Björkman hittade harmonin

Segercigarr för Jonas Björkman. Foto: AP

...och fick göra ”Bryssel- steget” igen
MELBOURNE Han bytte tränare, gifte sig, skiftade dubbelpartner, lade om träningen - och letade efter harmonin.
  Det tog en stund, men Jonas Björkman hittade den.
  - Jag är på rätt väg igen, säger 28-åringen som på lördagen vann Australian Open i dubbel för tredje gången.
  Tillsammans med nye partnern Todd Woodbridge vann Björkman dubbelfinalen med 6-1, 5-7, 6-4, 6-4 över Byron Black, Zimbabwe, och David Prinosil, Tyskland, på Rod Laver Arena i Melbourne.
  Efteråt tackade han publiken.
  Han vände sig mot den ena långsidan, klev fram mot den svenska klacken, greppade ena foten i handen och satte ner den i sitt karaktäristiska "Brysselsteg".
  Segergesten.
  Vinnarklivet.
  Beviset för att Jonas Björkman tagit åtminstone ett litet steg på vägen tillbaka, ett kliv mot de trakter där han tillbringade sitt liv för fyra år sedan:
  I världstoppen.
  Det är där han vill vara - både i dubbel och singel.
  - Jag har jobbat länge för att komma igen, och det känns betydligt bättre nu än det gjorde för något år sedan, säger Björkman.

"Betydligt jämnare nu"
  För även om han åkte ut mot Lleyton Hewitt i första omgången i Melbourne har svensken ändå fått de besked han hoppats på under säsongsstarten.
  Förutom Grand slam-segern med Woodbridge gick han till semifinal i singel och till final i dubbel i uppvärmningsturneringen i Sydney, och förutom att han hittat tillbaka till sitt nätspel har Björkman också visat upp en bredd och en styrka från baslinjen som han tidigare saknat.
  - Jag är betydligt jämnare i mitt spel nu än jag var för en tre, fyra år sedan, säger han.
  Ändå var det då, 1997, som svensken var som bäst.
  Det var då som han tog sig till semifinal i US Open, vann tre ATP-titlar och slutade året som nummer fyra på världsrankingen.
  Därefter?
  Betydligt sämre.

Inte en final på två år
  Under 1999 och 2000 tog sig Björkman inte till en enda singelfinal på ATP-touren. Hans spel stämde inte, självförtroendet sargades, och där och då hade sagan om Jonas Björkman kunnat sluta, som ett välskrivet men tunt blad utan fortsättning. Björkman singlade från toppen och nedåt och hittade ingenting att gripa tag i.
  Hårt arbete blev så småningom räddningen.
  - Det är det som det har handlat om, säger han.
  - Hårt arbete och en stark vilja att lyckas.

Ny tränare
  Sedan ett och ett halvt år har Björkman samarbetat med nye tränaren Thomas Högstedt och fått nya influenser. Dessutom har han lagt om träningen. Inte något drastiskt, mest småsaker.
  - Bland annat kör jag mer fysik och inte lika mycket tennis nu som när jag var yngre, säger Björkman.
  En annan faktor ligger på det privata planet. I vintras gifte sig Björkman med sin Petra, vilket innebar ett lyft i hela tillvaron.
  - Petra är precis lika underbar nu som innan, men bröllopet var något jag såg fram emot och när man trivs vid sidan av banan blir tennisen bättre.

Värderar segern högt
  Dubbelsegern med Woodbridge i Melbourne värderar han högt. Det var hans tredje i Australian Open efter segrarna med Jacco Eltingh 1998 och med australiern Pat Rafter 1999.
  - Men det var lite extra kul eftersom vi var ett nytt par, säger Björkman.
  Woodbridge hade tidigare vunnit elva Grand slam-titlar med legendariske partnern Mark Woodforde, som lade av efter OS i höstas. Björkman hade en del att leva upp till.
  Han lyckades.
  Nu ska han bara lyckas med nästa mål.
  - Att ta någon ny singeltitel. Det vore skönt att få köra "Brysselsteget" några gånger till i år.