Wyomiska vildhästar på stäppen.
Foto: Rolf Göhle
Från vildhäst till tamhäst
   - Lite har ju hänt, men inte så mycket som många tror, inleder Margareta Lundgren sin föreläsning om hästens väg från vildhäst till tamhäst på Hippocampusdagarna.
   Det enda som egentligen skiljer vildhästen från tamhästen är just att den enda är vild och den andra är tam, eller är lättare att tämja.
   - Hästen blev tamhäst för mellan 5.000-6.000 år sedan i Ukraina. Först var det till föda, sedan var det som packhäst, berättar Margareta vidare.
   Vad har då hänt med hästen under dessa 6.000 år? Inte mycket egentligen. Alla beteenden som vildhästar har finns fortfarande kvar såsom att de är:
Utpräglade gräsätare – äter 14-18 timmar/dygn
Bytesdjur - flyktbeteende
Flockdjur – vill ha andra hästar omkring sig

Margareta Rundgren föreläser om hästen från vildhäst till tamhäst.
Foto: Bengt Ekberg, SLU
   - Allt fanns hos vildhästen redan från början. Träning och avel har förstärkt olika rörelser i olika raser, till exempel passage hos halvblod.
   Även de mest avancerade dressyrrörelserna ingår naturligt i hästens beteendereportoar. Passage gör hästar när de vill imponera på varandra medan piruetten är ett undvikande beteende.
   Det som förändrats mest sedan hästen blev tam är:
Ökad variation i storlek (från falabella till shire)
Fler färger
Mer vita tecken och fält
   Den tydliga skillnaden består i att tamhästen är mindre benägen att attackera oss och att fly. Att de är mer tama helt enkelt.
   - Idag finns det en hel del vildhästar. Men det är inga ursprungliga vildhästar utan det är tamhästar som har blivit vilda. Exempel på detta är främst de amerikanska mustangerna.
   - Den enda vildhäst som finns kvar är Przewalskiis häst och den finns i zoo eller naturreservat. Inte som fria vildhästar.
   - Förmågan att bli tam handlar om ganska få gener. Man har gjort försök på räv bland annat. De har skillnader mot hunden som man kan ha och kela med i famnen.
   - Przewalskiis häst till exempel räknas som det farligaste djuret de har i djurparken. De tvekar inte att attackera oss och då kan man tänka på att de har snölejoparder och annat i djurparken.
   Hästar är ju gräsätare och de äter nästan alltid:
Äter 14-18 timmar/dygn
Uppdelat på cirka 10 perioder under dygnet
Uppehåll från ätandet högst 3-4 timmar
   - Ställer man hästar på stall och ger dem fri tillgång på foder följer de exakt samma mönster.
   Att hästen är ett bytesdjur påverkar hur de sover. De sover kortare stunder:
3-4 timmar vanlig sömn per dygn
Uppdelat i 5-7 perioder fördelade över hela dygnet, men tätare under efternatten.
Varje period är i sin tur uppdelad i sömncyklar om 15 min.
   Att hästen är bytesdjur påverkar också dess sätt att dricka. Att gå till vattenhålan är bland det farligaste ett bytesdjur kan utsätta sig för. Där kan rovdjuren lätt ligga på lur och vänta in sitt byte. Därför dricker hästar sällan men fort:
Hästar föredrar hinkar framför vattenkopp
Vattenkoppar kräver högt flöde för att de ska dricka tillräckligt
Dricker ca 4 minuter/dygn
Känslig för om vattnet har ovanlig lukt
   Margareta talar varmt för att man ska ta hänsyn till och försöka anpassa så gott det går för att hästen ska få utöva sitt naturliga beteende. Hästar föds inte med en önskan om att bli ridna eller körda av sitt genom tidernas farligaste rovdjur. Men med en positiv tillvaro och träning tillsammans med oss människor lär de sig att tycka om oss. Om de dessutom, när de inte arbetar, får tillåtas leva som ”hästar” med möjlighet att äta under lång tid och få ha kompisar minskar risken för att de får mentala problem av olika slag.


ridsport@aftonbladet.se