DANNY
Set your body free


POP/DANS  (Sony BMG)

POP/DANS I forumet på Dannys Saucedos hemsida finns en tråd där fansen postar egna berättelser om sin idol. Romantisk fanfiction där föremålet för huvudpersonernas kärlek alltid är detsamma. Trots att han bara slutade sexa i 2006 års upplaga av ”Idol” är det uppenbart att sötnosen med den spretiga blonda frisyren är älskad.
Beundrarna finns även utanför Sveriges gränser. Dannys musikkarriär spirar nämligen i både Polen och Ryssland och det ovan nämnda nätforumet har till och med en hel avdelning på polska. En pappa i Warszawa och ett extra efternamn som stavas Grzechowski kanske hjälper, men framgångarna beror nog mest på något annat.
Förutom en helt ok sångröst, hittarna och dansstegen tror jag hemligheten ligger i att den 22-åriga stjärnan redan är ett proffs. Han tar sig an alla projekt helhjärtat, verkar jobba stenhårt och lyckas alltid vara charmigt supertrevlig utan att vara tillgjord. Inte alla kan röra domar-Kishti till tårar med ”Öppna din dörr” och sen släppa ett bästsäljande europopalbum. Eller ”Let’s dance”-dansa sig in i folkets hjärtan, utgöra ryggraden i ett pojkband och samtidigt spela in en ny soloplatta.
De som gillade debuten ”Heart.beats” kommer säkert också tycka om ”Set your body free”. Uppföljaren är full av ogenerad danspop med hög energi och luftig produktion. Pumpande beats och ljusa syntmattor rakt igenom, precis som den här typen av musik ska låta. De sorgsna pianoslingorna och dansanta vemodet som gjorde ”Tokyo” och ”If only you” (som generöst nog finns med som bonusspår) till hits återfinns i förstasingeln ”Radio”. Jag gillar också att man vågat hoppa på autotune-tåget i ”Turn of the sound” och r’n’b-poppiga ”Just like that”.
Danny själv varit med och skrivit hälften av låtarna och Michel Zitron, en av hjärnorna bakom ”If only you”, dyker upp på några spår. Annars är listan på låtskrivare och producenter ganska blandad. Ändå är soundet märkligt likt genom hela plattan. Helhetsintrycket är på gränsen till jämntjockt.
Lite dynamik hade inte skadat, men i sin genre är ändå ”Set your body free” ett av årets bästa släpp. Och ytterligare en avklarad etapp i Dannys, förmodligen långa, popkarriär.
Jenny Seth
Publicerad: 2008-12-19