Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetKvinna
LÖRDAG 24 JULI 1999
  

De är unga och målmedvetna. Och de vill inte bli som sina helsvenska systrar– möt de nya svenskorna.
I dag: ”Det här är min klädstil ”. Fyra tjejer i olika åldrar berättar.

Foto: ANN-SOFI ROSENKVIST

Vad ska du bli när du blir stor?
”Jag ska bli sångerska”
Namn: Alexandra Bachir. Ålder: 9. Bor: Akalla utanför Stockholm. Bakgrund: Född i Sverige av syrianska föräldrar. Språkkunskaper: Arabiska och svenska. Skolan: Börjar fyran i höst. Favoritmat: Spagetti med köttfärssås och korv stroganoff. Favoritartist: Ricki Martin, Jennifer Lopez. Hobbies: Se på tv och video.
”Jag ska bli lärare”
Namn: Emily Sawhney. Ålder: 8. Bor: Farsta utanför Stockholm. Bakgrund: Född i Sverige av indiska föräldrar. Språkkunskaper: Svenska, engelska och hindi. Skolan: Börjar trean i höst. Favoritmat: Pannkakor. Favoritartist: Van. Hobbies: Basket, leka med katten Nuttan eller bästisen Emma.
”Jag ska bli läkare”
Namn: Jacqueline Ogbor. Ålder: 10. Bor: Akalla utanför Stockholm. Bakgrund: Född i Sverige av nigerianska föräldrar. Språkkunskaper: Engelska och svenska. Skolan: Har hoppat över en klass och ska börja femman till hösten. Favoritmat: Hamburgare. Favoritartist: A-teens. Hobbies: Basket, 4H, träffa kompisar.


”Jag har sett sjukhusserierna på tv”

På utseendet syns att de härstammar från andra länder, men Emily, 8, Alexandra, 9, och Jacqueline, 10, är som vilka svenska flickor som helst. Men ändå inte.
  För vilken vanlig svensk tioåring talar två, tre språk flytande? Och hur många har varit i Indien som fyraåring eller har kompisar i Nigeria.
   Vi sitter på en bänk i Stockholmsförorten Akalla. Jacqueline Ogbor, Alexandra Bachir och Emily Sawhney funderar över framtiden och försöker svara på Aftonbladets knepiga frågor.
  Nej, det känns inte konstigt att bo i Sverige, nej de längtar inte tillbaka till sitt ”hemland” där de aldrig har bott. Sitt ”osvenska” utseende funderar de heller inte på.
  – Det är ingen som undrar, säger Jacqueline Ogbor, 10, vars föräldrar kommer från Nigeria.
  Hon har hälsat på sina släktingar i Nigeria en gång, men de talade engelska med varandra eftersom hon inte kan nigerianska. Var hon ska bo när hon blir äldre vet hon inte riktigt.
  – Båda känns hemma.
  Alexandra har inte ens varit i Syrien fast hon skulle gärna åka dit och hon vet lite om det ändå.
  – De har vintrar utan snö.
  Emily har varit i Indien en gång, men då var hon bara fyra år så hon kommer inte ihåg speciellt mycket. Språken har hon dock, svenska, indiska och engelska.
  Sommarlov är härligt, men alla flickorna trivs i skolan. Emily så mycket att hon kan tänka sig att arbeta där.
  – Lärare verkar kul.
  Hennes egen fröken är jättebra, och om någon är bråkig vet hon vad hon skulle göra.
  – Man måste vara sträng.
  Alexandra älskar musik och brukar sjunga högt till musiken på MTV. Hon vill bli sångerska när hon blir stor.
  – Jag tycker om att sjunga. Jag har ingen idol, men jag gillar Jennifer Lopez och Ricki Martin.
  Jacqueline gillar också musik, gärna A-teens. MTV och ZTV tillhör favoriterna, men det är inte det som hon vill hålla på med i framtiden.
  – Jag vill bli läkare, säger hon bestämt.
  Jacqueline känner ingen som är det, men hon har sett på sjukhusserierna på tv och tycker det verkar vara ett spännande jobb. Inte läskigt alls. Hon vet att betygen är viktiga, så hon är noga med läxorna. Men visst hinner hon med att spela lite basket med kompisarna ibland.
Yrkesvalet är klart, men mer då? Vill ni gifta er och skaffa egen familj?
  
– Nej, jag vet inte, säger Alexandra och fnissar.
  – Jag tror att jag skulle gifta mig med någon från samma land, säger Jacqueline eftertänksamt, men tilllägger efter en stund.
  – Fast jag vet inte.
  Nu börjar det bli riktigt varmt på vår parkbänk i Akalla. Visst åker flickorna och badar ibland, men i dag ska de göra något helt annat.
  – Jacqueline och jag ska hem till min moster och se på video. Hon har Den där Mary hemma, säger Alexandra.
Ulrica Sievert



”Jag skulle aldrig gå på stan i träningsoverall.”
Foto: MIKAEL GUSTASVSEN
”Det är sexigast att inte visa allt”
I Rachel Yaldehs garderob gäller svart och tajt

Hon är ensamstående småbarnsmamma och lägger varje månad ner massor av pengar på kläder och smink.
  I naveln och tungan är hon piercad, på armen har hon en tatuering.
  – Det ska vara propert, men ändå sexigt, säger Rachel Yaldeh när hon visar sina favoritkläder för Aftonbladet/kvinna.
   Rachel Yaldeh är en modern, iransk kvinna som lever norr om Stockholm med sin fyraårige son Kevin. Rachel studerar, hon ska bli nätverkstekniker. När hon var yngre drömde hon om att bli fotomodell. Rachel har en fästman, också han är från Iran.
  – Det är inte många iranska män som tänker så modernt som min kille gör. Jag är ofta ute ensam, går på ställen som ”Tiger” och ”Café Opera”. Jag älskar att gå ut och jag har många killkompisar. Men jag har haft min dos av knäppskallar tror jag, säger Rachel.
  Rachel Yaldeh lämnade sitt hemland för många år sedan av olika skäl och redan vid gränsen till Turkiet kastade hon slöjan.
  – Vilken otroligt härlig känsla det var, minns hon.
  I Iran måste kvinnor bära sjal oavsett
religionstillhörighet, men stil var lika viktigt då som nu.
  – Det skulle vara senaste tyget, senaste färgen och i bra kvalité. Det fanns en medvetenhet om allt. Jag satt själv och sydde det senaste i sjalväg och ingen gick ens och köpte mjölk utan att sminka sig, fnissar Rachel.
Tycker du att vi svenskar är sjaviga ?
  
– Nej, men att ni är lite slarviga kanske, säger Rachel diplomatiskt och tillägger att varken hon eller någon annan från Iran (oavsett kön) skulle gå ut på stan i träningsoverall...
Invandrarmode kallas ibland ”se men inte röra-modet”. Hur kommer det sig att unga tjejer kan få klä sig så utmanande som de
gör när de absolut inte får ha killar?
  
– Jag tror att det är en form av revolt. De klär sig så för att de KAN göra så . I sina hemländer får de inte göra någonting och i Sverige... De vågar inte ha killar, men när det handlar om kläder så tror jag inte föräldrar orkar stå emot.
  – Fast jag tycker förstås att det är sexigare att inte visa allt man har. Jag skulle aldrig se ut så.
Annika Sundbaum-Melin


Propert viktigare än bekvämt
Vardagskläderna – Det är inne med lång slitsad kjol och små linnen ska det förstås vara till, säger Rachel. För mig är det viktigare att se proper ut i skolan än att kläderna är jättesköna.
Partykläderna – En enkel, svart åtsmitande klänning. Det enkla är oftast det snyggaste. Svart är min favoritfärg i alla lägen, det passar alltid.
En öl efter jobbet (stora färgbilden ovan till höger)
– Ett par snygga jeans är alltid bra och ett linne på överkroppen till det. För mig är det viktigt att kläderna sitter tajt, det ser läckert ut. Men fransiga eller trasiga jeans är förbjudet.

Vilka kläder tycker du bäst om?
Vit sjal passar till allt
Fatemeh Mahmoudi, 11, Alby.
Ursprung: Iran,
  – Den här sjalen är min mammas, jag tycker att den passade så bra ihop med mina kläder.Annars har jag oftast vit sjal eftersom det passar till allt. Jag och mamma brukar köpa sjalar i Iran, här i Sverige köper jag mest andra kläder.
  – Min favorit är en vit klänning med vita blommor på.

Till dans blir det paljetter
Anna Lingström, 18,
Stockholm.
Ursprung: Finland:
   – Det här är mina vardagskläder, men om jag går ut och dansar har jag en blus med paljetter. På julen har jag också lite finare kläder.
  Jag har inget favoritplagg direkt, men jag tycker om att ha på mig festkläder.

Jag gillar jeans
Mona Nohi, 12, Alby.
Ursprung: Iran:
   – Jag har mest sjalar i ljusa färger och försöker ha färger som passar med mina andra kläder. Grå är snyggast. Jag har inget speciellt favoritplagg, men jag tycker om jeans.

epost: kvinna@aftonbladet.se
telefon: 08-7252330
fax: 08-56252805