|
|
|
Är inte alla lika mycket värda?
 Även väldigt unga personer är bara människor.
För ett par månader sen åkte en tåglast fylld med giftigt avfall genom en stad. Tåget var såklart extremt förseglat och hade gått igenom så många säkerhetskontroller man kunde göra. Det är ju ingen som vill att något ska hända med ett sådant tåg. På Rapport hade de intervjuat en kvinna som inte gillade idén med att vagnarna skulle rulla genom citykärnan. Hon föreställde sig katastofsscenarion och sa uppgivet: ”Tänk på alla barn som skulle kunna dö.”
Det var inte länge sedan en galen nazist tog sig in på ett judiskt dagis och sköt ned många barn. Jag och några vänner diskuterade tragedin och någon sa att händelsen var extra hemskt eftersom det var just ungar som blev mördade.
Men varför då? Ett kontor med vuxna nedmejade människor är väl exakt lika förfärligt?
Vad hände med människovärdet? Människa som människa, alla är lika mycket värda hur gammal man än är. Tänk om det var så att åldern spelade roll. Vilken noja man skulle ha när man fyllde 7. Eller när det nu än är som åldern slutar skydda en.
|
se
| ”Mulan” på video. Den bästa Disney-filmen på länge.
|
hör |
Mauro Scoccos nya singel ”Du är aldrig ensam”. Nu låter han nästan lika bra som på den gamla goda ”Sarah”-tiden igen.
|
gör |
Det finns inget som lägenhetsfester. Sist var det några som dansade med mattor på huvudet.
|
|
Jag vet att det ibland är omöjligt att bortse från hur gammal man är. Till exempel i en situation där man fick välja mellan att ta död på en ung flicka på 4 och en kvinna på 28. Då låter man såklart 4-åringen leva. Man vill ju helst vara rättvis och låta alla människor ha chansen att uppleva lika mycket saker. Vad trist att behöva dö utan att hunnit uppleva ett mailbattle med någon man tycker om eller utan att ha sett en livs levande järv. Man låter erfarenheterna avgöra. Frågan är vad man skulle göra om 28-åringen hade suttit i en skrubb i 24 år utan att ha tagit skada av det.
Nejdå, jag har inget emot barn. Trots att man får prestationsångest eftersom de tror att man som vuxnare människa är klok och har svar på omöjliga frågor. (Det har man aldrig.) Men jag kommer aldrig att förstå varför det skulle vara en större tragedi när barn dör på ett meningslöst sätt än när de som har passerat 20-årsstrecket gör det. Ännu mindre förstår jag människor som börjar pratar om barn för att väcka något slags känslomässigt engagemang när de har slut på argument.
|
|
