Några rader om Graham Parker

När jag var liten och läste Lars Lindström och Kjell Häglund och Måns Ivarsson och Andres Lokko och Anna Björkman och Anders Hvidfeldt varje fredag tyckte jag mycket om Graham Parker.
Tror första skivan jag köpte var Mona Lisa's Sister och att det var 1987. Där fanns en låt som hette "Cupid" som jag långt, långt senare skulle höra originalet med Sam Cooke med. Visst är det underligt när man hör senare versioner först?
Graham är tillbaka nu. Han är ännu bitter och taggig och melodisk och poppig fast så mycket äldre. Precis som jag.

Virr

hits