HÄSTFRÅGOR
Vad gäller för en språngsedel?

   Finns det någon bestämmelse som anger vad en språngsedel skall innehålla? Finns det en skyldighet att skriva ut en sådan handling vid en beteckning?
Undrande
Margareta

Svar: I samband med en beteckning av ett sto brukar det upprättas en handling som ibland kallas ”språngsedel”. Det finns dock ingen klar reglering över vad en språngsedel skall innehålla och när den skall vara utfärdad.
   I ett nyligen avgjort mål hade domstolen att ta ställning till om det förelåg en skyldighet enligt branschpraxis eller regel att utfärda en språngsedel. En ägare till ett sto hade lämnat in sitt sto till en hingsthållare för beteckning. Sedan det kunde konstateras att stoet var dräktig, skulle stoets ägare sälja det dräktiga stoet vid en auktion i England. Tvist uppkom mellan stoets ägare och hingsthållaren om vilken dokumentation som hingsthållaren borde ha gett stoets ägare avseende beteckningen. Stoets ägare väckte talan om skadestånd mot hingsthållaren för utebliven språngsedel som enligt henne medfört att hon inte kunnat sälja stoet på auktionen.
   Ägaren till stoet påstod i domstolen att det enligt branschpraxis och gällande regler förelåg en skyldighet för hingsthållaren att skriva ut en handling med visst innehåll, en sk språngsedel. Språngsedeln är en värdehandling och dessutom ett kvitto på att språngavgiften är betald. Den skulle enligt ägaren ha utfärdats av hingsthållaren så snart stoet var dräktig och när avgifterna för beteckningen var betalda, eftersom syftet med beteckningen var att stoet skulle säljas som dräktig. Ägaren menade att hon hade kontaktat hingsthållaren vid flera tillfällen och begärt att få en språngsedel med visst innehåll. När hon inte ens på auktionsdagen hade fått handlingen, kunde hon inte sälja stoet på auktionen. Hon drabbades därför av en skada motsvarande den uteblivna försäljningsintäkten samt vissa omkostnader i samband med auktionen.
   Hingsthållaren invände att den enda begäran som hade lämnats av ägaren till stoet var att få ett intyg på engelska om vilken hingst och vilket sto det varit fråga om, beteckningsdatum och resultatet av dräktigheten. En sådan handling hade också skickats över till ägaren så snart hon begärt det. Sedan stoets ägare hade rapporterat att ett levande föl hade fötts, hade hingsthållaren även upprättat en betäckningsrapport som hade översänts till ägaren. Rapporten var upprättad enligt Svenska Hästavelsförbundets formulär. Genom handlingen kunde stoets ägare registrera fölet. Det har inte förelegat skyldighet att skicka ut rapporten eller annan handling tidigare än när fölet var fött. Hingsthållaren menade därför att man följt såväl avtalet med stoets ägare som gällande regler och branschpraxis. Någon ytterligare skyldighet för hingsthållaren har inte funnits.
   Domstolarna ansåg att ägaren till stoet inte visat att hon på ett tydligt sätt preciserat för hingsthållaren vilken handling hon ville ha utöver vad hingsthållaren hade skickat över till henne. Inte heller var det visat i målet att en hingsthållare enligt gällande regler och branschpraxis hade skyldighet att i samband med en beteckning utfärda handlingar på annat sätt än vad hingsthållaren hade gjort. Följden blev att talan om skadestånd ogillades såväl i tingsrätten som i hovrätten.

Andreas Hagen
Tel: 08-796 90 70
E-post: andreas.hagen@inter.se