  | |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
Ett gott skratt förlänger livet. Det ligger mycket sanning i den gamla klyschan. Ett flertal studier visar att skrattet är välgörande för både kropp och själ. Punch line. Är det en riktig fullträff rodnar kinderna, magen krampar, händerna klappar, tårarna rinner och luften tryter. Man kan till och med trilla av stolen. Få saker ger en så naturligt positiv effekt på kroppen som ett riktigt gapskratt. Humor ökar välbefinnandet och dämpar smärta. Både i Tyskland och USA har forskare klara studier som bevisar att skratt stärker immunförsvaret och lindrar smärta. Även i Sverige finns forskning som bevisar skrattets välgörande effekter. Vårddocenten och humorforskaren Henny Olsson , vid institutionen för vårdvetenskap på Mälardalens högskola i Västerås, har gjort ett 20-tal studier med olika forskarteam om skrattets verkan på kroppen, på inlärning och omgivning. Det senaste forskningsprojektet handlar om skrattets effekt på hjärtfrekvens och välbefinnande. Tittade på komedier 60 studentskor i 20–35-årsåldern utrustades med EKG-apparater som kan mäta minsta skiftning i pulsen. Under ett dygn fick de se komiska filmer med Robert Gustafsson, Kurtan och Mr Bean, men även traggla sig igenom räknetest. Vardagliga händelser med trilskande ungar och svårstartade bilar noterades i dagböcker medan reaktioner och mimik filmades i olika situationer. – Vi jämför nu EKG-kurvorna med deras upplevelser och allt tyder på att skrattet bevisligen påverkar hjärtat. Men helt klara blir inte resultaten förrän i vår, säger Henny Olsson. – Endorfinerna som frigörs vid skratt kan dämpa smärta och stress. Skrattet motionerar de inre organen, framför allt lungor och hjärta. Man brukar ju säga: ”Sex till åtta skratt om dagen håller doktorn borta från hjärtat och magen”. Humor i vården Henny Olsson har arbetat hela sitt yrkesverksamma liv inom vården som sjuksköterska, barnmorska, distriktssköterska och vårdlärare. Sedan 20 år är hon även vårdforskare med doktorsexamen i sociologi och under sina yrkesår har hon funderat kring humorns effekt i vården. – Att vara seriös är grundläggande för många utbildningar. Inte minst vårdpersonals seriösa framtoning uppmuntras för att kunna ge korrekt information och inte flamsa. En av hennes studier talar sitt tydliga språk. 802 personer tillfrågades om de tycker att humor används i vården. En tredjedel var friska, en tredjedel vårdpersonal och resten patienter. 85 procent av vårdpersonalen intygade att de använde sin humor i jobbet. Men bara 9 procent av patienterna bekräftade att de verkligen sett och upplevt humor i vården. Det goda skrattet – Förmodligen skämtas det mer bland kollegerna än med patienterna. Det är det skratt som berör, känns hjärtligt och upplevs tillsammans med andra som är verksamt för kroppen. Det kallas ”det goda skrattet” och utgör bara 20 procent av allt skratt. Hån-, överlägsenhets-, förlägenhets- eller rädsleskratt når aldrig på djupet. Man föds med ett humorsinne som utvecklas till tonåren. Därefter är det vår bakgrund och miljö som avgör vilken väg humorn tar. Ett dämpat barn blir sällan sprattelgubbe som vuxen, men man kan öva sitt sinne för humor något. |
När man skrattar och ler skickas signaler till hypofysen att ökar adrenalinet. Detta ”aktiveringshormon” gör att hjärtat slår snabbare, blodtrycket sänks och vi svettas.