Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetPuls
FREDAG 28 MAJ 1999
  

Feminist – javisst!
Puls Karin Lindstedt reder ut feminist-begreppen och pratar med kända och okända feminister.

320
Foto: SARA RINGSTRÖM


Vad tycker du om feminism?

Feminister genom tiderna


En viker ut sig i Slitz.
  En eldar upp bilar med porr-reklam.
  En startar ett politiskt kvinnoparti.
  Alla kallar sig feminister. Men vadå feminist? Kan vem som helst vara det i dag?
  Puls reder ut begreppen och ger dig en grundkurs i kvinnokamp.
För bara 80 år sedan kämpade kvinnor fortfarande för rösträtt i Sverige. Till för 60 år sedan var det okej att ge en kvinna sparken om hon gifte sig eller blev med barn.
  Fram till 1921 var mannen förmyndare för sin fru. Först för 78 år sedan ansågs alltså gifta kvinnor kapabla att bestämma över sig själva och blev myndiga då de fyllt 21.
  Men varför? Varför fick männen rösta? Varför fick män ta studenten eller jobba och gifta sig samtidigt utan att någon hindrade dem?
  Med de frågorna är man feminismen på spåret.
  – Feminism handlar om att göra en maktanalys av samhället och att inte acceptera att kvinnor ska vara det andra, underordnade könet, säger Ebba Witt-Brattström, docent i litteraturvetenskap och aktiv stödstrumpsfeminist.

Kampen blossar upp på nytt
I dag har kvinnorna i Sverige fått rösträtt, myndighet, fri abort, rätt till utbildning och en utbyggd barnomsorg. På ytan kan det verka som vi lever i ett jämställt samhälle.
  Men de senaste åren har kvinnokampen blossat upp med ny glöd. Fler och fler arga röster höjs mot att Sverige 1999 fortfarande har mannen som norm. Att det är män som sitter på de beslutsfattande posterna inom näringslivet och den offentliga sektorn.
  Fler kvinnor blir visserligen chefer men inom mjuka områden som personal och information och på mellannivå där inga av de stora besluten tas. Män blir direktörer, kvinnor chefer.
  Dagens feminister strider för halva makten/hela lönen, de utför porrblockader och startar kampanjer för att slippa kallas horor.
  – Tjejerna har förlorat rätten till sin egen kropp. Den har modeindustrin och pornografin lagt beslag på, säger Ebba Witt-Brattström.
  I dag för feministerna en tuff kamp mot dolda könsbarriärer och mot den allt starkare sexuella exploateringen av kvinnan.

141
Kända och okända feministers tycker till.
Feminismens grundtankar:
Vi lever i ett patriarkat. Ett samhällssystem som har mannen som norm och där beslutsprocessen kontrolleras av män. Moralen är utformad av manliga tänkare och är byggd på mäns verklighetsuppfattning. Kvinnors underordnade ställning är inte någon tillfällighet utan har djupa traditioner.
Pornografi är en del av kvinnoförtrycket. Pornografi har roten i kvinnoförakt och manligt maktmissbruk.
Kvinnor ses som objekt, värderas efter utseende, för att tryckas ner och hindras från att ta plats i samhället.
Kvinnor fostras till självförtryck. En psykologisk mekanism som får en människa att göra omgivningens sociala och kulturella normer till sina egna. Och tro att det ska vara så. Denna självcensur är en förutsättning för både klassamhället och patriarkatet.
Jämställdhet bara kan nås med ett nytt samhällssystem. Där ska kvinnor ha samma politiska, ekonomiska, juridiska och sociala möjligheter som män. Könet ska inte längre ha någon betydelse.
  Länge styrdes kvinnosynen i Sverige av den medeltida lagstiftningen. Enligt den var kvinnan underordnad mannen i allt.
  Först på 1800-talet började kvinnokampen ta fart. Fredrika Bremer och Elin Wägner har blivit viktiga förebilder för feminismen i Sverige.
  Den feministiska rörelsen Grupp 8 kämpade under 70-talet för fri abort, lika lön och bättre barnomsorg.
  På 80-talet svalnade debatten något tills den amerikanska journalisten Susan Faludis bok ”Backlash” gav ny glöd åt kvinnokampen. Det krig mot kvinnorna hon beskrev i USA återspeglades i Sverige. Vid valet 1991 sjönk antalet kvinnor i Sveriges riksdag från 40 till 33 procent.

Kvinnoparti bildades
  
Det fick bland annat en grupp kvinnor, stödstrumporna, att gå ut med det nybildade Kvinnopartiet inför valet 1994.
  – Det är bara när kvinnor får lika mycket makt över politiska och ekonomiska beslut som samhället verkligen kan bli jämställt, säger Ebba Witt-Brattström, som var med och startade Kvinnopartiet.
  Feminismen har alltid spretat åt många olika håll. Den sträcker sig över alla politiska grenar och har engagemang i allt från fredsfrågor till lesbisk kamp. Att det är så svårt att sätta en etikett på feminismen ses ofta som dess styrka.
  Genom att utgå från kvinnors erfarenheter, kunskaper och önskemål strävar kvinnorörelsen efter nya sätt att leva och arbeta. Ett samhälle på lika villkor.
  – Egentligen är vårt mål att arbeta för vår egen undergång. Vi vill ju ha ett samhälle där vi inte behöver kämpa, säger Ebba Witt-Brattström.

Karin Lindstedt

Feminismen i Sverige i dag
Stödstrumpsfeminism: Nätverk av etablerade kvinnor. Tanken är att göra en totalanalys av samhället och sätta in stötar på olika områden. Till exempel ”Kvinnopartiet” inför valet 1994.
Nyfeminism: Ofta punktinsatser på gräsrotsnivå. Unga kvinnor i olika grupper startar aktioner, feministiska fanzine och kampanjer.
Akademiker-feminism: Verkar främst inom universitetsvärlden. Skriver böcker och avhandlingar med genusperspektiv och producerar feministiska tidskrifter.
Anarka-feminism: Gör uppror mot auktoriteter och samhällssystem. Aktionerna balanserar ibland nära gränsen till lagbrott. Exempelvis Kommando Spice Girls som brände bilar med porr-reklam.
Socialistisk feminism: Ser kvinnoförtrycket som en del av klassamhället. Klass- och könskampen går hand i hand. Främst är det arbetarklassens kvinnor och män som strider mot orättvisorna.
Lesbisk feminism: En utbrytargrupp ur RFSL. Kämpar för att stödja lesbiska kvinnor och göra dem synliga i samhället och i politiken.
Radikalfeminism: Liten grupp av lesbiska feminister. Hävdar att heterosexualitet är kärnan i kvinnoförtrycket. Vissa går så långt att de vill befria kvinnan från barnafödande och förespråkar konstgjord fortplantning.
Nyliberal feminism: Ensam är stark. Tror på individens möjlighet att påverka sin egen situation. Kritiseras av andra feminister som anser att en kvinna inte kan frigöra sig om inte hela kvinnokollektivet frigörs från förtrycket samtidigt.
Livmodersfeminism: Vill uppvärdera det ”kvinnliga”. Poängterar skillnaderna mellan könen och ser dem som biologiskt givna. Kritiseras av andra feminister för att låsa fast de traditionella könsidentiteterna. Exempel boken ”Hon&han. Födda olika.” av Rigmor Robèrt och Kerstin Uvnäs-Moberg.


   
  MER I PULS