|
|
|
|
|
Jag är +1. Vad är du? Har du jäääättesvååårt att välja vad du ska göra på tusenskiftet eftersom du är bjuden på tio olika privatfester? Det har inte jag. Inte en enda privatfest är jag bjuden på. När jag tänker på det, mest när det är kväll och kallt och mörkt och jag ska sova och katten inte vill ligga under täcket, är det svårt att inte känna sig ensam. Bra människor blir väl bjuden till en massa roliga fester? Det är ju svårt att inte fundera på vad som gick fel. Varför blev inte jag en social och trevlig typ som kan – och vill – göra ett härligt intryck på en minut utan att blyghet och själväckel framställer mig som dryg, tillbakadragen, arrogant eller konstig beroende på hur jag lyckas bete mig. Men jag är +1. Och så kryper katten upp och de nära vänner jag egentligen ju har ringer och ensamheten lättar. Ingen vet vad de ska göra. Ingen vet vad någon ska göra. Millenniet är förvirrande. Så vi kunde umgås. Men det gör vi jämt annars. Så det verkar lite platt. Man vill ju vara bjuden hem till någon annan, en liksom exotisk person. Men jag är i alla fall +1. Tydligen är de flesta ensamma, en folksjukdom ingen talar om. För hur tuff och populär vilken Jocke Berg eller Robyn eller Henrik Jonsson som helst verkar så kanske de bara har en vän. Eller ingen. Vem vet. Man ser ju inte det där, många har inga vänner, en del har inga alls men ingen talar om saken för det är skämmigt; har man inga vänner är man värdelös, är man inte bjuden på fest är man dålig. Är man inte bjuden på 2000-fest – ens livstids största jävla jättefetfest – är man värdelös och dålig multiplicerat med 2000. Millennieångest. Ensamheten accentueras av de där fyra skräckinjagande siffrorna. Men jag är +1. Men för att ni inte ska oroa er för mig eller för att jag inte ska framstå som alltför kokett så kan jag berätta att jag är bjuden på några såna där 1 000-kronors-fyrarätters-meny-fester anordnade av en anonym festfixare men inte på en enda privatfest men jag tänker fira 2000-natten med min bästa vän på en fest med otäckt mycket tuffa människor. Man blir väl stående i ett hörn utan någon att prata med. Det var min vän som var bjuden, ”+1”. Jag är alltså ”+1”. Det kunde ha varit värre. Vi säger så. |
|
Skriv till mig!