|
|
|
|
|
– Det handlar helt enkelt om humanism
Luf:s ordförande Erik Ullenhag om humanism, nazisthot och ung politik Man skulle kunna säga att folkpartiet finns i hans gener. För pappa är gammal riksdagsman. Men Erik Ullenhag, ordförande i Luf, skulle nog snarare säga att det var den humana politiken som lockade honom. Just human är ett ord som ofta återkommer när man pratar med Erik. Han vill ha humanare biståndspolitik. Humanare människosyn. Och inte minst humanare flyktingpolitik. En fråga som brännmärkt folkpartiet i det alltmer flyktingfientliga Sverige. – Det kanske är så att vi förlorar väljare på att driva flyktingfrågan så hårt. Samtidigt skulle jag inte vilja vara med i ett parti som inte gör det. – Men jag vill också ha ett anständigt samhälle där vi tar hand om alla gamla, där vi inte ignorerar till exempel anorexidrabbade, där det finns en verklig garanti för att vården fungerar. Det handlar helt enkelt om humanism.
– Jag har fått en del brev från nazistiska organisationer. Första gången var när jag var med i en antifascistmanifestation när jag var 15, 16. Det är klart att det är otrevligt, men hittills har det aldrig kommit brev hem till mig, bara till kansliet. Om det gjorde det skulle jag nog ta det mer på allvar, då hade det varit riktigt otäckt. Att någon skulle ta sig tid att ta reda på var jag bor. Självklart folkpartiet Det var då någon gång, som 15-åring, som han blev aktiv. Med en pappa som varit riksdagsman så var det väl närmast självklart att det skulle bli folkpartiet. – Det hade kanske varit roligare att ha landat någon annanstans. Jag tycker att folkpartiet har den vettigaste politiken, men det är klart att man är färgad hemifrån. – På min skola var det väldigt många som var politiskt aktiva, men det var nästan enbart socialdemokraterna och moderaterna som gällde. Jag tycker fortfarande att det är knäppt med 15-åringar som engagerar sig politiskt för att de vill sänka skatterna, som i Muf. Är det inget annat som driver en då, så kanske man inte bör syssla med politik. I dag är Erik Ullenhag heltidspolitiker. Just nu sitter han i kommunfullmäktige i Uppsala, samtidigt som han är heltidsarvoderad ordförande för den yngre delen av folkpartiet. Det märks att han är lite orolig för att bli betraktad som en ”politisk broiler”, som han själv säger. Han poängterar ofta att han snart tänker lämna politiken och att han faktiskt bara haft studieuppehåll, och ska börja arbeta med juridik om ett år ungefär. Det är viktigt med en verklighet utanför de politiska rummen. Vill man ha en politisk karriär ska man nog inte satsa på folkpartiet. Det går ju inte så bra i opinionsmätningarna. – Nu tycker jag i och för sig att det har börjat vända igen. Men jag tror att det till exempel kan ha berott på att vi under kort tid gjort en rad partiledarbyten. Väljarna blev förvirrade. Mer intresse för framtiden 
Det kan inte ha att göra med att ideologin är otydlig?– Nej, vi har hela tiden förändrats och satt upp nya mål. Liberala ungdomsförbundet ska vara en organisation frikopplad från modern folkpartiet. Men det stämmer nog inte alltid. Däremot tycker Erik att de ofta går före och visar vägen. – Vi driver vissa frågor, som till exempel EU-frågan, hårdare än partiet. Vi tycker också att Sverige ska gå med i Nato. Vi behöver inte på samma sätt bry oss om i morgon, utan kan se på frågor på längre sikt och komma med nya idéer, säger han. Han anser att problemet med de etablerade partierna är att de tittar för mycket bakåt och är mer intresserade av att snacka skit om varandra än av framtiden. – Socialdemokraterna till exempel har en fruktansvärt dålig framtidstro. De verkar anse att jobben tagit slut. Och det är imbecillt att som moderaterna tro att allt den borgliga regeringen gjorde var bra. – 60 procent av alla ungdomar kan tänka sig att starta ett företag, det är sådana saker som måste tillvaratas, säger Erik.  |
BILDEN AV MIG SJÄLV:
”Jag tycker om kafé-miljön. Speciellt om jag inte är hemma. Då
kan jag sitta länge på ett kafé och läsa. I och med att Uppsala är så litet träffar man alltid nån man känner. Det är en avstressande miljö.” (Bilden är tagen på Café Saturnus i Stockholm.)