HÄSTFRÅGOR
Vad bör stå i köpekontraktet?

Hej advokaten!
   Jag har för avsikt att sälja min häst och håller på att utforma ett köpekontrakt tillsammans med köparen. Vad bör man tänka på när man utformar avtalet?
Hälsningar Lennart

Svar: I min verksamhet som advokat har jag utformat ett stort antal avtalshandlingar för olika typer av transaktioner inom handel. För att få korrekta avtal bör man vända sig till en advokat som är väl förtrogen med de problemställningar som kan uppkomma inom den bransch affärsuppgörelsen avser. Detta gäller även vid överlåtelse av häst. Jag blir regelbundet kontaktad av personer som avser att köpa eller sälja en häst och som har frågor om innehållet i det avtal som skall reglera överlåtelsen. Nedan skall jag sammanfatta vad som bör stå i köpekontraktet.
   Ett avtal inleds med en ingress. I ett avtal om köp av häst brukar ingressen i allmänhet bara innehålla en rubricering av avtalet och parternas namn. För egen del anser jag att det ofta är lämpligt att inledningsvis i ett avtal även beskriva såväl parternas bakgrund som syftet med avtalet. Säljaren kan i en sådan bakgrundsbeskrivning föra in att köparen givits alla möjligheter att undersöka hästen innan köpet. Köparen å sin sida kan formulera sina förväntningar på hästen. Har förhandlingstiden eller möjligheterna till att vidta undersökning varit knapp och köparen därigenom ej hunnit bekanta sig närmare med hästen i den omfattning han önskat, bör köparen kräva att detta förhållande anges i bakgrundsbeskrivningen.
   Vid precisering av parterna i avtalet (köpare och säljare) bör man ha klart för sig vilken person man har att göra med. Som parter i ett avtal kan såväl fysiska som juridiska personer ingå. Fysisk person är en människa, till skillnad från en juridisk person som är ett bolag, en förening, en stiftelse etc. För juridiska personer anges organisationsnummer och för fysiska personer personnummer. Elementära uppgifter är även parternas adressuppgift och telefonnummer. I och med IT-samhällets framfart har till och med e-postadresser blivit bruklig.
   Det är viktigt att själva köpeobjektet, dvs hästen, preciseras noggrant i köpehandlingen. Förutom hästens namn bör anges ras, härstamning, födelsedatum, tecken, kön (sto, hingst eller valack), färg, mankhöjd samt registrerings- eller stamboksnummer. Det kan i många sammanhang även vara viktigt att ange hästen utbildningsnivå så att detta blir en del av avtalet. De kunskapsnivåer eller andra egenskaper som säljaren innan köpet utlovar om hästen får ofta avgörande betydelse för köparens vilja att köpa och inte minst för hästens prissättning. Genom att få alla utfästelser om hästen inskrivna i avtalet förebyggs att man i efterhand får en tvist om vad som utlovades innan köpet.
   En annan central beståndsdel i avtalet är beskrivningen av hästen skick. Har hästen haft sjukdomar eller varit utsatt för skada bör säljaren få detta inskrivet i köpekontraktet. Det bör även anges i tid och rum när sjukdom eller skada förekommit samt vad detta föranlett för symptom och åtgärd. På så sätt eliminerar säljaren köparens möjligheter att efter köpet åberopa händelserna som fel i köpet.
   Jag brukar alltid rekommendera köpare och säljare att låta veterinär undersöka hästen innan överlåtelsen. Det kan dessutom vara betydelsefullt för en rättslig bedömning av om en undersöknings- eller upplysningsplikt har fullgjorts, om man i kontraktet anger vem av köparen eller säljaren som begärt undersökningen. Det veterinära utlåtandet bör biläggas som en bilaga till avtalet.
   Köparen bör tillse att det i avtalet anges för vilket ändamål hästen skall användas. Sådan ändamål kan vara avel, tävling, ridskola mm. Visar det sig efter köpet att hästen inte kan användas till avsett ändamål, kan avvikelsen utgöra sådant fel som berättigar köparen att göra gällande köprättsliga påföljder gentemot säljaren.
   Friskrivningsklausuler är vanliga i köpekontrakt och är i regel av två olika slag. Friskrivningen kan ta sikte på en egenskap hos hästen, sk egenskapsfriskrivning, och föreskriver exempelvis att man inte svarar för att hästen har lösa benbitar eller bronkit mm. Den andra typen av friskrivning beskriver inte vissa egenskaper, utan tar istället sikte på de påföljder en köpare inte får göra gällande. Här kan t ex anges att köparen inte får göra gällande skadeståndskrav på grund av fel på hästen. En sådan friskrivning kan kallas påföljdsfriskrivning. När det gäller egenskapsfriskrivningar bör dessa vara tydliga och preciserade för att få bäst verkan. En generell bestämmelse om försäljning i befintligt skick eller liknande formulering är inte alltid lika effektiv.
  När det gäller köpeskillingen för hästen skall denna anges i belopp och valuta. Säljaren önskar i allmänhet få köpeskillingen kontant så snart som möjligt. Köparen å sin sida kanske först vill erlägga en handpenning och sedan fullgöra betalning genom olika delposter (avbetalning). Det är viktigt att det anges klart i kontraktet när betalning skall ske. Är det fråga om avbetalning rekommenderar jag säljaren att genom särskild bestämmelse i avtalet förbehålla sig äganderätten till hästen till dess den är fullt betald. Genom en sådan klausul ges säljaren möjlighet att ta tillbaka hästen om köparen inte fullgör sin betalningsskyldighet. Sker betalning kontant vid undertecknandet av avtalet skall köparen alltid se till att säljaren skriftligen kvitterar betalningen som fullt erlagd. Detta kan antingen ske genom att säljaren utfärdar särskilt kvitto eller genom kvittens direkt i köpekontraktet. Utan sådan kvittens har köparen inget bevis på att betalning skett och riskerar att till en oseriös säljare få betala köpeskillingen två gånger.
   Ibland finns önskemål från köparen att ha hästen under en prövoperiod innan köpet blir definitivt eller att köpet skall vara öppet under viss tid. Öppet köp innebär att köparen inom viss tid har rätt att välja mellan att stå fast vid köpet eller avstå från det. Det finns inget hinder mot att man för in en sådan bestämmelse i avtalet. Att tänka på i detta sammanhang är emellertid att man även reglerar vem av köparen eller säljaren som skall stå risken för hästen under tiden för öppet köp. Är inget avtalat är det köparen som står risken att hästen skadas eller i övrigt försämras till dess den återlämnats till säljaren.
   Leveransbestämmelser är också en viktig del av kontraktet. Avtalet kan i detta sammanhang reglera om hästen skall hämtas av köparen eller om den skall transporteras av säljaren till av köparen anvisad plats. Det är lämpligt att ange tidpunkt för leveransen och på vilken plats hämtning eller leverans skall ske. Vidare är det vanligt att man även här reglerar riskfördelningen mellan köpare och säljare till dess en leverans skett.
   Köparen bör dock undvika att vänta med att få hästen i sin besittning. Besittning uppnås normalt genom själva det fysiska överlämnandet (hämtning eller leverans) så att köparen får kontroll över hästen. Utan besittning löper köparen risken att hästen anses ingå i säljarens egendom i samband med konkurs. Detta gäller även om parterna ingått giltigt köpeavtal och köparen redan betalat för hästen. Skyddet för köparen uppkommer sålunda först i och med besittningsövergången.
   Ett avtal avslutas vanligen med ort och datum samt parternas underskrifter. Brukligt är också att ange hur många originalexemplar som föreligger. Lämpligt är att parterna upprättar två likalydande köpeavtal som de därefter undertecknar och tar var sitt exemplar av.
Andreas Hagen
Tel: 08-796 90 70
E-post: andreas.hagen@inter.se