Stig H Johansson har förmågan att tyda hästens signaler
Stig H Johansson har en speciell hand med hästar.
Foto: EVA ETERNELL HAGEN
Vad är det som gör Stig H Johansson till en av världens bästa travkuskar?
  Har han en speciell för måga att ta fram det bästa ur varje häst han kör?   Det kan inte enbart bero på tävlingsintinkt, målmedvetet tränande och bra hästmaterial. All hästsport bygger ju på ett samarbete mellan människa och djur som måste fungera.

  Stig H Johansson är Sveriges mest framgångsrika travkusk med över 4.000 segrar. Bland annat har han vunnit världens tuffaste lopp Elitloppet fyra gånger. Stora prestationskrav, målmedvetet tränande och tävlingsinstinkt är själklart om man ska kunna nå sådana framgångar som Stig H har, men det handlar ju inte bara om honom, HÄSTEN måste ju också vara med på noterna.
   Tror du på att dina framgångar delvis beror på att du kan kommunicera med hästar? Det är ju en sak att Du är en tävlingsmänniska, men detta är ju inte som friidrott precis, det hänger ju på hästens prestationer också?
  - Ja, det är en bidragande faktor att jag kan kommunicera med hästar! Det måste vara ett samspel mellan häst och kusk och där har vi olika förmåga att tyda hästens signaler. Man har olika förmåga att få fram prestationer ur hästen. Det är en del av skillnaden på kapaciteten hos kuskar: förmågan att tyda hästens signaler.
  Stig H har totalt 150 hästar i träning åt gången och så har det varit under många år. Hästarna är fördelade på tre olika ställen. Stig H har själv huvudansvaret för varje häst men han har hjälp med träningen av 35 anställda.
  De dagar de har snabbjobb (köra-fort-träning) kör Stig H 20-25 hästar. Han och de andra jobbar i "set" (grupp).
  - Då ser jag de andra hästarna, hur de rör sig och framförallt har jag kontroll på tempot när de kör bredvid mig.
Stig H klappar om en av de hästar han har i sin träning.
Foto: EVA ETERNELL HAGEN
  - Alla de 150 hästarna kör jag själv någon gång. Vissa behöver mer tid än andra. Problemhästar behöver jag mer tid med för att hitta rätt "nyckel".
  Detta innebär att när han sätter sig i sulkyn en tävlingsdag kan han i vissa fall bara ha kört hästen några gånger. Ändå lyckas han få den att vilja prestera sitt yttersta!
  - Jag har mycket rutin och har kört många olika sorters hästar. Ibland går det väldigt snabbt och jag kan avgöra bara efter något varv vad det är för sorts häst, medans med vissa hästar kan det ibland ta väldigt lång tid att komma överens med dem.
   Jag har läst din bok och där skriver du om att du lärde dig hur hästar funkar när du körde hölass med gamla arbetshästar om somrarna när du var grabb. Hur menar du med "funkar" egentligen?
  - Det finns likheter mellan arbetshästar och superhästarna idag i beteenden. Man kan lära sig mycket om grunden hur en häst fungerar i olika situationer. Har man då lärt sig det som ung sitter det i ryggmärgen.
  - I en uppkommen situation måste man handla instinktivt. Man har inte tid att tänka. Ju mer man har tagit åt sig av hästens beteende, ju bättre blir man. Man kan ha användning av den kunskapen i alla uppkomna situationer, menar Stig H.
   Är det också så att samma travhäst uppför sig olika under olika kuskar, precis som samma ridhäst uppför sig olika under olika ryttare?
  - Ja! Vissa hästar kan passa en viss sorts kusk bättre än andra. Samspelet mellan häst och kusk, det vill säga personkemin om man nu kan kalla det så med en häst, måste stämma. Det är inte alltid den bästa kusken går ihop med den bästa hästen, även om det i de flesta fall är den bästa kombinationen.
   Om en häst är motsträvig och spjärnar emot, vad gör du då för att få den samarbetsvillig?
  - Det är olika. Ibland känner de obehag eller är rädda, de kan ha ont eller vara ansträngda. Då gäller det att göra ett uppehåll, börja om och bygga upp dem igen fysiskt och mentalt.
   Om en häst är deprimerad och inte är motiverad till arbete, vad gör du då för att få den glad och motiverad?
  - Då måste man hantera dess psyke på något vis. Det finns olika medel att ta till som att byta miljö så att den kommer ifrån dem miljö den inte känner sig tillfreds med. Här har vi då möjlighet eftersom vi har tre olika träningsanläggningar. Byta skötare kan också vara en variant precis som att byta tränare.
  När Stig H får in en ny häst i träning testar han dem alltid. Han brukar vilja köra den själv första gången för att bilda sig en uppfattning.
  - Till en början vill jag kontrollera hur fräsch den är, om den har ont någonstans. Sedan tar man reda på träningsstatus på hästen och då fortsätter man därifrån.
  Ibland händer det att det kommer in nya hästar som drabbas av stark hemlängtan.
  - Det händer att hästar inte passar in i vårt system. Då försöker man hitta en acceptabel miljö och anpassar träningsmetoder individuellt för den hästen. Vi har också då möjligheten att flytta hästen mellan våra tre olika ställen och se vart den trivs bäst. Men fungerar det inte alls får man lämna tillbaka hästen efter några månader.
   Till sist. Kan du ge några bra råd till andra som håller på med hästar, inte bara med trav, om det vi pratat om nu? undrade jag.
  - Ja, det är att lära sig tyda hästens signaler! Vissa människor är bättre på det än andra. De som har de anlagen kan utvecklas med träning och bli riktigt framgångsrika inom hästsporten. De flesta kan lära sig att se det som andra har lättare för.
Eva Eternell Hagen