Lettiskt varmblod
Historia
Denna ras härstammar ursprungligen ur den primitiva lettiska skogshästen, vilken påminde mycket om de nordsvenska hästen och dölehästen. Troligtvis har dessa tre raser samma ursprung som arbetshästraser i norra Europa.
Den lettiska hästen har sedan 1600-talet korsats med tyska varm blod och arabiska fullblod. Under senare tid har också engelskt fullblod införts.
Det lettiska varmblodet har tre olika typer: lettisk vagnshäst, lettisk ridhäst och lettisk draghäst, varav den sistnämnda är något tyngre än de förra.
Exteriör
Mankhöjden ligger mellan 155 och 165 cm. Dominerande färger är fux och brun, men den kan ha alla fasta färger.
Huvudet är något stort med rak nosprofil, stora snälla ögon, medellånga öron och stora näsborrar.
Halsen är lång och muskulös. Manken är välutvecklad, långa något böjda skulderblad, djupt brett bröst, uppdragen buk, oftast god överlinje, rak rygg, ston har ibland något veka ryggar, långt sluttande kors och väl ansatt svans.
Stabila ganska korta ben, välutvecklade ledgångar, ibland krokhasigt och kohasigt ställda bakben, korta kotor, starka välformade hovar.
Vägvinnande aktion i alla gångarter, bra skritt, galopp- och hoppförmåga.
Användningsområden
Varmblodshäst av allroundtyp för ridning, körning och lantbruk. Den är mycket stark och har god uthållighet. Lugnt och fogligt lynne.