Vikten av god hovvård
Alla hästar behöver reglbunden tillsyn av sina hovar av en hovslagare, och då menar jag en utbildad legitimerad sådan.
Det kan aldrig nog påpekas hur viktigt det är med riktigt utförd verkning av hästens hovar då det inte är många kvadratcentimeter som bär upp hela hästens tyngd. I vissa situationer som i galopp och hoppning sätts bara en hov ned i marken först och får därmed ta emot cirka ett halvt ton häst på denna lilla yta. Bristfällig hovvård kan ge hästen skador för livet. Eftersatt hovvård räknas dessutom som djurplågeri enligt djurskyddslagen! Så begrunda engelsmännen välkända ordspråk: "No foot - no horse!"
Hovarnas tillväxt och slitage är anpassade till varandra för hästen tillvaro som gräsätande flockdjur i frihet. Men när människan började ta hästen i sin tjänst ökade slitaget på hovarna och det blev då tvunget att använda någon form av beslag för att skydda hovarna. Men hos avelsdjur och unghästar har denna balans gått över åt andra hållet då dessa djur rör sig mindre än vad naturen förutspått. Deras horntillväxt blir således större än slitaget och måste då verkas av den anledningen.
Genom att skaffa sig goda kunskaper om förebyggande hovvård kan de vanligaste problemen undvikas. En riktigt utbildad hovslagare och ett bra samarbete mellan denne och veterinären ger de bästa förutsättningarna för att hovvården skall bli så bra som möjligt.
Verkning
Hovarna skall verkas med fyra till sex veckors mellanrum för att hovmekanismen skall fungera som den bör. Det finns de som har längre verkningsperioder, upp till åtta veckor, men detta är inte bra på sikt. Orsaken till att man måste verka hovarna på en skodd häst så pass ofta är inte för att skorna är slitna, för de kan ju i regel användas flera gånger.
Hoven är ju hård utanpå men inte inuti. I hoven finns det flera små ben vilka alla har senor, ligament och blodförsörjning. Runt dessa sitter den känsliga hovläderhuden. När hoven sätts ned i marken tas stöten och vikten upp av strålen och den elastiska putan. Strålen och den elastiska putan pressas i genomtrampet mellan marken och den djupa böjsenan då kronbenet sänks. Elastiska putan pressas då ut åt sidorna, strålen plattas ut och genom press från hörnstöden vidgas hovens bakre delar då hovbrosk och traktväggar pressas utåt. Detta är en del i stötdämningsmekanismen vilken sörjer för hovens näringstillförsel. Detta kan man se på en avtagen hästsko på hovsidan. Där kan man se en klar förslitning i metallen i trakterna. Att trakthornet kan slita ned stål på det viset visar slitaget på själva hovhornet. Hovens bakre del slits på detta sätt så kraftigt att hovvinkeln under skoperioden hela tiden förändras till en bakåtbruten tåaxel. Väntar man förlänge mellan skoningarna ökar risken för hältor och inflammationer.Det får aldrig gå så långt att hoven växer över skon. Om skon ligger innanför hovens yttre kant bakåt eller åt sidorna är det hög tid att sko om hästen!
Om det går så långt att hoven växer utanför skon hämmas stötdämpnings- och hovmekanismen. Följden av detta kan även bli att trakterna spricker då de inte får något stöd när de pressas utåt och för att de är låsta ifrån att fjädra inåt av det övervuxna hornet. Vid sådana här skador blir hov- och stötdämpningsmekinsmen nedsatt ända fram tills att hornet vuxit ned och blivit bortverkat, vilket tar flera månader. Om man räknar på detta rent ekonomiskt samt de minskade träningsmöjligheterna överstiger detta klart priset för att låta verka hovarna i tid.
Det är också så att desto längre period man har mellan skoningarna, desto vidare måste hovslagaren sko. Detta innebär att hovslagaren måste lägga skon längre utanför hoven åt sidorna och bakåt för att hoven skall få stöd underifrån under hela skoperioden. Att sko på detta viset ökar också risken för att hästen skall trampa av sig skorna.
Verningen i sig går till så att hovslagaren tar bort överflöigt horn och verkar hoven för att rätta till felaktiga benställningar. Med hovkniven känner hovslagaren sig för i tådelen hur mycket som kan tas. Man skall gå så pass långt in i hornet att man ser ett klart samband mellan vägg och sula. Efter detta börjar själva verkningen. Bärranden verkas med hjälp av hovklingan och klubban tills det att man uppnått ett gott samband mellan vägghorn och sulhorn, så gott det går. På hästar med dålig hornkvalitet och sprickbildningar i lamellranden går det inte att få ett så bra samband, men hoven bör i alla fall verkas så att bärrandens bredd kommer i plan med sulan. Som regel skall tåväggen vara dubbelt så hög som traktväggen. Hovslagaren börjar i trakten och verkar runt hoven till den andra trakten så att tåväggen blit dubbelt så lång. Som regel skall också tåvinkeln verkas så att den blir 40-45 grader på fram och 50-55 grader på bak. Tåaxeln måste alltid vara rak och hoven skall vara lika hög på båda sidorna. Vid felaktiga hovformer kan dessa normer inte alltid uppfyllas, utan detta måste rättas till under flera verkningar.
Sulan skall helst inte verkas alls. Endast så mycket sulhorn avverkas så att bärranden blir plan. Eventuellt söndersmulat och mört sulhorn skall vara så tjock som möjligt för att utgöra ett tillfredsställande understöd. Hörnstöden skall bevaras i största möjliga mån då de hjälper till att bära upp tyngden. Strålen skall verkas ren så att söndertrasade partier avlägsnas. Strålen skall alltid vara så bred och kraftig som möjligt. Den får inte verkas så att det bara blir vassa kanter kvar. Strålfårorna kan verkas till en fräsch yta, men aldrig på djupet. Horn på stråle och i strålfåror som angripits av strålröta skall alltid skäras bort.
Efter verkning med hovklingan och klubban raspas hoven jämn så att bärranden blir helt plan. Tåväggen putsas till med raspen för att skons tåkappor skall sitta bättre. När man verkar hästar som inte skall skos avlägsnar man inte lika mycket av bärranden utan rundar mest till den med raspen ordentligt runt om.
Skoning
Skor skall enligt min mening ses som någonting nödvändigt ont. Att lägga på skor är att ingripa i hovens normala funktion. Som tidigare nämnts fungerar elastiska putan som en sug och tryckpump när hoven sätts ned och lyfts från marken. När skor sätts på påverkas alltid denna naturliga process. De tillfällen som hästar kan behöva skor är när den nöter på hovarna så pass mycket att den behöver skor som nötningsskydd, för att balansera upp felaktiga benställningar, vid balansering på travhästar samt på hopphästar som på grund av halkrisken måste ha broddar. Precis som vid verkning skall skoningen ALLTID utföras av en utbildad hovslagare. Fel utförd skoning kan ge skador för livet eller skador som till och med kan leda till att hästen måste slaktas.
Skorna skall alltid tillpassas efter hoven innan de läggs på. Helst skall de varmriktas då man inte får riktigt lika bra resultat vid kallriktning. Här i Sverige är det en vedertagen metod att kallsko hästar, medans i andra framstående hästländer som England, Franskrike, Schweitz, Tyskland och Holland anses detta som fusk eller slarvjobb. Oavsett om man tillämpar kall- eller varmskoning skall alltid skon tillpassas efter hoven och aldrig tvärt om!
Hästskor
Storleken på skon mäts från trakt till trakt runt ytterkanten på skon. Skons bredd är densamma som skoarmens bredd. Med vidd menas avståndet mellan skoarmarnas ytterränder. Längden mäts antingen från tådelen till traktdelen eller från tådelen rakt ned till sammanbindningslinjen mellan traktarmarna. Sidoarmarna benämns som ytter- respektive innerarmar. Den del som ligger mot hoven kallas hovytan medans ytan mot marken kallas för markytan.
Tåriktning innebär att skons halva tådel är uppböjt från ytterranden till minst två tredjedelar av skons tjocklek. Detta görs för att få en lättare överrullning över tådelen och för att få en bättre slityteriktning över tån. Det är bara framskorna som tåriktas, aldrig bak.
Det finns en uppsjö av olika hästskor. Generellt sett skall skon vara bred för att bärytan skall vara så stor som möjligt och relativt tunn för att inte störa hovmekanismen för mycket. Skotyperna varierar främst i tjocklek (om 6, 8, 10 eller 12 mm), i bredd, fals eller inte fals, samt sömhålens placering. Rådgör med din hovslagare om vilka skor som är lämpligast för din häst.
Förbered inför hovslagarbesöket
När hovslagaren skall komma och sko din häst åligger det dig som hästägare att vidta vissa förberedelser. Det är inte meningen att hovslagaren som har ett uppsatt schema på olika hästar och stallar skall behöva springa ut i leriga hagar och leta efter vilken häst som skall skos!
Hästens skall stå på sin plats i stallet med rengjorda fötter. Hovarna skall vara urkratsade och urtvättade med en borste och vatten. Detta skall inte göras precis innan hovslagren kommer, för hovarna måste torka innan verkningen. Är hovarna fuktiga kan hovslagren lätt slinta med verktygen och skada sig själv eller kanske hästen. Är du själv inte där när hovslagaren kommer så sätt på hästen grimman innan.
Hovslagaren måste ha en bra plats att hålla till på. Golvet måste vara plant för att hovslagaren också skall kunna verka plant och jämnt. Golvet skall sopas innan så att hovslagaren slipper stå och göra det, för det har han/hon inte betalt för.
Belysningen är också mycket viktig. Om hovslagaren inte kan se ordentligt så hur ska då han/hon då kunna sko ordentligt?! Sätt upp extra spotlights om belysningen är undermålig.
Slutligen skall du kontrollera så att inga fönster eller dörrar står öppna så att det drar in på platsen. Tänk på att det är hovslagarens arbetsmiljö det här och vi skall göra vad vi kan för att underlätta. De har ett tillräckligt tufft och tungt yrke som det är.
Fölets hovvård
Fölet skall vänja sig vid att lyfta sina fötter och få dem urkratsade redan några dagar efter födseln. Detta måste ske med största tålamod och mjukhet. Fölet får absolut inte förknippa hovvården med något obehag. Vänj fölet succesivt med att hålla upp hoven längre och längre stunder i taget så att den inte bara vänjer sig vid att lyfta upp foten lydigt, men inte hålla kvar den.
Första hovslagarbesöket bör ske vid 3-4 veckors ålder. Hovvården av föl är otroligt viktigt. Om dess benställning inte är helt korrekt kan hovslagren ofta rätta till detta om detta görs i tid. Fölets benställning går nämligen bara att påverka genom verkning fram till cirka 6 månaders ålder.