i filmen, säger Adrian Parker.

Känner saker samtidigt
  
Det är mycket som tyder på att det finns en synkronicitet, det vill säga att personerna känner av samma saker samtidigt.
  – Vi behöver en teori som förklarar rönen innan parapsykologin blir accepterad, säger Adrian Parker.
  – Kanske är det så att medvetandet inte bara finns i hjärnan, utan även i naturen. Det sker ju märkliga och oförklarliga saker inom fysiken också, atomer som kan stöta bort fotoner, till exempel. De verkar kunna kommunicera med varandra.
  Parapsykologin handlar alltså inte om skedböjande eller Arkiv X-mysterier. Någon ny Uri Geller har Adrian Parker inte stött på.
  Forskningen är seriös och bevisen måste vara vetenskapligt hållbara. Det svåra är dock att verkligen bevisa parapsykologiska händelser.
  – Det vi gör är att vi försöker utesluta andra förklaringar till fenomenen. Människan kan ha en förmåga att bearbeta sinnesintryck på ett sätt som vi ännu inte känner till, säger Adrian Parker.
  Under de år som Adrian Parker har forskat i parapsykologi har han sett exempel på oförklarliga händelser.
  – Vid flera tillfällen har det varit slående när en försöksperson kunnat förutsäga vad som hänt i en film som visas i ett annat rum. En del har till och med kunnat berätta om vad som händer i filmen exakt samtidigt som det visas.
Skeptikerna är många. En del menar att försökspersonerna lider av vanföreställningar eller är psykotiska.
Andra menar att man kan gissa sig till saker genom att läsa av den andra personens minspel eller kroppsspråk.

Anomalier
  
I Adrian Parkers studie har ingen visat sig vara psykotisk. Inte heller kan de ha fått ledtrådar av den andra personens kroppsspråk eftersom personerna är isolerade från varandra.
  – Till och med skeptikerna säger i dag att det finns oförklarliga extrasensoriska effekter. Men de vill inte kalla fenomenen för parapsykologiska. De väljer att kalla dem för anomalier, sånt som avviker från det normala.

vivvi.toikkanen@aftonbladet.se