  | |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
”von Rosen var nazist”
Clarence von Rosen stiger fram, trycker Adolf Hitlers hand och säger: – Mein Führer. När Halmstad i morgon koras till svenska mästare i fotboll sker det genom att laget tar emot Clarence von Rosens arv till svensk fotboll – von Rosens pokal. – Svenska fotbollsförbundet bör omedelbart upphöra med att dela ut nazisten Clarence von Rosens pokal, kräver s-riksdagsmannen Bengt Silfverstrand. Ofta beskrivs Clarence von Rosen, inte minst i tidningsartiklar och böcker, som greve, hovstallmästare och legendarisk idrottsledare. Allt detta är sant. Men det finns också en annan sida av Clarence von Rosen. – Han var nazist. Om det råder det ingen som helst tvekan, säger Jan Karlsson, som på 70-talet var biträdande professor vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm. Historiken Helene Lööw säger: – Bröderna von Rosen var viktiga personer bland svenska nationalister vid den här tiden. Deras vänskap med Göring bidrog extra mycket till det. Karl-Alvar Nilsson, pensionerad administrativ chef inom skatteförvaltningen och författare till flera böcker om den svenska nazismen säger: – Bröderna von Rosen var viktiga inom överklassnazismen. De var med och introducerade nazismen i de övre samhällsskikten i Sverige. Försvarade Nazi- tyskland i artiklar I Clarence von Rosens privata arkiv finns det bland annat artiklar där han försvarar det nazistiska Tyskland. Clarence von Rosen blev på 20-talet bekant med Hermann Göring, som då var gift med svägerskan till Clarence bror Eric von Rosen (som startade Nationalsocialistiska blocket, NSB). 1933 kom Hitler till makten i Tyskland. Kort tid därefter förbjöds alla politiska partier utom det nazistiska och lagstiftningen koncentrerades till Hitler. Judar kastades ut från kulturlivet och de första koncentrationslägren anlades 1935. Under de nazistiska partidagarna i Nürnberg, infördes de antisemitiska Nürnberglagarna. Året efter framträdde Clarence von Rosen vid Samfundet Manhem och talade om ”Intryck från den nationalsocialistiska partidagen i Nürnberg 1936”. Andra föredrag hos Manhem under 1936 var till exempel Eric von Born om ”Judefrågan och dess lösning”, Per Engdahl om ”den fascistiska staten” och Carl Enfrid Carlbergs om ”Hitlers stora kulturtal vid rikspartidagen i Nürnberg 1936”. Uppvaktade Hitler på 50-årsdagen Den 9 november 1938 genomfördes i Tyskland statligt organiserade judepogromer (Kristallnatten). Några månader senare, april 1939, reste Clarence von Rosen tillsammans med bland andra marinchefen Fabian Tamm, försvarsstabschefen Jung och generallöjtnant de Champs till Berlin för att uppvakta Adolf Hitler på dennes 50-års dag. Vice amiral Tamm skrev senare ned vad som hände. Anteckningarna förvaras i dag i Krigsarkivet på Östermalm i Stockholm. Enligt Tamm bodde delegationen på Hotell Adlon alldeles vid Brandenburger Tor. Själva uppvaktandet skedde i det nybyggda rikskansliet. – Vi fingo ställa upp oss på två led i bokstavsordning de 21 länderna emellan och vi svenskar kommo att stå mitt emot den dörr, från vilken Hitler inträdde åtföljd av en stor stab. Han gick fram till de olika delegaterna och togo de i främsta ledet i hand vilka föreställdes av respektive ministrar. Hitler sade ganska klanglöst till var och en ”Det är en stor glädje att få göra Er bekantskap”. – Vår vän Clarence tyckte synbarligen icke att det korta utbytet av tankar var tillräckligt utan steg hastigt fram och tryckte Hitlers hand mellan sina båda, såg honom i ögonen och uttalade orden ”Mein Fuhrer”. Överlämnade statyett till Hitler En del av den svenska delegationen överlämnade en statyett av Karl XII och ett hyllningsbrev som löd: – Svenska män och kvinnor, som i den tyske ledaren och folkkanslern Adolf Hitler ser Europas räddare, vilja ge uttryck åt sin djupt kända hedersbevisning och tacksamhet. Vi förbinda med denna hälsning en erinran om vår store konung Karl XII, som i sin hårda historiska kamp var besjälad av samma anda, vilka vi svenskar och förnimma i eder världshistoriska insats för Stortysklands grundande och Europas vidmakthållande. Senare bjöds det bland annat på en galaföreställning av Glada Änkan. I september 1940, alltså efter att Tyskland överfallit bland annat Polen, Tjeckoslovakien, Danmark och Norge, efter att Hitler gett order om massavrättningar av psykiskt sjuka och efter att deportationen av judar inletts kallade Sveriges Nationella förbund (SNF) till en sluten konferens. Nu skulle de nationella, nazistiska och fascistiska grupperna enas. En av deltagarna var Clarence von Rosen, en annan var Gunnar Prawitz. Konferensen slutade i intet. Stödde nazistiska grupper ekonomiskt Irritationen över att olika grupper gjort egna så kallade ministerlistor, namnförslag på vilka som skulle sitta i en svensk Quisling-regering, var ett skäl. Ett annat var att man aldrig lyckades överbrygga klasskillnaderna mellan arbetarnazister som ofta anslöt sig till partierna runt Sven-Olof Lindholm och bröderna Furugård, och överklassnazister som ofta höll sig till Sveriges Nationella förbund (SNF), Nationalsocialistiska blocket (NSB) eller sammanslutningar av typen Samfundet Manhem. Enligt flera källor stöttade Clarence von Rosen olika nazistiska grupper ekonomiskt. Historikern Heléne Lööw berättar i sin doktorsavhandling hur SNF under hösten 1940 försökte förbättra sin ekonomi och möjliggöra utgivandet av en daglig tidning. För detta sökte SNF stöd från inflytelserika och ekonomiskt starka grupper och personer, bland andra Eric och Clarence von Rosen och amiral Henri De Champs. Var ledamot i bragdjuryn När Nordisk ungdoms (Nationalsocialistiska Arbetarepartiets/Svensk Socialistisk Samlings ungdomsorganisation ) var på väg att bilda en folkhögskola skänkte Clarence von Rosen, enligt journalisten Armas Sastamoinen, ett antal tavlor. Tanken var att tavlorna skulle säljas och pengarna utgöra en grundplåt till folkhögskolans framgångsrika existens. Kort tid efter konferensen 1940 besökte Clarence von Rosen ett annat möte. Denna gång med Svenska Dagbladets bragdjury (von Rosen var ledamot av bragdjuryn 1928-44). Juryn kom fram till att friidrottarna Henry Kälarne och Håkan Lidman skulle få dela på priset. von Rosens pokal gick samma år till Elfsborg. 15 år senare, 1955, dog Clarence von Rosen, 87 år gammal. ”Ingen förknippar SM-pokalen med naziverksamhet” Svenska fotbollförbundets ordförande Lars-Åke Lagrell är beredd att diskutera framtiden för von Rosens pokal. – Min uppfattning är att ingen förknippar von Rosens pokal med naziverksamhet. Om så blir fallet efter er belysning får vi ta frågan under omprövning. Enligt Svenska fotbollförbundets informationschef har Lars-Åke Lagrell på grund av ”alla sina nationella och internationella uppdrag” inte möjlighet att ställa upp på intervju förrän i slutet av november. Han har dock tagit sig tid att brevledes svara på några frågor: – Först av allt vill jag säga att jag inte var född när andra världskriget började och att jag därför inte har några egna erfarenheter av det jag nu skriver om. Anser du att det bör forskas mer kring idrottsrörelsens och ledande idrottsledares agerande kring och under andra världskriget? – Forskning har alltid en plats i vår verksamhet och jag har inget emot att detta område belyses. Rent allmänt tycker jag då att man ska skilja mellan idrottsrörelsens och kända idrottsledares agerande. Jag förmodar att ”kända idrottsledare”, under den här tiden, agerade som svenskar i allmänhet. Känner inte att det finns något att dölja Tycker du att idrottsrörelsen har "gjort upp" med sitt förflutna? – Jag kan inte uttala mig om vad idrottsrörelsen som sådan gjorde före och under andra världskriget. Därför har jag svårt att uttala mig om idrottsrörelsen har gjort upp med sitt förflutna. – Jag har aldrig känt att idrottsrörelsen har haft något att dölja, inte heller haft något ”förflutet”. Anser du att Svenska fotbollförbundet även i fortsättningen ska dela ut nazisten Clarence von Rosens pokal till det lag som blir svenska mästare i fotboll? – Min uppfattning är att ingen förknippar von Rosens pokal med naziverksamhet. Om så blir fallet, efter er belysning, får vi ta frågan under omprövning. Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se tips: 08-725 2000 fax: 08-600 01 77 växeln: 08-725 20 00 |
|
